Direktlänk till inlägg 30 januari 2011
I morse ringde klockan riktigt tidigt för att vara söndagsmorgon. Det tog en stund innan hela jag var vaken men snart var jag på väg mot stallet.
Härlig känsla att öppna stalldörren och mötas av hästarnas mullrande morgongnägg.
När alla fått sitt kraftfoder, bytte jag täcke och gick ut med höet. Bella och Latin fick bara dela på en påse, resten skulle de få efter ridningen.
Ture var först ut, följt av den lille. Sen tar jag Latin och Bella samtidigt och sist men inte minst de andra två skogshästarna med varsin höpåse.
Latin hade lagt alla sina bajsbollar i en prydlig hög så idag tog det inte många minuter att mocka. Jag fyllde på vatten och hängde upp ett fullt hönät.
Om någon undrar varför han äter i hönät och varför han har en vattenhink trots vattenkopp så beror det på att om han får höet på golvet, gräver han i det och sen kan han inte äta allt för han har stått i det. Detta började redan för 4-5 år sen och nu med facit i hand kan detta faktiskt bero på nacken. Det är bekvämare för honom att äta en bit upp helt enkelt. Vattnet satte jag in till honom en vinter när han åt dåligt. Han lämnade ofta ett eller två kilo hö. Testade att hänga in en hink och på morgonen var den OCH hönätet tomt. Därför har han fått ha en extra vattenhink i boxen sen dess och 9 av 10 gånger är den tom på morgonen.
När allt var klart gick jag ut och hämtade in Latin igen. Han hade fått gå ut i bara termotäcket och misstänkte nog att jag skulle hitta på något när jag kom tillbaka så snabbt. Ställde honom i stallgången och han gödslade genast, trots att han la en hög på vägen in.
Jag borstade honom lite extra noga, klippte av svansen 5 cm och ansade hovskägget något. Sen lindade jag benen och sadlade honom. Bytte mössan mot hjälmen och tränsade honom.
Sen knäppte jag fast longerlinan i bettringarna och gick upp på ridbanan.
Latin är ju ganska morgontrött (och har alltid varit) så han är ingen bra fotomodell. Jo, en fördel är det förstås, han står ju still... BLIXTER-STILL!! ha ha
Rund och go om rumpan
Jag hade inte behövt longerlinan, jag lovar, han hade inte gått en meter i alla fall
Jag klättrade upp i sadeln och gick ett par varv på ridbanan men underlaget var inte bra. Det var för mycket snö och skaren släppte igenom lite här och där.
Vi lämnade banan och skrittade ut istället.
Han vaknade till direkt när han fick komma ut. Med raska kliv tog han sig fram på grusvägen. Där isen smält undan kunde han gå avslappnat och med gung i ryggen men det märks väldigt väl att han trots broddar spänner sig där det är is.
Innan vi vände hemåt passerade vi tre livsfarliga brevlådor. De var uppsatta på en lite vägg med ett litet tak. Oj oj oj, Latin tvärnitade när han fick syn på detta! Jag väntade tills han sänkte huvudet lite och tog en tugga på bettet sen tryckte jag med skänkeln och han gick framåt. Vill gärna vänta tills det där ögonblicket kommer istället för att stressa fram NU! Det vinner ingen på å vi stod nog bara stilla i högst 45 sekunder.
Hemma på stallplan igen
Bella gnäggade längtande efter honom.
Men han hörde något annat spännande istället...
Det visade sig bara vara en man på promenad.. inte spännande alls.
Av med alla prylar sen fick han hoppa i pyamasen och gå ut i hagen igen. Med sig fick han resten av höet som han genast började tugga i sig.
Innan jag körde från stallet slängde jag ett getöga för att kolla så han inte rullat fast igen.