I blekigen blåser det nästan alltid. Det var det första jag upptäckte när jag flyttade hit från Småland för 10 år sen.

Antingen blåser det från höger till vänster.... eller från norr till söder och ibland från båda två. Det är ingen idé att försöka ha någon organiserad frisyr, den blåser ända bara sönder. Tittar man ut och ser att det är + 7 gader ute, så får man dra bort 4-5 grader för när det blåser blir det KALLT, mycket kallare än man kan tänka sig.

Idag visade termometern 6 grader. jag tog änså tredubbla tröjor, långkalsingar och vantar. Eftersom stallet ligger ett stenkast från havet och är omgivet av öppna åkrar så har vinden fritt fram att blåsa och flåsa.

Hästarna var inne när jag kom fram till stallet och det var tur att jag klädde på mig för det kändes som det blåste igenom hela stallet. Någon snäll själ (det visade sig sen vara lilla Kristoffer 7 år) hade mockat åt mig och jag kunde börja med hö och vattenpåfyllning. Jag la in en bale torv i boxen också för jag tyckte det började bli lite tunnt med torv.

Misstänker att en viss Thure har promenerat omkring med Latin igen. Hans grimma har tandmärken och den har fått en annorlunda form över nosdelen. Jag dränkte den i AntiBit... det gör susen. Då vill inte Thure bita i grimman och Latin slipper följa med på promenad i hagen. Den lille hårbollen har flyttat upp till skogshagen med Mulle. Det är nog hans lek Thure saknar och försöker istället med gamlingen Latin.

Latin var så där kelig idag också. Han vill lukta mig i ansiktet och på mina ben. Hans mule är så varm och luften han andas ut värmer hela mig.

Jag placerade han i stallgången och borsta av honom dagens damm.

Valde att stanna inne och la tiden på att massera istället för att rida. Ibland ger det mer, idag var en sån dag. Att försöka rida avslappnat och väl i storm är inte lätt...

Jag började med att scanna igenom hela Latin. Fick en reaktion vid 3e halskotan och strax bakom sadelläget. Fortsatte sen med hals och nacke (höger sida) Halsen börjar mjukna riktigt fint. Latin fick låååång hals och njöt av varje rörelse. Fortsatte sen till bogarna och även där var han mycket bättre.

Ryggen/sadelläget var något spänd, han är även "knutig" i huden så jag har inte gett honom mineraler på ett par dagar. Han får ibland en reaktion av mineralerna men det brukar försvinna efter 1-2 veckor om jag håller upp med dom.

Rumpegumpen var spänd. Den var ojämn och inte alls så elastisk som jag önskar, tror vi får lägga lite extra omsorg på rumpan ett tag.

Gick över till vänster sida och fortsatte likadant. Samma reaktion på denna sida, bogen var lite hårdare än vänster sida, men det var väntat.

Ryggen likadan, fast lite fler knutor.

Rumpan också. Jag fick ta i en hel del för att komma ner i musklerna.

Han vilar alltid den sidan jag masserar, vilket gör att jag kommer åt allt mycket bättre. Han hjälper till så att säga. Nu känner han att det hjälper även om det ibland kan kännas lite obehagligt. Inte som för 8 år sen när jag kom hem från utbildningen i Göteborg och hade masserat ett gäng stenhårda ridskolehästar. Var ivrig att få testa mina nya kunskaper och skulle knåda Latin. Han var så öm i musklerna att han nästan flög i luften!

Detta var strax innan vi upptäckte att han hade Erlichias.... Inte konstigt att han var öm i musklerna.

Visst ser han lite vild ut här, hi hi

Pigge Piggelin är Latins nya namn : )

Han var yster som en 3 åring idag. Framåt på ett bra sätt, inte alls som en ångvält! Vi tog skogshållet (naturligtvis i det nya tränset) till banan. Fick alla på fotbollsplanen att stanna upp och titta på oss istället för att jaga boll, hi hi.

Tänkte först kliva över bommar men jag orkade inte hoppa av och rätta till avståndet. Det var nog en kortbent ponny som travat över dom innan oss för Latin höll på att stå på huvudet när jag testade dom. Han fick helt enkelt inte plats.

Jobbade med volter och galoppfattningar. Allt funkade så bra att det kändes som vi kunde ha gjort precis vad som helst. Så jag la in lite förvänd galopp. Inga som helst problem, samlade honom ett par språng, red en 15 meters volt i förvänd galopp och sen ut i rätt galopp igen.

Avslutade sen med ett par byten, som han fixade perfekt direkt. Har kommit underfund med hur jag ska göra för att han ska vänta på mig och sen byta korrekt. Nu räcker det att jag gör en halvhalt. räknar till tre och sen byte. Han blir inte ens arg längre, inga skutt eller sura öron. Bara ett byte!

Sen red vi hemåt och det gick undan. Han var SÅ pigg, det var lite läskigt här och där men vi överlevde plastpåse monstret, tegelpanneskräcken och det mörka hålet i häcken...

Efter dagens stretching var Latin en riktig kelgris. Han ville att jag skulle gosa med honom istället för att mocka.

Nacken blir bättre och bättre för varje dag. Han blir mer och mer rörlig!

Idag har jag ÄNTLIGEN fått mitt HdR träns som jag beställde i augusti.

Det kommer att bli Latins nya tävlingsträns.

Vitfodrat med 4,5 cm bred nosgrimma. Jag hämtade det på vägen hem från stallet så jag har inte hunnit prova det än men allt klär ju en skönhet ; )

Fick ett tråkigt besked angående helgens programridning, den var inställd på grund av sjukdom : ( Hade verkligen sett fram emot det.

http://www3.idrottonline.se/ImageVault/Images/id_91601/ImageVaultHandler.aspx

 Vi får väl helt enkelt vänta tills tävlingen i Olofström istället.

Idag valde jag att tömköra istället för att rida. Han gick ju ganska hårt igår.

Banan var nysladdad och lampan var flyttad så den gjorde lite mer nytta nu.

Latin var pigg men väldigt lydig. Allt fungerade toppen och han såg fin ut.

När jag nästan var klar så skulle jag bara göra halt, då vet jag inte vad som flög i honom. Han rusade iväg som om jag var ett monster, hade all skå i värden för att hålla i honom. Det såg ut som han trodde att jag skulle slå ihjäl honom eller något. Till slut kunde jag korta tömmen så mycket att jag kunde ta honom vid bettet och inte bara i tömmarna, då lugnade han sig! Hu det var nästan otäckt. Kände inte alls igen honom!

Ännu en lång jobbdag...

Kom hem och gick en sväng med hundarna. Det var på håret vi hann ut innan det var helt kolsvart, men vi hade reflexer från topp till tå så vi syntes på lång väg.

Efter maten körde jag till stallet, vääääldigt sakta förbi fartkameran : )

Det var inte särskilt kallt utan ganska behagligt väder. Jag funderade på vart jag skulle rida medans jag tog in Latin och hans två hagkompisar.

Det blev Boket-rundan med fokus på snabbare reaktion och bättre effekt av skänklarna. Han var väldigt pigg och lyssnade fin fint på mig. Kändes helt ok i hela kroppen. När vi kom fram till stigen hade han nästan lite för bråttom. Lite osams blev vi när han ville plöja fram i skogen och jag ville att han lätt och fint skulle trippa fram över boklöven. Till slut vann jag och wow vilken häst jag har!! Vilken power han kan ha i bakkärran bara han vill : )

Jag flöt fram i trav och tänkte galopp och han klev in i en perfekt högergalopp. Fick visserligen hålla i för kung och fosterland för att han inte skulle springa till kina men det var det värt.

Växlade mellan trav och båda galopperna. spände magen - halt - ryggning och så trav igen. Allt fungerade och svetten löddrade!!

Avslutade rundan med trav i låg form och Latin var inte det minsta trött. Han hade utan problem kunnat ta en runda till. Skrittade sista sträckan i hopp om att han skulle torka lite. Ställde honom i gången medans jag mockade, han fick Back on Track täcket efter strechingen och gissa om han var nöjd!! Idag hade han en reaktion i överlinjen i "höjd" med 3:e nackkotan. Kan det vara en "biverkning" från nacklåsningen? 

en bild från en träning i maj

Idag har det varit en sån där perfekt höstdag. Solen har värmt, vindarna har hållt sig borta och höstlöven har skimrat i alla höstens färger.

En sån här dag ska man ta en långritt i skogen eller varför inte en tur med vagnen med kaffekorg...

.... men jag packade ihop häst med tillbehör och körde in till ridhuset i lyckeby istället.

Det var skönt att möta Latin i hagen med huvudet i normalt läge, han verkade inte alls ha några tendenser till låsning idag. Han följde glatt med in i stallet men när han såg att släpet var framkört la han genast en gödselhög i stallgången. Jagborstade av honom, lindade benen (måste ju vara lite fin, någon kan ju se oss : ) och bytte täcke på honom. Han klev som vanligt snällt in i släpet och vi styrde kosan mot stan.

Jag hade första träningstiden och jag hade ca 10 minuter på mig att värma upp. Han kändes inte lika fin som igår men var positiv och framåt.

Vi började med skritt, på en 15 meters volt. Han ville förböja bålen och tryckte in bakdelen = dubbla spår

Jag ställde honom något utåt och la till mer ytterskänkel. Då spårade han och formen blev bättre. La in framdelsvändingar ur halt och med halt som avslutning så han var tvungen att flytta och bära utan att kunna utnytja farten. Det var lite jobbigt tyckte han...

När vi sen skulle trava smög han iväg i någon travskritt gångart... halt - ryggning - trav igen... lite bättre. Sen höll vi på så en stund för att han skulle komma igång direkt i traven. Helst vill han bli jäääätte lång i igångsättningen. Han gick inte riktigt fram för skänkeln och det var mycket motstånd i hals och mun.

Vi tog galopp istället, ville inte bråka med honom eftersom traven är så jobbig för honom. Till en början ville han ge sig iväg. Jag följde fyrkantspåret i vänster varv och la 10 meters volter lite här och där. Visade vägen med innertygeln men svängde med ytterskänkeln. Höll honom rak eller lite utåt ställd. Det var jobbigt för oss båda och han skuttade emellanåt. Jag hade jätte mycket i innertygeln och nästan ingenting i ytter. Vi kämpade på och till slut började vi få lön för mödan. Han drog inte iväg när jag lättade, han bar sig själv och yttertygeln hade bantat från 2 ton till ett par kilon.

Pausade en kort stund i skritt sen gjorde vi lika dant i höger varv. Han var lättade i det varvet men mitt vänsterben hade varken ork eller kordination. Här flyttade han mig till insidan, ville förböja sig i halsen och gasade på istället för att sätta sig. Men skam den som ger sig... efter ett dussin volter började det hända grejer. Jag kunde tänka på sitsen, slappna av i axlar och armar utan att han ökade. Han gick.... skitbra helt enkelt! Vi nöjde oss så, och jag travade av honom. Sen gick vi ut ur ridhuset och skrittade runt ängen i spandelstorp. Han var SÅ svettig, det märks att vi inte är i ridhuset så ofta!

Stetchade huvud, hals och framben/bog innan jag lastade honom.

Han hade torkat när vi var hemma och jag hade ett fasligt skå att få bort den intorkade svetten. Sen fick han gå ut till kompisarna i hagen... Trots att han fick ta i lite idag så såg han så nöjd ut. Hans kropp, trots märkliga åkommor, mår bäst av att arbeta och röra på sig.

Eftersom han kändes rätt ok idag så anmälde jag mig till Olofström den 15 november. Det är årets sista lokala tävling men tyvärr bara LB:1 på kort bana och LB:2. På söndag är det regionaltävling med LA:6 och 2 MSV.... Vi har inte så mycket val utan det blir LB klasserna : )

Nästa år siktar vi på LA:6!

Klockan ringde halv sju i morse och jag lyckades väl kravla mig upp strax efter. Bjöd min Älsking på frukost och gick sen ut för att rasta hundarna.

Min bil var kvar i garaget så jag fick ta "TokFet" igen (trots att jag fastnade i fartkameran) Var i stallet någon gång mellan 7:30 - 8:00

Hästarna hade fått frukost och väntade på att få gå ut. Man börjar väl med damerna så Bella och kompisen Mulle var först ut i kylan. Fick släppa dom i vinterhagen för mitt på vallen stod det en ensilagebale, den hade tydligen hamnat där efter torsdagens storm. Sen traskade Ture och shettisen ut. Tog sen den nya som bara gnäggar och till sist min Lille Tiin. Han klev ut ur stallet, sänkte huvudet och fastnade!!! Det är nästan exakt en månad sen sist. Denna gången blev han väldigt vinglig, ja han tog sig knappt fram : (

Jag ledde honom runt garaget för att se om det släppte. Han fick upp huvudet men det var jobbigt.

Släppte honom i hagen och han började beta. Ängnade nästan två timmar i hagen för att mocka och samtidigt observera hur han rör sig. Under en timmas tid gick han med huvudet i backen men verkade helt oberörd. Han lyfte aldrig huvudet mer än 30 cm från marken. Fick fatt i Malin, hon som har behandlat hans bogar men hon var på väg åt andra hållet.

Istället kom hjälpen från Bästa vännen Åsa som gjorde vad hon kunde och visst hjälpte det, trots 20 mils avstånd!

Det började äntligen släppa, han frustade och såg avslappnad ut igen. Underbart!

Jag körde hem vid 11 tiden för att värma mig och äta en macka eller två.

Hann sätta på kaffet, sen ringde Malin. Hon var klar med de andra hästarna och var på väg åt rätt håll igen. Jag åt mina mackor som plötsligt hade blivit 4 st och hällde i mig kaffet. Åkte sen tillbaka till stallet och hann mocka boxen innan Malin kom.

Vi gick ner i hagen igen och tur i oturen hade han huvudet i backen och han fick inte upp det helt problemfritt. Hon böjde och kände, stretchade och lockade. Vist finns det motstånd i nacken men inget så där svart på vitt. Vi tog med honom upp till stallet och fortsatte känna och böja. Malin lokaliserade "låsningen" till området vid första nackkotan, precis bakom huvudet. Det finns en massa små muskler där inne som får huvudet att röra sig både hit och dit. Kan det vara något trassel där inne kanske?

Visade hur jag kan strecha och hjälpa honom, måste ju prova något och det är inget som kan skada. Vi funderade och tänkte så det knakade och Latin tyckte mest att vi var taskiga som lockade honom med äpple i alla olika vinklar.

Sen släppte vi ut honom igen.... han gick ner i hagen, sänkte huvudet och gissa vad... han fastnade igen!

Han vet precis hur han ska hantera situationen och han är helt lugn.

När han fått upp huvudet ser/känner man inget konstigt alls....

Motion brukar han må bäst av så jag tog med honom upp till stallet igen för att rida. Malin åkte hemåt för att forska vidare. Jag gick upp på ridbanan med Latin för att fota honom. Han är knappast någon modell men han fastnade i alla fall : )

Red ut med stallkompisen Mulle, tog våran favoritrunda, Åbyrundan.

Tro det eller ej men Latin gick kanonbra. Han var mjuk och fin, tog långa jämna kliv i skritt och trav, galoppen var luftig och lätt och han kändes fin fin i munnen. Är inte det ännu märkligare?

Klockan hann nästan bli 17:00 innan jag var hemma. Det blev en lång dag idag....

Tusen tack Åsa och Malin för hjälpen!