Fy bubblan va detta påverkar mitt humör   

Jag känner mig butter och lättirriterad, ser säkert ut som ett åskmoln också.

Men jag är ju inte arg, jag är ju bara... eum, ja vad är jag?? Har nog ingen bra beskrivning på hur jag är just nu mer än att det går mycket upp och ner.

Har vandrat med Latin i två dagar nu och jag är redan less på det   

Förlåt Latin men så är det. För hans skull biter jag ihop och fortsätter 15 dagar till...

Tänk förra gången han var konvalecent, andra Erlichiabehandlingen. Då skulle han skrittas 1 timma om dagen i TRE MÅNADER!! Det var förresten då jag körde in honom. Mycket mer bekvämt att sitta bakom än på   

Idag fick vi sällskap av Lilla Annie på Häälge. Mamma Malin är snäll och håller i den busiga ponnyn så han inte rymmer ut på åkrarna för att äta gräs.

Latin var lite seg idag. Kanske var det värmen som har slagit till igen plus att det var 100 tals blodsugare ute. Tänkte ju att jag kunde köra honom någon dag, men jag tror i ärlighetens namn inte att det går med alla insekter. Huvud och ben far i alla riktningar och svansen går som en propeller.

Dessutom har han fått en ful ovana att sno mat hela tiden. Han behöver inte ens stanna för att fylla hela munnen med en saftig gren från en ek eller en stor tuva gräs. Så är det, ger man dem lillfingret så tar de hela handen.

Han rör sig bättre med lite fart. Då är han igång genom ryggen och lyfter frambenen men går det lite för sakta (shettisfart) så blir han snubblig och stelare.

Han är väldigt tjock om magen nu, he he, men det får han väl lov att vara?

Kan inte vara så elak att han inte får gå i gräshagen, då blir hans liv ÄNNU tristare.

Nä, skärp dig nu Natalja och le lite!!!!

(Nä nu är jag nog knäpp på riktigt, sitta här och skriva till mig själv   !!

Hur ska detta sluta   )

Nyskodd, nysmord och nylindad = Redo för en promenad!!

Turbo-Latin gick så pass bra att jag fick ta det långa benet före för att hinna med, hi hi!

Men hovis fick kämpa. Han var megastel efter all vila.

Att Latin envisas med att lyfta frambenen hela tiden för att det sätter sig små ynkliga flugor på benen underlättar knappast   

Idag åkte bandagen av och i morgon får Latinen gå i stor hage med flickvännen (om han lovar att inte springa runt)

HovslagarBengt är på fötter igen så Latin ska få nya skor i morgon. Vi får även ta en promenix på ca 1 timma. DET ser både jag och Tiinen fram emot. Han tycker verkligen att det är urtråkigt att bara stå still i en liten liten hage hela dagen.

Han ser för övrigt väldigt fin ut i kroppen och rör sig helt obehindrat in och ut ur hagen. Det känns lovande och är en liten tröst i allt elände.

För inte nog med att Latin ska bli krasslig, jag har kört slut på mina däck, bilen låter dessutom konstigt, Roger tror det är ett hjulager. Plus att när vi körde hem från Stenestad var det ett däck på släpet som uppförde sig konstigt. Varför går allt sönder samtidigt   Som pricken över I:et så börjar jag jobba i morgon efter bara en veckas semester... tur att jag har ett par veckor till sen i Augusti, annars hade jag blivit helt knasig i bollen och slut i rutan.

Jag tackar allra ödmjukast för alla snälla och peppande kommentarer.

De både tröstar och stöttar och hjälper mig att hålla modet uppe.

Hoppas dessa 3 veckorna går fort så det snart är återbesök.

Torsdagen den 5 augusti ska vi till Stenestad igen och hoppas då att han är bättre!!

GodNattKram till er alla!

Tror det är tur att vi har haft besök av Mamma och Lillebror hela veckan så jag har fått lite annat att tänka på. Medans Roger har lärt Kenny det mesta man behöver veta om Golf (bilen alltså) så har jag och Mor ägnat oss åt skogspromenader och målning.

Sommarens första projekt var att få uteplatsen lite mer inbjudande ut. Innan var det bara gula väggar men det ändrade vi på.

Köpte två hyllplan med konsoller och målade de vita.

Tänkte först ha vita pelargoner där men tyckte de röda syntes mer.

Har letet efter ett gammal fönster men det verkar vara helt omöjlig att hitta ett här. Jag tog ett annat vanligt fönster, pillade bort kitt och plockade ur rutan. Delade fönstret och målade det lite slarvigt vitt. Ville ha lite gammal "look" på det. Sågade till ett par spröjs och skruvade dit en fönsterbräda.

Så här fint blev det när vi var klara!

Med små enkla medel fick vi uteplatsen mycket mysigare och att Roger med hjälp av hans far hade placerat en del av den gamla stentrappen under körsbärsträdet på ett par ben... gjorde inte saken sämre.

Blommorna i Rogers fd gympaskor börjar bli riktigt fina.

De står på framsidan och det är svårt att låta bli att le när man ser dem.

Innan Mor och Lillebror for hem till småland tog vi en promenad i skogen runt Vinberga. Det är så rogivande att gå till tystnaden i skogen när man är van att höra bilarna från E22an dygnet runt!

Vi hann även med ett bad i Lösensjön och det var premiärdoppet för min del.

Av förklarliga skäl fick kameran INTE föja med dit   

Idag har vi fått en hel del regn och åskan har skakat om södra sverige ganska regält. Latin som inte bör blöta ner sina bandage (trots min förstärkning)

fick stå inne ett tag i förmiddags. Jag trodde nästan att han skulle ha rivit hela stallet när de andra gick ut, men det var inte så farligt. Jag släppte ut honom i den lilla hagen runt halv elva och han blev så glad!

Men han hade nog gärna sluppit alla otäcka flygdjur   

Hum, tycker nog att magen har växt en hel del den sista veckan.

Runt kl 14 kom regnet igen och Latin fick gå in. När det torkat upp lite igen släppte jag ut honom och då passade vi på att gå grisarundan med vovvarna.

Det var så vackert när solen började titta fram efter regnovädret.

Latin följde snällt med in igen trots att han inte fått vara ute så länge idag.

Innan jag sa godnatt fick han en dos Metacam. Han tycker INTE om det!

För övrigt har jag kännt mig ganska slut idag. Energin har lyst med sin frånvaro. Sov ganska länge i morse, somnade i soffan när jag kom hem från stallet vid 13 och sov säkert någon timma. Kroppen känns tung och seg. Huvudet tomt med en lätt molande värk. Som ryttare och hästägare känner jag mig också tom och hjälplös. Nästan lite likgiltig. Det är som om jag inte kan tilllåta mig själv att vara lessen för det skulle vara som att ge upp. Ska han bli bra får inte jag gräva ner mig. Hur ska jag reda ut det här och hålla mig stark?

Vad händer om han inte blir bra? Kan jag hitta en ersättare?

Jag hade en dröm att kunna göra likadant som jag gjorde när jag köpte Latin. Ha honom som ridhäst och köpa ett föl eller 1 åring vid sidan om. Så när Latin börjar närma sig 20 skulle denna unghäst börja bli redo för de större uppgifterna och Latin kunde få en lugnare pension. Han hade kunnat uppfostra denna unghäst så den hade fått hans trevlig temperament och lugn...

När Latin var unghäst hade jag Max som "storebror" och uppfostrare. Latin följde med ut i skogen som handhäst när han var 2 år. Perfekt träning!

Jag får helt enkelt fortsätta att drömma och hoppas på det bästa!

Nä, så väl är det nog inte. Anledningen till att Latin klev ut boxen i morse utan problem och smidig som en katt gick bort till sjukhagen var nog att han fortaranse har lite bedövning kvar i benen.

Han har varit lite orolig i boxen i natt men det ser ut som han har varit lugn i hagen. Bandagen sitter kvar bra med min förstärkning (silvertejp är bra till mycket)

När jag tog in honom ikväll så fick han en dos Metacam. Veterinären sa att det skulle vara gott, tror inte hon smakat på det, för Latin tyckte det smakade pecka!

Han ville inte alls bli lämnad i boxen när jag tänkte köra hemåt och då var klockan ändå 22:30...

I morgon har de hotat med både regn och åskoväder. Då får Latin inte gå ut, bandagen får inte bli blöta. Hur ska jag då roa honom inne?? Läsa en bok kanske.

Det är svårt att inte börja grubbla nu när man har fått ett svar på vad det var som orsakade hältan.

När började han få ont?

Skulle jag ha kollat upp honom för länge sen?

Har jag gjort saken värre med min ridning?

Osv osv...

Jag tror själv att om han haft så här ont tidigare så skulle han blivit halt så. Han har ju varit stel och knackig men aldrig halt som nu.

Det är 4 år sen han var på Stenestad.

Då misstänkte de inte halskotpelaren eller frambenen utan bakknä och has.

Får väl försöka tänka att det som har hänt går inte att göra ogjort utan jag får focusera framåt. Jag märkte att man inte ska googla på "förändringar halskotpelaren" eller "pålagringar halskotpelaren" för då blir man inte gladare.

Även om han klarar sig denna omgång och blir ridbar igen, så kommer ju problem att komma tillbaka, kanske om en månad eller om 2 år... Ingen vet.

Tänk positivt, tänk positivt, tänk positivt... nje, det hjälpte inte, svårt att tänka positivt just nu   

Ja, då var denna långa dag över.

Vi åkte i ottan och kom hem till kvällskaffet.

Latin rörde sig riktigt illa när jag lastade ur honom och gick in på Stenestad hästklinik. Jag ställde honom i en av boxarna i väntan på veterinären Anna.

Han gick in, men hade svårt att vända...

Efter en stund lyckades han krångla sig runt så han kunde kika ut ur fängelset.

Han ville naturligtvis inte stå där så jag fick ställa mig hos honom och "hålla handen"

Sen hämtade veterinären oss och vi fick springa. Han var tydligt halt på höger fram, mer markerat nu än förra veckan.

Han böjdes och blev mer halt när hovleden böjdes.

Sen var det longering = Halt höger fram i vänster varv. Halt höger bak i höger varv.

Kotled bedövades, ingen skillnad

Hovled bedövades, bättre men halt på vänster fram istället.

Hovled vänster fram bedövades, mycket bättre även på volt.

Bak böjdes, ingen strörre reaktion, knä och haser kändes ok.

Koll rygg = rörlig men öm

Veterinär Anna funderade. Jag sa att han ibland fastnar med huvudet och att han har svårt att böja sig i kroppen. Hon sa då att vi skulle inte leta mer bak utan röntga båda fram, knäna bak och halskotpelaren.

Latin följde snällt med in i röntgenrummet, ställde sig fint på klossen men när de tände röntgenlampan skuttade han till och fick sen lugnande. Det skulle bli så dyrt om han hoppade sönder den där utrustningen. Han slocknade direkt och sen plåtades hovled, kotled, strålben, bakknäna och hals.

Han fick gå in i boxen och vänta till bilderna var klara för kontroll.

Anna visade först frambenen.

Han hade lite lite pålagringar hov och kotled, men inte så pass mycket att han skulle vara halt av det. Det som var betydligt värre, och det var ju detta jag befarade, så hade han förändringar på halskotpelaren. Han har alltså pålagringar på de två sista kotorna mot bogarna. Det gör att han får dålig rörlighet i hals, rygg. Får problem med att böja i sidorna och släpar bakbenen efter sig. Stämmer det? Ja det gör det ju!

Latin, något groggy efter röntgen.

Detta är inget som har kommit över en dag men varför han blivit halt just nu, kan ingen säga. Kanske för att det har varit en aktiv vår med många tävlingar med högre samlingsgrad. Hon kunde inte heller gissa när och varför det började men det är inte helt otroligt att Erichian har triggat igång det.

Hans framben klarade alltså inte belastningen som blev av smärtan i nacken, det är säkerligen därför han är så stel i bogarna osv osv...

Det som var lite glädjande att höra i detta elände var ändå att hon tyckte jag har gjort rätt hitintills och om han blir ok ska jag fortsätta likadant.

OM han blir ok vill säga. Nu har han kot och hovledsinflammation och fick behandling för det.  Det var övertryck i leden och när hon satte kanylen i leden sprutade det ut ledvätska. Sen fick han två fina bandage.

Han ska stå i sjukhage i tre dagar (om vädret tillåter) annars innomhus sen får han gå ut i vanlig hage om han lovar att inte busa. Han ska skrittas (ledas, tömköras, skrittas eller köras) ca 1 timma om dagen. I normala fall ska en hov och kotledsbehandling hållas still men hon trodde att Latins övriga kropp skulle ta för mycket stryk av det. Anna sa att om han ställs av helt nu... kommer han förmodligen inte igång igen.

Återbesök om tre veckor för att se om han svarar på behandlingen.

Hon trodde han skulle behöva en eller två till.

Blir han inte bättre.... ja då är det inte så mycket mer man kan göra.

Det är ett dystert besked men ändå skönt att ha hittat orsaken. Det var inte Erlichian han hade ont av idag, men det var sviterna efter den.

Han såg i alla fall mycket gladare och piggar ut när jag gick ut ur kliniken än när jag gick in.

Tusen tack alla för ert stöd!! Det betyder väldigt mycket    

Hovslagaren ringde igår.

Han hade lunginflammation och kunde inte komma och sko Latinen.

Ja, om det tar på krafterna att bara lyfta ett hästben när man är frisk i denna värme, då ska man låta bli helt när man är dösjuk.

Han trodde inte det skulle spela så stor roll om Latin hade 2 eller 3 skor, han är inte speciellt ömfotad.

Jo då, när jag tog in min stapplande häst från hagen hade han tappat höger bak...... Men istället hängde vänster baksko i två söm   

Jag agerade hobbyhovis och fick till slut bort skon utan att ta sönder för mycket hov.

Släpet är packat.

Latin är ren och fin.

Vi är redo för morgondagen.

Hur den slutar återstår att se.

Om vår resa slutar här, så får vi väl ändå vara nöjda med det vi har hunnit med under våra 14 år tillsammans  

Här kommer några fin fina kort som Nina tog på oss för en månad sen på körtävlingen.

Uppskatta din häst som den är! Ta hand om den medans tid finns....

Jag vet att många kommer att hålla sina tummar i morgon och det tackar jag oerhört mycket för. Jag tror vi kommer att behöva det...

Jag behöver i alla fall inte fundera på om det är i onödan eller ej att kolla upp Latin. Han stapplar ut som en 100 årig trähäst. Han är glad och pigg men mår inte alls bra i sin kropp.

Tyvärr har jag inte hört något från hovis än, hoppas verkligen han är så pass kry och har tid att sko honom i morgon, för han kan inte komma ner med de fötterna.

Under tiden jag väntar på att det ska bli torsdag, så umgås jag med Roger, vovvarna och Mamma plus lillebror Kenny. De är på beskök från småland.

I morse möttes vi av denna vackra blomma (fråga inte vad den heter   )

Sen motionerade vi en sväng i skogen... å hittade blåbär!! Mums!

Latin han får gå i hagen med sin flickvän och bara lukta på blommorna.

Fast han äter mest upp dom tycker jag