Direktlänk till inlägg 31 maj 2012
Ingen longering idag. Walle har motionerat en hel del själv idag (mellan sovstunderna) så jag tyckte inte han behövde ranta runt i ringen. Fångade istället den bruna elefanten utan snabel.
Ja, han ser inte ut som en häst längre, han väger minst lika mycket som en elefant nu!!!
Han har ju alltid haft lätt att lägga på sig men nu när han inte rids som förr.... så växer han och växer och växer!!
Jag är glad så länge det går att få på sadeln, he he!! Nä, så illa är det inte riktigt men han har biffat på sig ganska regält.
Placerade brun utanför sadelkammaren och börjde göra iordning honom. Lilla Walle sprang då längst staketet och var så där snygg som bara han kan vara. Latin brydde sig inte alls om att den yngre skrek och det är ju kanon. Hade han svarat så hade säkert Walle blivit orolig och kanske tagit ett skutt ut.
Biffen är redo för en ridtur
Jag tog stigen som går genom skogen bort mot Ulrika.
Latin var pigg och skrittade på i en väldans fart. Däremot var han ju så framtung att han snubblade på precis allt.
I det läget går det inte bara att rida på fortare, nä farten måste först bromsas. Han måste korta sig och få in rumpan. Annars blir han aldrig lättare fram.
Det blir som om man har något tungt på huvudet och så får man lite framvikt, börjar man springa då... ja kommer det bli ännu mer framtungt. Istället får man balasera upp vikten.
Det är inte så lätt som det låter på Mr Tiin. Nä, man kan väl säga att jag har jobbat på det i.. ja 15 år!!
Halvhalter, halvhalter och halvhalter. Inte låta han hänga sig i handen och vara noga med att det blir en reaktion.
Så när vi kom ut på asfalten, ja då kändes det rätt ok.
Men så kom vi till grusväg och skulle trava. Oj oj oj... Där fick det bli en mängd övergångar. Skritt-Trav-Skritt-Trav osv.... Sen svängde vi av och jag fattade galopp istället. Han har alltid varit lättare att jobba i galopp och det känns som det "sliter" mindre.
Satt tungt på min rumpa och hjälpte honom lite med takten genom att smacka i takt med galoppsprången.
Skrittade en bit och sen nästa galopp.
Ja då!! Skam den som ger sig. Efter BARA 2 000 000 halvhalter så kändes han riktigt fin.
När vi kom fram till "vår" grusväg mötte jag Roger o Theo.
Så sista biten hem tog vi i skritt och Rogers promenadtempo var perfekt för att jobba Latin i skritt.
Pust!! Det är ingen semester att rida en framtung pensionerad dressyrhäst men vi båda uppskattar när det lossnar.
Innan jag satt av fotade Roger oss.
Det var knappt att Latins mage fick plats på kortet, hi hi
Walle blev glad över att se Latin igen. Han gnäggade välkomnande och visade lite till av sin trevliga trav.
Nu vet jag att det går att lämna småhästarna i hagen utan att de skuttar ut