Rätta mig om jag har fel... men visst blir man klokare ju äldre man blir!?

Eftersom jag känner Latin innan och utantill, har jag ofta säga nääää, det där går aldrig. Funkar inte alls på Latin!!

De senaste åren har jag faktist mjuknat och istället sagt.. ja, vi testar väl i alla fall!

Den stora vändningen kom när jag för första gången skulle träna för Per Waaler. Det var en clinic med mycket publik och han undrade varför jag red på väldens smalaste bett. Jag sa att Latins mun var så liten och att han var grymt stark och hängde sig i bettet annars. Ja ha, sa Per och det gör han inte på detta? Nä, på detta smala går han bra.

Per provred Latin och sa att han inte gick fram... för att jag hade ett skarpt bett. Han ville inte gå fram till bettet, ja lite som att köra med handbromsen i hela tiden.

Han gick och hämtade ett tjockt bett å jag bara skrattade! Det där går det INTE att rida Latin på!!

Han kommer inte ens att stänga munnen...

Vad rider jag på idag?? Jo ett tjockt bett och fungerar det? Ja visst!

Nu går han riktigt illa om jag sätter in det smala bettet i munnen på honom.

Likadant sa jag för bara en vecka sen till Orvar på Temakvällen i Silverhallen.

Han höll upp ett huvudlag med en liverpoolstång och jag sa att det kan jag inte köra Latin på. Det är alldeles för skarpt och han kommer att lägga tungan över.

Å nu i tisdags när vi tittade på filmen med Nicke Pålsson, förstod jag hur mycket jag håller i Latin när jag kör!

Man ska ju bara ha en lätt lätt kontakt med bettet, inte hela kroppstyngden (precis som i ridningen, där jag OCKSÅ har för mycket i handen ibland)

Nyfiken som jag har blivit på "äldre dar" så var jag helt enkelt tvungen att testa.

Selade på Latin och drog fram vagnen. Knäppte loss remontnosgrimman och det tjocka tvådelade bettet och stoppade in mastodontbettet i munnen. Hittade ingen ledig kindkjedjetunnel så jag lindade kjedjan med flexilinda. Det blev mjuk och skönt mot hakan.

Satte tömmarna i den översta skåran och gick ut för att spänna för. Eller ja, jag tömkörde två varv runt garaget först, sen spände jag för. Latin var snäll och stod still, men kylan gjorde mig och remmarna stela och styva. Till slut hjälpte Eva mig (fast jag sa flera gånger att jag klarade det själv... å det gjorde jag ju inte) och allt var på plats.

Ledde honom ett par steg sen satt jag upp på vagnen.

Direkt kände jag skillnad i munnen.

Han var mjuk och fin, MYCKET lättare att både svänga och ställa. Försökte titta i skuggan om han gapade mycket, men det gjorde han inte! Däremot tuggade han så det blev alldeles vitt och skummigt runt munnen.

Jag körde volter, bytte varv, körde ut i hörnen och gjorde många tempoväxlingar och allt fungerade bra!

Förskte köra på enhandsfattning.. men det var svårare än jag trodde. Får öva lite mer rakt fram i skogen.

Körde nog en 30-40 minuter och det var inte så kallt som jag hade förväntat mig. Latin frustade när han fick galoppera i en lägre form. Han var helt jämn i höger och vänster sida och det blev jag väldigt glad över! Det har han inte varit på hur länge som helst.

Det gick riktigt bra att köra och jag tyckte till och med att det var riktigt roligt. Att jag har haft en körbar häst så länge och inte utnyttjat den resursen innan mer än kondisträning i skogen.

Summan av kardemumman är att det visst går att köra Latin på körstången med huvudlagets nosrem och det går till och med BÄTTRE!!!!

Stången med Rätt nosrem

2-delat eggbett med remontnosgrimman som jag har kört på tidigare.

Det endakruxet idag var att han fick lite skav av den tunna nosremmen men jag har ett mysigt ullskydd som jag kan skydda näsan med nästa gång!

Det märks att vi snart är inne i november månad. Med minusgrader på morgonkvisten och mörker redan när man kör hem från jobbet.

Jag planerade för ett pass på banan ikväll,Det är träning till helgen och Helena tyckte jag kunde stärka Latins form genom att rida honom inspänd någon gång då och då. Jag gillar ju inte hjälptyglar och sånt så jag har väldigt sällan ridit honom inspänd med någonting.

Tycker inte att jag rider tillräckligt bra för att bli hjälpt av en graman tex.

I vilket fall som helst så klädde vi oss för att klara ett pass i kylan och jag hängde dit gramanen.

Skittade fram på lång tygel i 10 minuter och sen jobbade jag honom i skritt på korta tyglar i 10 minuter till. Han kändes väldigt fin i både mun och kropp och han hade så mycket energi så hälften hade vi kunnat sälja på Blocket.

Började trava längst spåret och oj vilken trav han hade. Full fart men det var ändå inte springigt utan helt balanserat och taktmässigt. Tänkte på vad Nicke Pålson hade sagt på bandet vi kollade på igår. Använd hörnpasseringarna för att lösgöra hästen. Går det i körningen måste det gå i ridningen och visst gick det.

Jag hade inte garamanen alls spänd men Latin var ändå ovanligt lättjobbad och lätt i munnen. Han försökte inte ens hänga sig i handen

Tog en liten skrittpaus sen började jag jobba honom i galoppen. Funderade på LA:4an där han alltid byter i uppsamlingen efter ökningen i vänster varv. Började med att galoppera längst fyrkanten och lägga 20 meters volter på varje kortsida. När galoppen var ok, gjorde jag volterna mindre och ökade på långsidorna.

Han svarade jättefint och bytte inte en enda gång!

La in ett par svängar i förvänd galopp också och inte heller där fick jag något ofrivilligt byte. Till o med 10 meters volterna satt som handen i handsken! Pausade ett par varv efter galoppen och sen gav jag mig på traven. Den är både jobbigast och obekvämast. Red en 15 meters volt på kortsidan sen red jag diagonalen i skänkelvikning och så vidare. De sidförande rörelserna fungerade OCKSÅ perfekt!!

Sammanlagt red jag nog en timme men jag hade med lätthet kunnat rida i 5 timmar!! Det var inte jobbigt och han var bara glad och framåt, gjorde precis som jag bad honom göra

Är det bara min häst som går dunderbra, eller gör alla det just nu??

Jag har i alla fall bytt namn på Gramanen till Fusksnöre. D

et var ju nästan FÖR enkelt att rida idag.... ja som om jag hade fuskat!!

Teoretiskt sätt vet jag exakt hur man kör ett fyrspann.... i verkligheten hade jag nog inte ens vågat prova!

Det var Temakväll-Körning i Silverhallen igen, för 3:e tisdagen i rad. 

Deltagarantalet är ungefär det samma, några har fallit bort och andra har tillkommit.

Till Orvars besvikelse är det för få unghästar, men nu har han fått en ny elev med en nykastrerad 1 årig Ardenner.

Där får han garanterat något att bita i.

Jag och Latin har medvetet gett de andra chans att jobba ifatt oss. Denna söndagen var ju som bekant på Klubbtävling, nästa söndag är det Helena träning. Tror det blir aningens för tufft för Lille Latin att gå ett pass med vagnen i terrängen (som Orvar har hotat oss med ) först och sen ett lika tufft dressyrpass i ridhuset. Helgen därefter åker vi till skåne, så då kan vi inte heller vara med! Men sen! Då ska vi visa framfötterna, Latin i alla fall. Jag sitter väl livrädd på vagnen och bromsar!

Bilder från sommarens härliga körträning hos Christina!!

Så här dagen efter en lång tuff dressyr-helg, tänkte jag att Latin kunde få ta en lugn och avslappnad joggingtur i skogen.

Eftersom vi har ställt om klockan nu så var det bläcksvart när jag kom till stallet. Började med att plocka iordning det jag inte hann med att få ordning på igår. Gillar inte när det är stökigt bland hästsakerna

Sen mockade jag och tog in Bella och Latinen.

Klädde Latin i reflexer och gjorde oss klara för en tur i mörkret.

Satt upp och han stegade iväg med låååånga kliv.

Efter en bit stannade han för att gödsla. Bra tänkte jag, det kan jag ta om han inte lägger en hög i boxen när vi kommer tillbaka. Började trava och ville bara att han skulle gå relativt lågt med nosen och bara röra på ben och rygg.

Han var lite för pigg för det så jag fick minsann börja rida i alla fall. Kortade upp honom och försökte rida lätt med en bra och tydlig takt. Jag tror att jag lyckades ganska bra, för takten var väldigt markant och traven nästan lite svävande!!

Kom in i skogen och genast blev allt mer farligt. Ormbunkarna såg otäcka ut. Stenar kan anfall för att inte tala om vattenpölarna!! Nå väl, jag kan inte bli arg på honom för att han är lite på tårna när jag tidigare tyckt att han är långsam och lite småtråkig!

Fattade galopp när stigen blev till väg igen och den var kort och spänd!

Tänkte fortfarande inte att vi skulle göra mycket mer än bara jogga. Ställde honom till vänster för att lösgöra honom i öppna, jo visst! Han flög åt höger för att komma undan och blev vrålstark i hals och mun. Detta fick jag kämpa med resten av rundan. Han ville INTE ge med sig och ju mer jag försökte ju mer gick han emot! Så utnyttjar han diken och stenmurar, kliver ner i kanten för att jag ska ge efter och släppa. Men se det gör inte jag! Jag kan vara envis... bara jag vill!

Mycket riktigt... trägen vinner och när jag kunde göra bra övergångar galopp-trav-skritt i öppna utan att han for iväg eller hängde sig i handen eller raknade, fick han långa tyglar och vi skrittade hemåt.

Han var plötsligt väldigt loss och lösgjord i hela kroppen! Att han bara måste kivas med sin gamle matte!

Han la ingen hög i boxen så för att kunna skicka färsk bajs till MASKKOLL blev jag så illa tvungen att köra förbi högen som Latin la tidigare. Det såg säkert inte alls konstigt ut. En bil stannar och lyser på en STOR hög med hästskit, en människa hoppar ut med en hundbajspåse och plockar upp två "bollar".

Tur att det var mörkt så ingen kunde se oss!

Förra veckan hittade jag ett sadelskåp på HästNet.

Nä, inte ett sånt som man ställer i släpet utan ett sånt som man hänger på utsidan så man slipper ha sadel och sånt i baksätet! Det kom med posten idag... så nu ska jag bara komma på hur man hänger dit det!

FREDAG:

Ingen vilodag för Latin trots att det var fredag. Han fick ju paus i tisdags OCH i torsdags så det var bara att ge sig ut i mörkret. På med reflexer och pannlampa. Nu när han är klippt kunde jag även ta på refelxländtäcket, då syns man garanterat till månen!

Grisarundan är en lagom lång fredagsrunda, tänkte jag och skrittade iväg. Latin var pigg och framåt. Till min hjälp hade jag pelhamstången. Då är det lite lättare att hålla denna bruna på mattan när vägarbetes-skyltarna anfaller!!

Kan inte annat än le när min annars coola häst hoppar iväg för ingenting. Han gör det på ett busigt sätt, så jag tror inte alls att han är så livrädd som han påstår.

Red förbi folkets hus och fotbollsplanen. Galopperade en bit och WIII vilken luftig och härlig galopp han hade!!

Passerade kohagen i en spänstig trav och lät honom ta i och länga steget upp för backen. Skrittade sen nerför och skulle börja trava igen.

Det prasslade till i skogen och Latin tvärstannade.... Ur skogen kommer Pappa Vildsvin följt av 5 eller 6 vilda kultingar och sist men inte minst... Mamma Svin!

Jag trodde att Latin skulle vända på klacken, Familjen Gris passerade ju bara 10-15 metar framför oss.

Han stod kvar, jag klappade honom och pratade lugnt. Försökte själv att hålla nerverna i styr och inte spänna mig. Jag kan lova att Latins hjärtslag hördes ut ur hans kropp. Han stod som fastvuxen och bara stirrade in i skogen där Grisarna hade försvunnit. Den som sa till mig att Grisarnas ögon inte syntes i mörker.. .hade fel! Dom lös så fint när Pappa Pigg glodde på oss. Kan också säga att även små kultingar klättrar väldigt lätt över en stenmur, ja det gör även Mamma Pigg trots att hon är flerbarns mor!

Efter ett par miuter tyckte jag att vi åtminstone kunde försöka gå förbi och visst kunde vi det, sa Latin... I PASSAGE! Så nu vet jag hur man lär in det

Väl hemma i stallet såg han lite lugnare ut och men för att han skulle våga somna fick berättade jag en god natt saga innan jag körde hemåt.

LÖRDAG:

Fodring och utsläpp, sen körde jag hem och ufodrade mig och resten av familjen.

Tillbaka till stallet igen. Där väntade Malin och Bellis. Jag flätade och knoppade först Bella, sen Latin. Oj, vilken tunn man han hade efter att fajtats med Bellas kaluffs.

På med fina lindor, bootsen och snyggschabraket.

Båda hästarna var så fina när vi satt upp och började rida mot Åsa Thelnings anläggning Sjövingehov.

Jag berättade om vårt möte med de vilda igår och jag kan säga att Latin hade sin Gris-Radar igång från steg ett.

Latin fick rädda Bella förbi kohagen, han distraherade dom så hon kunde smita förbi.

Sen lite längre fram fick Bella rädda Latin för en annan familj. En människofamilj. Tydligen är mindre barn i regnkläder mycket farliga. Han vände till och med, ha ha!!

Nå väl... vi fortsatte och hann med både trav och galopp innan vi kom ut på asfaltsvägen. Vi tappade räkningen på allt som var läskigt på vägen dit och det första vi möter på den större vägen är mjölkbilen.... INGEN av hästarna rörde ett öra!! Märkliga djur!

Bella var först in för att bli bedömd.

Förra gången det var programmridning hos Åsa hoppade jag på kryckor och agerade fotograf.

Nu kunde jag vara med... men självklart hade jag tid att fota också.

Tyvärr tyckte min kamera att det var lite för mörkt så det var svårt att få fina bilder!

Bella Trav

Bella Galopp

Det gick mycket bättre för Malin och Bella den här gången och trots att Bella gnäggade efter sin fästman Latin så förbättrade dom resultatet med massor av procent.

Ja, sen var det vår tur och jag började rida fram utan stigbyglar. Tyckte inte jag kom ner i sadeln och fick inte alls form på Latin. Han var framåt i alla fall även om jag hade svårt att få ihop honom.

Fick startsignal och påbörjade LA:4

Inga större katastrofer, lite småmissar och det vi har svårt för, det hade vi också svårt för.

På plats fanns min personliga fotograf E-K!Tusen Tack!!

Tur att hon fick se oss genomföra ett program där vi inte blev utvisade ifrån

Efter avslutad ritt fick jag själv kommentera vad jag tyckte om det hela. Bärigheten, böjningen och framåtbjudningen tyckte jag var dålig. Åsa tyckte att framåtbjudningen var bra!! (för att vara Latin, sa hon sen)

men höll med om bärigheten och det är ju det som visar sig i volterna och i samlingen av galoppen.

Ritten gav 56 %

Sen fick jag rida för Åsa ca 20-25 minuter och vi övade just på det här med bärighet.

Latin vill inte riktigt spåra och han blir gärna väldigt rak i kroppen.

Fick göra en stooooooor bakdelsvänding som jag hela tiden gjorde mindre och på så vis fick vi in bakbenen.

Jag la upp stigbyglarna igen, för jag har fortfarande svårt att rida ordentligt med dom

Till slut tycker jag att även volterna började kännas ok men han är inte lätt att rida! Ena varvet reagerar han på hjälperna på ett vis, andra varvet på ett annat... (eller är det jag som är så otydlig och ojämn... Mmmm, det tål att analyseras)

Lite fler bilder:

När vi var klara lämnade vi plats åt Tessan och Roxett!

Sen tackade vi för oss och red hemåt!

Hemvägen var inte lika farlig. Bella hade superbråttom. Å hennes energi tar ju aaaaaaldirg slut heller!

Sista 10 minutrarna gick Latin som en klocka! En dyr Rolex

Han var så fin och trevlig att jag bara njöt!! Jag hade inte mycket i handen, han svävade fram med luftiga kliv och var inte ens obekväm! Varför var han inte sån under programmet???

SÖNDAG:

Klubbtävling i Lyckeby!

Latins knoppar hade nästan överlevt natten. Det var bara två som fick finjusteras lite innan avfärd (sen att det både var leda och GRÄS i flätorna, hoppades jag inte skulle synas så väl)

Tittade på ett par av riskoleekipagen och all min nervositet försvann.

Vet inte riktigt varför... kanske var det för att jag insåg hur många det är som faktiskt går upp tidigt, gör hästen och sig själva så fina de kan och betalar för att få kritik nerskrivet på ett papper bara för att det är skoj!!

Ridskolehästana går knappt på tygeln och galoppen var bedrövlig men tjejerna som rider går in för det till 110 % och gör det bästa av den häst den sitter på.

Vi skulle göra likadant!!

Jag lastade ur Latin i god tid och började rida fram utan stigbyglar. Han kändes väldigt fin men var lite kinkig eftersom jag idag tog de långa sporrarna och hade spännt nosgrimman ett hål till.

Fick säga till honom ett par gånger när han plötsligt for iväg för innerskänkeln. Jag menade "runda dig" Latin uppfattade "skenskänkelvikning åt vänster" men det löste sig. Efter att ha skuttat lite i galopp fick jag till en riktigt bra och bärig galopp! Allt kändes bra när vi red in på banan för att invänta startsignalen till LB:2.

Hon sa min namn och varsågod å rid. Ingen visselpipa eller klocka...

Han gick kanonbra hela programmet. Jag var SÅ glad när jag kom ut. Ja mellantraven var väl ingen höjdare men restan var jag dundernöjd med. Inga taktmissar, inga avbrott, inga hoppsaskutt med bakåtstrukna öron. Nä en glad häst som faktiskt ville visa upp sig. Sista ökningen längst långsidan tog han själv tag i och jag börja misstänka att Latinen kan det här programmet nu!

Red ut från Ridhuset och väntade på att mitt protokoll skulle bli klart. De som såg oss höll med om att han såg fin ut och jag blev ÄNNU gladare!

Resultatet kom upp och vi skrapade ihop hela 63,34 %!!!

Hamnade på en 3 plats och där låg vi kvar hela klassen.

Så Latin och jag fick rida in på Prisutdelning och hämta vår gula rosett!

Pia Sohl, som var dagens domare tyckte att jag skulle rida hop honom lite mer till nästa klass. Jag bara bubblade och sa något om att jag blivit utvisad i Torestorp och hon som alla andra tyckte också att det lät mycket konstigt.

Vi red ärevarvet efter nr 1 Johanna med Pluto (67 %) och nr 2 Malin med Nelson ( 64 %).

Jag var så glad efter denna ritt att jag hade kunnat rida LA:4an på 3 % och FORTFARANDE varit lika glad

Det var inte mycket tid till nästa start men jag hann i alla fall känna lite på den förvända galoppen och bakdelsvändningarna innan jag skulle in på banan.

Latin kändes fin fin och inte det minsta trött eller uttråkad.

Han tuffade på men jag hade svårt att rida honom honom mer som Pia sa.

Skänkelvikningarna var så där, lite ojämna. Första bakdelsvändningen gav en 7a!!!

Fick ett omslag i upptagningen efter första galoppökningen (MÅSTE öva mer på det) men andra var helt ok!

Avslutade ritten med ett par till 7or och resultatet blev 60,0 %

Eftersom det bara var 4 ekipage som red LAn, blev det bara en placerad. Kvar var lilla Fia som dagen till ära red Pluto.Denna vita stjärna som alltid står på prispallen, slog oss med 2 % och knep den blågula rosetten.

Bra jobbat Fia som bara ridit Pluto ett par gånger.

Ja, jag behöver väl inte säga att jag är übernöjd med denna dag!

Med två protokoll där en av kommentarena är "ganska bra takt" och på ryttarens sist står det 7 = fina övergångar!

kan jag inte vara annat än glad. Visst att han blir lite öppen i formen ibland men som Pia sa innan hon hoppade in i bilen på väg hem... Nu slapp jag bli utblåst!!

DAGENS RESULTAT

Sov Gott!

Det var 8 grader i luften, helt vindstilla och ett stilla duggregn gjorde allt som befann sig utonhus blött.

Perfekt dag att klippa Latinen på!

Jag kom lite senare än vanligt till stallet för direkt efter jobbet körde jag till ridklubben.

Utbildning i Mental Träning, tänkte att det måste passa mig perfekt  

Jag vill ju kunna rida likadant på tävling som jag gör på träning, inte tappa andan och vara kräkfärdig!

Det var en psykolig som höll i utbildningen och den kommer att vara i 4 delar. Vi pratade om mål och hur kroppen reagerar vid stress och rädsla. Förhoppningsvis kommer vi få lära oss HUR man påverkar kroppen att reagera positivt på tävling istället för spänt och kantigt! Det var inte speciellt många med och vi 15 st som var där var var väldigt olika. Jag var väl äldst dessutom

Lite intressanta diskitioner hade vi men inget nytt under himeln om man säger så.

Andningen ska vi ta upp nästa gång, det kanske ger mer!!

Hur som haver... jag körde förbi hemma för att byta om innan jag körde vidare till stallet.

Någon hade varit snäll och mockat åt mig, Tackar tackar!!

Så jag packade bara hö och fyllde på vatten.

Tog in Latin och påbörjde klippningen. Tog på mig regnkappan, perfekt om man inte vill ha hela fleecetröjan full av hår. Ställde pojken i gången och satte igång maskinen. Den låter som ett flygplan eller något liknande, jag måste ha hörselskydd. Otroligt att Latin står still! Det gjorde han inte för några år sen, då fick man klippa hela honom med en sån där liten maskin som är till ansiktet å sånt.

Han stod med den starka nackmagneten och det höll honom lugn och stilla.

Det gick ganska fort att klippa idag.

Ja, jag var väl inte petnoga i kanterna, men jag hade inte ork att putsa för länge. Nu är han i alla fall naken och med tanke på högen hår så hade han samlat på sig en hel del. Tycker att jag är lite sen att klippa men nu hade han fått en tjock och bra päls. Förr om åren har han bara fått lång päls men väldigt tunn, Då blev han nästa kal när jag klippte honom och frös naturligtvis väldigt lätt! Första året han fick Erlichias växte inte den klippta pälsen ut. Jag klippte honom 1 gång innan behandlingen i oktober... å behövde inte klippa honom mer den säsongen.

Suddig Latin i gången

Man kan nästan tro att han tyckte det var skönt att bli av med pälsen idag

Mycket hår blev det....

Men OJ va han var stövig på rumpan. Hur borstar du egentligen Matte??

Fin blev han (efter en noggrann rykt) Nu kan vi rida utan att bli sjöblöt varje kväll!!

Å så en liten hälsning till min kära körlärare Christina:

(bild från Mixin)

För att ingen ska tro att det bara är svarta Friesrar som orsakar benbrott kan jag försäkra att det inte fanns en enda häst i närheten av Christinas arm igår... den gick av i alla fall

Håller tummarna att du läker snabbt och enkelt utan komplikationer!

För det mesta åker jag till stallet och vet EXAKT vad jag ska hitta på med Latin. Idag funderade jag på om jag skulle klippa honom, köra på banan, rida på banan eller rida ut...

Började mocka för då brukar man kunna tänka. Nä, jag blev inte klokare. Tog in stirr-Bella som kutade runt i hagen som om någon jagade henne. Latin såg jag inte ens till i mörkret men han kom fram när det var hans tur att gå in.

Det kom en till hästägare och jag fortsatte att dra benen efter mig och prata bort alldeles för mycket värdefull tid.

Sen kom Bellas matte och naturligtvis blev det mer prat då.

Jag hade i alla fall kommit så långt att jag skulle rida ut.

Var nyfiken på hur han skulle gå med gramanen ute. Då är det ju ännu mer fart i benen.

Bytte mina nyköpta ponny-graman-tyglar med Malin, Bella (om hon någonsin skulle gå med graman) har aningens kortare hals.... typ hälften!!

På med alla remmar och sen iväg. Klockan hade hunnit bli mycket så jag bestämde snabbt att jag skulle ta Åbyrundan.

Det blåste lite och Latinen var laddad till tusen. Vägen vi tog såg ut som en byggarbetsplats. Tror att det är Eon eller något liknande som gräver ner alla kablarna. Hu va fartligt allt var och jag fick jobba på en jämn framåtbjudning.
Det blev väldigt många övergångar och när jag sen tog galoppen så fortsatte jag att jobba så.

Halva rundan fungerade superfint, sen fick han syn på att någon hade spillt något vitt på marken. TVÄRSTOPP!

Knasboll! Vi red vidare och när han var varm i pälsen, började jag jobba vänstergaloppen i öppna.

Han kommer gärna in med rumpan innanför frambenens spår, därför tänker jag öppna i den galoppen.

Han stretad lite i vänster galopp och när jag samlade tempot en aning, blev han lite frustrerad över att han inte kom undan. Det blev att istället för att jobba så rusade han på tvären och blev helt okontaktbar. Jag fick göra halt, flytta lite för vänster skänkel och sen stanna igen. Efter ett par gånger väntade han på kommando från mig istället för att slänga sig iväg. Helt loss fick jag honom inte efter detta, han trippade fram lite spänd den sista traven, men jag ryggade och satte igång igen. Då tog han tag i traven, visserligen bara i ett par steg men det är åt rätt riktning.

Ställde honom i gången efter avslutad ritt för att fota mina korsade gramtyglar.

Jag fäster dom på sidorna i sadelgjorden, sen i kors under halsen och genom bettringen.

Latin såg bekymrad ut, kanske var det för att han stog "bakofram" för när jag sen vände honom sen, såg han ut som vanligt!

Svart som natta var det tidigt i morse när jag klev in genom stalldörrarna och fodrade ett gäng hungriga hästar.

När jag sen 12 timmar senare kom tillbaka, funderade jag på om jag såg i syne eller nått!

Jag var nästan säker på att att jag släppte ut Latin i den vanliga hagen... Men när jag skulle hämta in honom gick han MELLAN hagarna! Visst att det är mer gräs där, men det blir ju en väldigt långsmal hage

Latin såg lite fundersam ut, precis som om han inte hade en aaaaaning om hur han hade hamnat där... skyllde naturligtvis på mig!

När täcket var bytt och maten framplockad, satte jag mig i bilen igen och körde mot Nävragöl. Jag stannade och plockade upp E-K på vägen. Det var dax för Tema-kväll = Körning igen!

När vi kom in i ridhuset hade Gubbarna ställt fram två träningsvagnar och selar, bett, draglinor osv osv

Vi fick en genomgång som heter duga!! Fick lära oss skillnaden på loka, coller och brösta.

Varför man i körningen har en fast nosgrimma (jag speciellt fick känna på hur hästen upplever ett körbett med kindkjedja OM man inte har en fast nosgrimma)

Det gjorde ont kan jag säga!

Vi fick lära oss skillnaden på en parsele och enbetssele.

Fick de olika betten visade och med en funktionsbeskriving.

Orvar dissade de tjocka ihåliga betten, dom kunde man lika gärna slänga! Det skulle vara tygnd i ett bett...

Gissa vad jag kör på? Precis.... ett ihåligt

När vi var lite lagom frusna, gick vi in i värmen och fick kaffe med bullar och fick se en film om inkörning och körning med 4 spann.

Sen pratade vi en stund och avslutade med en videosnutt där Orvar körde med två Nordsvenska ston i par med varsin fölsing vid sidorna. Sen stannade han stona och klev av vagnen. Gick fram till första fölet och ledde bak det till en specialgjord vagn bakom vagnen, fällde ner en lem och lastade fölet, gick sen för att hämta det andra fölet och gjorde lika dant. Där stod de sen och tittade i en vagn utan tak.

Han skuttade upp i vagnen och körde iväg, fölen efter på släp. På så vis kunde han köra en bra bit utan att fölen blev trötta. Man kan väl säga att hans ston hade inte "mamma-ledigt" men samtidigt fick han föl som det aldrig var några problem att köra in sen. Dom var vana vid det mesta!

Det är väldigt intressant att höra dessa gamla hästkarlar berätta om alla hästar dom kört och allt dom har upplevt.

Efter att ha sett Orvars träningsvagn (den svarta på bilden här över) så är jag ännu mer sugen på en ny vagn.

Har ikväll tittat på dessa tre:

Jag gillar den sista mest.... å det är ju självklart den som är DYRAST!!!

Får väl ge mig ut och leta upp en sponsor med onödigt mycket pengar, ha ha!