Direktlänk till inlägg 19 juli 2012
Hej igen!
Har ni saknas oss?
Vi har haft långväga gäster och tiden har inte räckt till både dator och sällskapande.
Hästarna har naturligtvis inte varit bortglömda dessa dagarna bara för att vi har varit iväg och sett alla sevärdheter man kan se i Karlskrona komun (när det regnar)
I tisdags bjöd Latin på en körtur ner till ängarna.
Det gick bra att gå på grusvägen trots att han var nyverkad.
Däremot går det inte riktigt att sitta bekvämt om man är tre vuxna i vagnen, men det gick
Finns det hjärterum så finns det stjärterum sägs det ju!!
Dessa dagar som det har regnet och regnat och blåst plus lite regn, så har hästarna längtat bort till vinterhagen och deras trevliga loge. Inatt har det öst ner och inte en enda häst var blöt när de fick frukosthö.
När jag sen släppte upp dom till gräshagen (kallar den inte för sommarhage längre) så var de också torra trots att det kom ett riktigt bus bara några minuter innan.
Å så glada dom blev när de fick busa och äta gräs.
Tidigare idag har jag varit på leklandet med Maria o Veronica plus barn.
Tack vare vädret var det 2000000 andra föräldrar där med tillhörande barn. Trångt med andra ord!
Det tog över en timma innan vår lunch var klar och det fanns inga lediga sitplatser, men va gör det när man kan busa i bollhav, åka kana och träffa kompisarna!
Theo och Alicia
Så ikväll när jag funderade på hur jag skulle roa hästarna, kom tanken på lek upp.
Jag släpade ut bollen och en presenning i hagen.
För att förena nytta med nöje så tog jag med träns till de yngre deltagarna.
Det är så trevligt när man går ut i hagen och alla kommer till en och undrar vad vi ska hitta på.
Nje, alla kommer inte men Latin springer inte iväg i alla fall. ha ha! Han är ju inte känd för att vara den där supersociala gosiga arbetsvilliga typen.
Här kommer en bildserie, tyvärr så tyckte min mobilkamera att det var för skumt och mörkt ute så de är ganska suddiga, men man ser ändå hur killarna hanterar boll och presenning.
Först fick de yngre hoppa i varsitt träns, sen la jag ut presenningen och lät bollen ligga brevid.
Walle tittade nyfiket på den något läskiga presenningen medans Jojje undersökte grimmskaftet.
Jag fångade Latin och lät honom visa de andra att det inte var någon fara att kliva på den där prassliga fyrkanten.
Jojje hängde efter och ställde sig mitt på och började gräva!
Då ökade jag svårigheten genom att lägga dit bollen, men det störde inte liten shettlandsponny!
Latin fick kliva över den från alla håll, stå still, backa och även stå på när jag fladdrade med den i ena kanten.
Tyckte inte att Jojje behövde mer träning utan bytte istället Latin mot Walle.
-"Ok, hit kan du få mig, men inte en milimeter till", sa Walle med bestämd stämma!
-"Ååååå vilken fegis"!! jublade Jojje!
Latin kom till undsättning och vi testade att ta oss över från andra hållet.
Med små små steg tog han sig närmare mitten. Se så tätt han står med framhovarna
Han vågade till o med lukta på den läskiga plastiga rutan.
Kolla, någon har spillt lite godis här!! Vilken lycka!!
-"Sa någon godis"? frågade Latin
-"Spara lite åt mig" hojtade Jojje medans Walle än en gång såg skeptisk ut.
Latin var nästan över och Walle undersöker marken igen. Bra att han tar ner huvudet och nosar, då är han knappast panikrädd, snarare nyfiken!
Liiiiiiite till Walle, sen är du över! sa jag och vips hade han tagit det där sista steget, men det gick så fort så det fick jag inte med på bild!
Efter denna modiga bedrift av Walle avslutade vi kvällens lek.
Lossade Walle och lämnde han och Latin vid presenningen medans jag o Jojje gick ner till logen.
Sen gick jag tillbaka och hämtade de andra två. De blev lite sura för att det inte bjöds på någon kraftfoder, men jag tyckte de fått så mycket gott medans vi lekte så de fick helt enkelt nöja sig med höet.