Det står en brun häst och tjurar nere i hagen.

Dessutom ser han ut som en mulåsna när han surar.

Jag försökte muntra upp honom på en massa sätt men ingenting hjälpte.

Varför denna sura uppsyn? Jo, småpojkarna fick all uppmärksamhet. De fick till o med finbesök av Dr Veterinär.

Att det handlade om sprutor och stick verkar han inte lägga märke till.

Eller är han en citron bara för att veterinären trodde att Latin var Walles mamma förra gången? Hi hi. Det tyckte jag bara var roligt.  

Hur som helst, Walle och Jojje fick sina 2:a vaccinations sprutor. De skötte sig lika bra om inte till och med bättre än förra gången. Nu får det gå ett par månader innan det blir en tredje spruta. Hoppas min planering med att matcha ihop det med Latins vaccination fungerar. Liiiite jobbigt att ha tre hästar som ska vaccineras vid olika datum. Det blir för mycket att hålla ordning på plus en onödig kostnad.

Sur eller ej, om Latin visste vad som väntar honom i morgon borde han hoppa av iver istället för att hänga läpp!

70 % av hästeriet består av mockning.

90 % av småbarnstiden fylls av blöjbyte

Inte konstigt att det är SKITkul att vara hästägande småbarnsmamma  

Eftersom värmen stiger och våren är så gott som här, kommer gräset strax börja växa.

Då är det bra om det inte finns något ivägen.

Jag tog grep och skottkärra och gav mig upp till sommarhagen.

Där finns eller ja, fanns spår efter hästarnas snöbus.

Många bajshögar och hö utspritt.

Simsalabim så var skiten borta och höet ihop räfsat.

Nu kan gräset grönska precis när det vill   

Det blev en ridtur också. Fast den höll på att bli inställd....

När jag mockar och ger hästarna kraftfoder har jag mina röda fina stövlar, men när jag rider har jag mina ridskor och shortchaps. Inget man frivilligt kliver ut i geggan med  

Komsi komsi lilla Latin!! Nä, han ville inte komma. Jag hade detta på känn så jag hade lite kraftfoder i fickan, men det lurade inte Latin. Suck, jag tänkte nästan gå tillbaka och hämta en hink.... men då kom istället lilla Walle!!!

Duktig pojk! Han fick smaka och det gjorde naturligtvis Latin avundsjuk. Min bruna mammut plaskade rätt igenom geggpölen och fram till sin matte.

Jag fångade djuret och lyckades ta ut honom ur hagen utan att få med den lille grå.

Vi tog samma runda som i tisdags, fast baklänges. Nääää, vi backade inte runt utan tod den från andra hållet.
Han var pigg och nästan lite busig. Hoppade till för en kvist. Spanade på en läskig sten osv...
Traven var lite framtung men de få galoppsprången vi tog kändes väldigt fina.
På vägen hem gjorde jag ett försök att få honom lite loss i sidorna. Det blev lite öppna i båda sidorna och det gav bra resultat. Han kändes mycket bättre redan efter ett par gånger. Åh va roligt det är att rida på riktigt igen!!!

Hemma igen. Visst ser han rätt nöjd ut!

Skäggiga mannen!!

Det var så pass kallt idag plus att det blev mest skritt så denna gången blev det ingen krullig päls alls.
Borstade av pojken och släppte ut honom igen.

Vet inte vad han sa till Walle men jag misstänker att han sa något dumt  

Bläääääk för ridturer!!
Jag fick övertyga Walle att det inte alls är bläk att bära omkring på en tvåbent. Han lyssnade med stora öron och jag tror att han lyssnade på mig. Vi får väl se vad han tycker om det sen om ett par år.

Måste ju bara lägga in en liten film på Theo-Plutt. Han pratat och gör "prutt-ljud" dagarna långa  

Sötlöken   

Efter att ha spottat ut ett kilo hästhår ser jag inte bara en grå häst utan tre.

Det gömde sig en massa damm i Latins pälsjacka och allt kom fram med hjälp av piggborsten.

Försökte få bort så mycket som möjligt med hjälp av en långborstad borste... men det hjälpte föga!

Samma problem var det med den lille. Han blev lika grå han  

Så jag kan bara konstatera att Walle har en väldigt bra och praktiskt färg. Han är ju alltid grå  

Hum.... värre blir det dock om några år    

Mmmm, ännu en härlig vårdag har passerat.

Jag har precis kommit in från hästarna. Det brukar vara Roger och hundarna som kvällsfodrar men idag smet jag ut och möttes av en liten som nannade så sött. Latin stod brevid som den trygga "storebror" han är.

Jag la en tuss hö till Walle som låg kvar och tog små tuggor av höet. Hi hi, han var ju alldeles yrvaken.

Innan solen han smita runt jordklotet, tog jag ut en skitig och väldigt hårig Latin. Roger tog Theo i vagen och gick på promenad = jag kunde ta en sväng med hästen!

Placerade en styck brun utanför sadelkammaren. Vill inte stå inne på logen hos de där pilliga småhästarna.

Även om han har fällt mängder med hår.... så verkar han ha lika mycket kvar! Helt makalöst. Nu förstår jag varför han inte har frusig i vinter. Han har ju haft trippeldubbla vinterjackor  

När pälsen var kammad. Sadeln på plats och tränset hängt över öronen, skrittade vi iväg mot skogen.

Walle ropade ett par gånger efter oss när vi försvann bland träden, men jag tror inte han blev orolig. 

Underbart härligt att rida!! Vädret är strålande, luften känns varm och hästen är glad som en mört.

Vi skrittade ganska länge och tog sen korta travpass (ca 20 meter i taget) många övergångar och med fokus på att bära vikten bak och inte hänga i bettet. Nu har vi varit ute så pass mycket att det går att börja rida lite mer på "riktigt". Som jag har nämt innan så mår hans kropp inte bra av att bara lulla, han behöver jobba för att hålla sig smidig. Men bara lite lagomt mycket, inte FÖR mycket så han blir överansträngd i sina korta framben.

Sista biten innan vi var hemma gick i superhastighet. Vet inte om han hade bråttom hem till de andra eller om han helt enkelt fått upp farten i sina gamla ben. Den slingriga stigen var nemas problemas för Tiinen som parerade alla stenar, pinnar och gegghål.

Även idag blev han lite krullig i pälsen, det rättades till innan han fick gå tillbaka in i hagen.

Nu är det sovtid!   

Oj sicken dag!!! Solen har värmt både kropp och själ.

Alla levande varelser har fått spring i benen. Ja det känns nästan som bubbelvatten!!

Jag hoppade i ridbrallorna så fort frukosten landat i magen.

Skyndade ner till hästarna med sadel å sånt.

Tog med prylarna in. Tänkte det var nyttigt för ynglingarna att se hur man uppför sig som ridhäst.

De var som två vilda dagisbarn!! Skulle känna och klämma på allt. Lukta och bita.

Latin tyckte nästan det var skönt att komma ut ur hagen och slippa de där två iglarna.

Jag placerade pallen så nära hagen som möjligt. Vill ju inte att småttingarna ska missa något.

Förra gången jag svingade mig upp stod de där på andra sidan med tefatsögon.

Nu tog det allt med ro. Walle påstod till och med att det var en baggis. Det kommer han klara lätt sen när det är dags. Jo, vi får väl se... sa Latin och frustade.

Sen gav vi oss iväg, jag och Latin. Knackigheten som så tydligt syntes i torsdags var helt borta.

Han skrittade på med långa kliv och var helt ren!!!

Vi hittade en ny runda med uuuuuuuuuuuuuunderbara vägar och omgivningar!!!

Vet inte vem av oss som njöt mest, eller om det var rätt lika. Härligt var det i alla fall!

Latin blev lite krullig i pälsen. Solen gjorde att hans vinterkavaj blev lite för varm.

När Latin var klar och tillbaka inne i hagen. tog jag istället en grå långbent sprätt!!

Han hängde med ut ur hagen, bort längst hagen och in där vi rensar upp för ny hage.

Ja han skötte sig riktigt bra, trots att Latin gick och skrek efter honom.

Sen visade han att han faktiskt ÄR en unghingst med mycket spring i benen.

Vildare än så blev det inte. Rätt ok för att knappt promenerat själv mer än en handfull gånger.

Han kunde stå still och prata med "skogsröjarna". Theo låg i vagnen och pratade, ja det hörs väl till och med på filmen. Efter att ha traskat omkring bland träden, gick vi tillbaka samma väg som vi kom.

Visst är han lite pigg och småbusig. Men det får man faktiskt vara när det är VÅR!!
   
  

Lille Theo har ändrat sina sovrutiner och till min stora olycka vaknar han redan halv sju!!! Jag har varit bortskämd länge med att han sovit till kl åtta, men nu verkar det vara slut på den lyxen.

Så vi var klara och ute i dimman redan strax efter åtta idag!!

Jag började dagen med att ta en liten rundtur med Jojje. Han fick gå runt stugan och sen in i ladugården en runda. Han är ju helt orädd för allt och hänger med mig som en hund. Duktig liten häst!!

Sen fick hästarna sitt krafftfoder och jag stal med mig Walle ut medans Latin åt. Fick backa ut denna långbenta yngling för att få med honom men sen gick han med snällt. En farlig snödriva skrämde honom vid vägen men efter bara ett par millisekunder kunde vi gå fram och gräva i den.

Vi tänkte bara gå ett varv runt gårdsplanen och sen tillbaka men precis när vi kom ut på vägen kom Emily med veckans foderleverans. Perfekt träning!! Så när hon kört in på gården med bil och släp, gick vi fram för att hälsa. Walle spanar!

Vi gick fram till Emily och jag fick följesedeln  (ett vitt papper) i handen men oj så farligt det var. 

På ett ögonblick var han plötsligt 3 meter bort och glodde på oss med stora ögon.

Vi väntade till ekipaget hade kört från gårdsplanen, sen gick vi fram för att kolla in det farliga pappersarket.

Nja, det var nog inte så farligt. Jag kunde till o med ta upp det i handen och han vågade smaka lite på ett hörn.

Sen gick vi in på logen, Walle fick äta upp. Jag mockade och gjorde klart de andra sysslorna.

Theo som då hade sovit en bra stund i vagnen vaknade och vi gick in i den blivande hästhagen för att kolla vad Roger och de andra hittade på.

Eldmästaren i egen hög person! De hade hela tre brasor igång men det behövs med tanke på allt ris och sly som ska bort!

Theo tyckte det såg spännande ut!!

Sötingen och hans gamle mor  

Säkerheten före allt!

Roger har hängt upp en brandfilt i fall någon skulle råka hamna lite för nära lågorna.

Har jag nämt att det kommer att bli en toppenhage? Jo jag har nog det  

Jag tror att de tre som ska gå där känner på sig att de snart kommer att få en tre gånger så stor yta att busa på för de busade runt som tokar även idag.

Oftast är det den lille svarte som får igång de andra (fast mest Walle)

De står still, tittar på varandra och sen far de iväg.

Kul har de i alla fall och det var härligt att se gamle Latin trava runt i hagen idag.

Han var inte alls lika knackig som igår!   

För någon vecka sen fick jag en snilleblixt. Det är inte ofta men när de väl kommer måste man ta vara på dom  

En kompis (Maria) väninna (Frida) utbildar sig till Hästmassageterapeut. Visst hade Latin varit den perfekta försökskaninen för någon som håller på att lära sig allt om muskler, leder och sånt.

Det finns väl ingen häst i världen som är så välknådad som han  

Han talar om vad han tycker om det och dessutom har jag ju svart på vitt vad som är knasigt med hans kropp.

Jag ställde frågan till Frida och hon nappade direkt.

Idag kom både Maria och Frida på besök. Latin stod på logen redo för en genomgång.

Vovven Barbro fick också hänga med.

Jag berättade bara lite kort om Latin utan att avslöja hans krämpor för mycket. Sen fick Frida känna och klämma igenom denna håriga gamla häst. Gissa om han gillade det?

Han gillade det JÄÄÄÄÄÄTTEmycket  

Samtidigt bara ett par meter därifrån....

Oj va roligt det var att busa när man fick ha grimmorna på sig!! Till slut såg lilla Jojje så lidande ut av att bli fasthållen av Walle att jag fick gå ut och ta av dom grimmorna.

Men det tog inte många minuter innan de var igång och busade igen. De fick hålla sig utanför logen när Frida höll på med Latin. Jag tror inte vi hade fått en lugn stund där inne med de där två busfröna annars.

När hela Tiinen var genomknådad fick han gå ut ur hagen och visade både skritt och trav, rakt fram och på mindre volt. Han var för dagen väldigt knackig (höger fram) och stel bak.

Jag avslöjade fortfarande ingenting om hans sjukjournal utan Frida ska få åka hem och fundera.

Tanken är att hon om några veckor ska känna på honom igen, då är han förhoppningsvis mer igång och musklerna kommer att kännas på ett annat vis.

Jag tror och hoppas att hon kommer att ha väldigt stor nytta av detta plus att Latin bara mår bra av att deltaga.

Återkommer i ärendet   

Det är en kall vårdag någonstans i Blekinge. Tre handjur av arten Equus ferus caballus går i en inhängnad.

Omgivningen är fridfull och flocken håller sig lugn. De ser inte ut att vara på jakt efter mat, inte heller heller vatten. Förmodligen är de utfodrade och därmed mätta och belåtna.

Den bruna varianten är något större än de andra två. Den verkar vara äldst och är då förmodligen ledaren.

Pälsen är tjock men pannluggen kan den inte skryta med. Det är nästan att en tupé behövs snart.

Mittemellandjuret har en märklig färg. Den är varken brun eller fux utan lite mer åt det gråa hållet.

Den har långa ben och en ynklig kropp. Gissar att den inte är så gammal.

Sen finns det en liten rackare. Ja det syns ju på långt håll att den där lille är full av bus. Den är svart till färgen och har väldigt korta ben. Mycket man och svans har den och pälsen ser ut att vara gjord av sammet.

Plötsligt börjar flocken röra på sig. De går mot en stor sten som ligger mitt i inhängnaden.

De två större djuren anländer först.

Sen kliver den mindre fram lite kaxigt!

Som en blixt från en klar himmel far den lille iväg tätt följt av den grå.

Den äldre verkar inte vara på springarhumör men rör sig trots detta ett par meter bort från stenen.
Och tur är väl det, hade han stått kvar hade han fått en svart ponny i sidan.

Det går undan i svängarna!!

Plötsligt byter de håll och skuttar runt som ystra kaninungar!

Det verkar inte som det är en jakt på blodigt allvar utan mer en ta-fatt lek. Den lille är snabb och trots att den grå har långa ben hinner han inte med den lille. Till slut orkar inte den klena mer. Han stannar och pustar!

Men den lille har mer energi kvar i de små benen och likt en snygg dressyrhäst travar han fram innanför staketet.

Den gamle iaktar de andra på behörigt avstånd.

Efter denna korta men intensiva lek lägger sig lugnet över hagen igen. Man kan höra en fågel spela en bit bort. Någons hund ger ifrån sig ett skall och en mars-katt gapar efter en partner.

Sånt är livet på landet