Direktlänk till inlägg 29 november 2011
Då var strömmen tillbaka och likaså telefon och internet.
Jag gick ut till hästarna vid 20 tiden i söndags. Vindarna tog tag i träden och regnet piskade mot huset.
Det skar i hjärtat när tre blöta hästar klev in på logen.
De fick sin ranson kraftfoder och jag kollade att alla benen såg hela ut. Ingen mening att borsta men jag tog några tag med piggborsten i alla fall. Funderade på om jag skulle stänga in dom på logen så de höllsig inne.
Testade att stänga båda dörrarna. Skönt att slippa se ovädret men det hördes lika väl....
Hämtade höet och knäppte loss hästarna. De stimmade runt och verkade inte alls uppskatta min idé. Stackars lilla Walle visste inte vart han skulle ta vägen. Till o med Jojje schasade bort honom från höet.
Otacksamma hästar tänkte jag och öppnade den ena dörren. Walle och Latin gick ut direkt och såg väldigt nöjda ut.
Jaja, de bestämmer.... så jag tog med mig höet ut och la det under den stora granen i hagen.
Det blåste faktiskt inte så farligt mitt i hagen. De stora gick genast fram till höet och ovädret såg inte ut att bekymra dem. Jojje stod kvar på logen och åt upp resterna. Han var inte det minsta orolig, varken för vinden eller för att de andra gått ut. Märkligt.... jag låste fast dörrarna och hängde tillbaka grimmorna.
Säga vad man säga vill.... men jag kommer ju aldrig mer oroa mig för hästarna. Får de välja så är de hellre ute, även när stormen "Berit" drar fram.
Jag hann knappt hoppa ur stövlarna innan strömmen försvann.
Vi fick leta fram ljus som vi placerade ut för att se någonting. Vedspisen var redan igång och gav en go värme.
Kaffet hade precis runnit igenom så vi satte oss med en kopp och en burk pepparkakor.
Åh så mysigt det var! Men.... efter ett par timmar var det inte lika mysigt.
Till slut gick vi och la oss och lyssnade på stormen. Innan jag somnade höll jag tummarna att hästarna inte skulle rymma eller få ett träd eller två på sig.
Roger smet till jobbet tidigt i måndags och jag vaknade något senare i ett kallt hus.
Det var skönt att se Latin genom köksfönstret, är han där så är säkert småhingstarna också i närheten.
Hästarna såg ut precis som vanligt, trots nattens oväder och åt gladeligen av morgonens hösilage.
Innan jag fick fyr i vedspisen, klädde jag Theo varmt! Det var väl en 15-16 grader i huset och det är liiiiiiiite för kyligt enligt min mening.
Hela måndagen gick utan ström. Roger tog med skräpmat hem och kvällen drygades ut med sällskapsspel.
Efter två kvällar utan el så börjar man bli allergisk mot värmeljus och plötsligt längtar man efter lysrör och glödlampor. Vi gick och la oss skrämmande tidigt, hade ju ändå inget annat att göra...
Ingen ström i morse heller.... nu börjar tålamodet tryta!
Jag tog mig ut med vagn och hundar. Hästarna väntade på frukosten och än hade de inte noterat att det annars så farliga elstaketet nu bara var ett par ofarliga trådar. Tur det...
Vi tänkte ta en promenad i skogen, men kom inte så långt.
Lexie blev INTE glad när rundan blev så kort...
Men hon följde med hem ändå...
Strömmen kom tillbaka till slut. Jag hade precis gjort kaffe på vedspisen och kokat vatten till nudlar (lyx-lunch) när allt sparkade igång!!Tjihooooooooooo! Det var i grevens tid!!
Nu ska jag gå ut och ge hästarna kvällsmat.... och NJUTA av att det finns både el i staketet och en lampa i taket.