Direktlänk till inlägg 26 september 2009
Klubben hade medlemsdag med korvgrillning och om jag fattade det hela rätt, en tävling i att så många som möjligt red och klarade Ridborgarmärket.
Jag hann bara sticka in näsan inför ridhusdörren så haffade Christina mig och fick ganska lätt upp mig på hennes gigantiska sto, Lilla Lina. Det namnet passar absolut inte till en långbent svart häst på MINST 175 cm.
Jag var allt lite nervös att sitta på en annan häst än snälla Latin, men Lina var rätt snäll och hittade inte på några dumheter. Hon tyckte dock att jag var lite jobbig som både höll i tyglarna för hårt och sen dessutom klämde med benen. Det gick faktiskt bra att rida i ridskorna och jag kunde rida lätt utan större bekymmer.
Som tur var klarade jag märket, det hade ju varit pinsamt om ridläraren hade visslat ut mig *asg*
Efter ridborgarmärket var det HÄSTFOTBOLL!
Christina tyckte ju självklart att jag skulle testa, men nej, det såg aaaaaalldeles för farligt ut!
Vill inte bryta några ben.
Hästarna verkade tycka det var dö-kul!
Klubbens yngsta ryttare ville också prova. Lilla Lina ställde naturligtvis upp även där.
Ja det var action så det förslog! Jag höll mig på läktaren och försökte dokumentera detta med min braiga mobil.
Latin då, jo jag har varit i stallet och jag har ridit min bruna.
Hade morgonfodring och utsläpp och red Latin innan jag släppte ut honom.
Han var väldigt konstig när jag skrittade iväg, vinglig och stum i hela kroppen.
Det tog nästan 10 minuter innan han började gå någolunda normalt.
Mellan manke och hals, precis framför bogbladen, där brukar ju hästar normalt sett smalna av något.
Latin också men inte idag. Han var jämntjock och hade halsen rätt fram.
Såg väldigt stel ut och tyckte det var jobbigt att ha mig på ryggen.
Efter ytterligare 10 minuter kortade jag upp tyglarna för att börja trava. Han trillade framåt och ville att jag skulle bära honom. Nä he, det gör jag inte! Istället ger jag honom långa tyglar och sätter mig tungt i sadeln. Lite bakåtvikt sen tar jag tag i tant-handtaget i sadeln och ber om trav igen. DÅ kommer han bakifrån, lyfter upp framdelen och travar iväg i en märklig flytande trav som jag knappt aldrig kännt tidigare. Han blir väldigt tittig och vaksam samtidigt och hoppar lite från sida till sida. Jag sitter där tungt i sadeln och väntar ut honom. Han går på långa tyglar och jag försöker bromsa farten med sitsen.
Vi skrittar förbi Folkets Hus, där det är loppis med massor av besökare trots att klockan bara var 8:45!
Sen kom det grusväg igen och vi travade vidare i samma trav.
Efter den lilla övergången över bäcken fattade jag galopp. Fortfarande tung i sadeln och långa tyglar.
Han frustade cch stutsade fram i en väldigt energisk galopp.
Bytte galopp lite längre fram sen travade jag en bit innan vi vek av in på en stig.
På den stigen som går hit och dit och upp å ner, ville jag att han travade utan att springa på långa tyglar. Jag vill att han själv håller koll på sina framben och fötter. Det gick bra. Han bromsade sig när det gick neråt och han tog det försiktigt i nerförsbackarna tills vi kom till sista biten. Då gick det så fort att jag tänkte "nu måste jag nog stoppa honom innan".... pang, han är i sån framvikt så han snubblar på en liten upphöjning och stupar. Ja, han går ner på knäna och det känns otäckt. Då blir han arg på MIG för att jag inte bar upp honom!!!! Stannar och kastar med huvudet med öronen bakåt och skuttar lite.
Jag daskar till honom med tygeländen på bogen för att visa att nu går vi framåt UTAN att göra några kullerbyttor.
Kortar tyglarna och försöker få honom att komma upp och under sig. Låter honom gå så ett par meter, sen får han långa tyglar igen.
Inga skrubbsår, det var ju en mjuk grässtig vi landade på.
Hoppas Mr Tiiiiin kan lära sig att lyfta på tassarna lite bättre.