Vilken dag!

Tidigt i ottan kröp jag ur sängen, åt frukost och smet till stallet.

Fodrade och släppte ut alla 6 hästar, sen mockade jag i ljusets hastighet.

Hade planerat att köra från Jämjö vid halv åtta.... men jag och tider funkar inte riktigt. Klockan var närmare åtta när jag körde. Det var knapp någon trafik och Silver bara flög fram.

Anlände till Nyboda EXAKT samtidigt som Åsa och Jennie, vilken tajming!

Vi tog på oss så mycket kläder som möjligt och bänkade oss i ridhuset, första parkett!

I en inhängnad fanns redan två hästar, Athena och en 7 månaders föl som jag inte kommer ihåg namnet på just nu.

 När alla var på plats så började Mikkel.

Han hälsade på hästarna.

Efter att ha lekt med hästarna en stund till passande musik, stannade han dom och förklarade hur vi skulle läsa av hästarna.

Han pratade om höger och vänster hjärnhalva, och det var så nytt för mig så jag måste smälta och ta till mig det innan jag förklarar vidare.

Sen visade han hur man tränar ledarskap, stärker självförtroendet på hästen och hur man får en bra och lätt komunikation med sin häst.

Han använder sig av repgrimma, långt rep och en "stick".

Athena är lite nervös och svettas, den lille är mer avslappnad.

En gul pilates boll var ett av redskapen. Han stutsade den runt och mot hästarna utan att de flydde i panik.

När han jobbat ett tag med båda hästarna så tyckte han att Athena hade lugnat sig så pass mycket att hon var redo att ridas.

Jag blinkade bara till och vips satt han på hennes rygg.

Han styrde henne inte med tyglarna utan med hjälp av kroppen och sin "stick"

Hon lyssnade noga på honom, det var ingen stress eller panik.

Helt otroligt att se!!

 Å hela tiden var den lilla med på ett hörn : )

När vi sen fick lunch, en supergod baguette och VARM choklad, visade en elev sin häst och Mikkels fru visade en ridskolehäst. Vi försökte få igång lite blodcirkulation i fötterna, även om vi liknade eskimåer så blev det kallt att bara sitta still.

Efter middagspausen kom det in en läcker spanior. Mikkel hade aldrig sett eller hanterat denna häst tidigare och han var ingen problemhäst.

Han var fem år och relativt nykastrerad. Som hingst var han en modig häst som gick fram överallt men som valack hade han tappat självförtroendet och blev spänd för minsta lilla. Hans matte vill få honom att coola ner sig istället för att stimma omkring. Han var en känslig kille som kastade sig iväg första gången vi apploderade, men andra gången stod han kvar stilla i sin bekvämlighets zon.

Jag tog en massa bilder och har egentligen massor att skriva men behöver nog sova på saken för att det inte bara ska bli en massa svammel, så jag återkommer med mer info om denna händelserika dag då det är bevisat att "INGENTING ÄR OMÖJLIGT"

ps. för er som tycker er känna igen Athena så kan jag avslöja att det är Windy, det vackra stoet som jag hade på foder för snart 3 år sen!