När regnet öser ner ute och pojken sover sött i sin säng, har mamman tid att pusta ut ett ögonblick.

Så fort jag inte gör något speciellt börjar maskineriet i huvudet att gå igång och tankar om allt möjligt sprider sig.

Det som etsar sig fast just idag är : tro det eller ej, jo just det..... HÄSTAR   

Jag ställde frågan till mig själv, varför rider jag, varför har jag hästar och framför allt:
Varför lägga så mycket tid och energi på två gamla krakar som inte har någon "framtid"?

Först har vi min egna bruna valack som är inne på sitt 17:e år.

Han är i princip utdömd pga pålagringar.

Vi har väl aldrig haft någon lysande tävlingskarriär (förutom den där körtävlingen vi var med på) och i alla år har vi kämpat med diverse krämpor och bekymmer.

Jag har många gånger blivit uppmanad att byta häst, han är ingen dressyrhäst osv

Den andra vad jag kallar min "bonushäst", det stimmiga stoet Bella som har varit och ÄR idiotförklarad av många.

Hon fyller 20 år nästa gång och har inte många meriter att skryta med.

Tränare, hovslagar och andra hästägare kallar henne tokig.

"Den skulle jag aldrig sätta mig på" är kommentarer man ofta får höra.

Även om vi inte nått toppen än så har det hänt otroligt mycket med denna lilla dam de senaste åren.

Mycket är tackvare att hennes matte äntligen har slutat lyssna på alla andra och istället har insett värdet av sin fina häst. Det ligger många timmar bakom detta och det kommer att ta år innan hon är "perfekt" men visst är det en del av tjusningen? Att ha något att jobba med?

Varför hänger jag så envist kvar vid dessa två när det finns så många andra hästar att rida, träna och tävla?

För mig är inte hästar några tävlingsmaskiner, jag måste inte vinna för att fortsätta träna.

Visst blir tävlingsmänniskan i mig lite lessen när man kommer sist på en tävling men det är snabbt glömt.

För mig är hästar mina vänner, en kollega och sammarbetspartner.

Jag tävlar mot mig själv och är glad för de små framsteg jag gjort genom livet.

Att få förtroendet att rida och tävla någon annans häst är ett stort ansvar.

Tänk om jag förstör något, vi kanske inte presterar det som förväntas?

Men det beror ju helt på vem som äger hästen (och hur jag sköter mig på tävlingsbanan   )

Det ger mig så oerhört mycket mer att ha en tacksam hästägare än en prisrosett.

Så jag kommer att fortsätta att traggla dressyr med det material jag har även om jag titt som tätt blir ifrågasatt och motarbetad.

Bella o Latin, vilket par   

Smet ut redan kl 07 till hästarna för att klä på Latin ylletäcke och grimma med nackmagneten.
Den har han inte haft på huuur länge som helst.

Täcket fick han på sig för att hinna torka innan ridpasset kl 09

Gick in och åt en go frukost med mina söta gossar, en stor och en liten.

Hoppade i de torra ridbyxorna och min nya fleecetröja.

Tog ett kliv utanför dörren för att upptäcka att det REGNAR.

In igen, bytte till gårdagens ridbrallor som nästan hade torkat.

Gömde fleecen under regnjackan och gjorde ett nytt försök att komma ut.

Latin stod utanför och väntade. Jag var lite rädd att en viss unghäst skulle ha ätit upp täcket men det såg helt ut.

Sen fick han gå med till sadelkammaren för att bli lite fin (så fin man kan bli med vinterpäls i regnet)

På med sadel och sen tillbaka med täcket. Lika bra att han håller sig varm.

Sen fick han kliva ombord, å va gör han?

Sekunden efter att kortet togs la han en gigatisk elefantbajs!

Brum brum, så körde vi den låååånga vägen (ca 1 km) till ridbanan

Det regnade lika mycket även där så det var bara att bita ihop och förbereda sig på att bli blöt.

Latin var riktigt pigg när han klev av släpet.

Spetsade öron och hade en busig blick.

Tränsade honom och satt upp, sen satt jag av...
Tappade en handske (retfullt) och så upp igen.

Skrittade fram på åkern brevid tills Sara ropade in mig.

Dagens pass fortsatte där vi slutade i fredags.
Jag fick sitta på bollar för att påminna om vart sittbenen befinner sig och hur dom rör sig.

Vi hittade lite trassel med mitt högerlår. Sara har blick likt Stålmannen och ser ALLT!

När vi rättat till mitt skeva ben funkade volterna bättre, och även skolorna.

Högerhanden var bättre, nu när jag verkligen blivit medveten om hur mycket jag joxar.

Fick även lära mig att rida in i halterna och sätta igång rätt bakben.

Övergångar ur det till trav med svikt!

Å jösses vilken svikt vi fick till   

Latin var framåt och klev på som bara den.

Tror både täcket och magneten fick igång honom för han var nästan lite yster och hittade något farligt i skogen.

Det händer ju inte allt för ofta.

Jag red på korta tyglar och skummet frodades i mungiporna.

Han var lätt i munnen och verkade trivas utmärkt med mina "nya" händer.

Hade tyvärr ingen fotograf med mig idag.

Däremot återvände jag till brottsplatsen senare i eftermiddag och då fick kameran hänga med.

Tänkte kika på Anna-Helena och Chess som numera också är fast i det här CR-klistret   

Konstigt, alla hästar gillar Sara!
Kan det vara så att de är tacksamma att någon ÄNTLIGEN får deras ryttare att rida på ett mjukt och naturligt sätt utan att slita eller banka på hästen.

Trots att det är stora leksaker vi roar oss med så behövs ingen råstyrka att få dom att springa.

Nej istället lär vi oss att med en lätt svikt i kroppen dansa fram tillsammans med våra fyrbenta vänner.

Det är fantastiskt och jag hoppas att alla kunde få chansen att prova!

Nu sitter jag i köket framför kaminen och försöker värma mina kalla lemmar.

Kläderna hänger på tork och hjälm/stövlar likaså.

Som ni förstår är dagens pass redan avklarat, i hällregn!

Bella var taggad till tusen, jag med! Fast på fel sätt. Han insett jag jag inte kan tänka när jag sitter i sadeln, det är något jag får ta och jobba med om jag ska lyckas komma frammåt.

Det är så många gamla dumma vanor som ligger kvar i huvudet och spökar. Skärp dig Nattis!!!

Här kommer lite bilder från framridningen

Bella var så framåt, tog inget stöd alls i högertygeln, ville inte alls böja vänstersidan. Vad händer då? Jo mina dumma händer börjar leva sitt egna liv, drar och pillar åt alla håll och kanter.

Till slut... efter många om och men, gick det bara bättre och bättre.

Fick med en liten sekvens på film.

Varsågoda!

Sara får verkligen tjata på mig och mina händer, suck!!

men det ger i alla fall resultat   

Snart blir det ett pass med avsuttna övningar, det är jag bra på! Ingen häst att dra i   

Jag börjar fundera på om det är Bella eller jag som är mest spänd!

Det kanske vi får svar på i morgon... *hoppas*

Idag var det Latin som var stjärnan på banan!

Fina gamla gentleman, han gör så gott han kan   

Det blev ett helt pass i skritt, tråkigt kanske ni tänker. Nä då, inte alls!
Om man inte kan skritta, eller än värre, inte göra halt korrekt. Hur ska då galoppen kunna fungera?

Fokus på andningen, avslappning och kordination.

Länga och korta steget, forma och böja hästen.

Skolor och sidvärtsrörelser.  

Rida i varje steg men låta hästen bära sig själv.

Ridningen ska vara som rinnande vatten, å till slut blev det verkligen så.

Kameran var med idag men den är ju inte helt kry, därav dessa suddiga bilder.

Sista kortet säger allt!
En böjd och formad häst som verkligen kliver på under sig.

Kan det bli mer rätt?

I morgon försöker vi tämja rödräven    

Att rida en slö häst är inte lätt, men det är nästan svårare att rida en het häst.

Är den dessutom enormt känslig och spänd som en pilbåge, ja då är uppgiften näst intill omöjlig.

Passet började bra men sen eldar hon på mer och mer!
Ville inte som jag och idag valde jag att gå in i striden med henne.

Jag vann!! och sen gick hon kalasfint.

Varför är det så svårt att få till det där fina på en gång?
Hoppas Sara har en massa bra svar på detta.

I morgon är det kurs igen.
Latin får gå fredag och söndag så får Bella ta lördagspasset.

Min kamera har börjat leva lite igen, men den har ibland svårt att ta fokus därför blir väldigt många bilder suddiga.

Vi ska försöka klippa det där långhåriga djuret snart, frågan är dock om hon inte blir ännu hetare då   

Japp, i morse var det vitt ute och vääääldigt kallt!

Nä, inge snö.... bevare oss väl! Men en hel del frost   

Termometern visade 2 grader när vi traskade ut för att kissa hundar och mata hästar.

Tycker nog att kylan hängde i hela dagen, trots att solen sken hela förmiddagen.

När det började bli kväller och solen gått i moln för länge sen, ja då var det burrigt igen!

Vad värmer en kall rumpa bäst? Jo en varm hästkropp!

Jag gjorde det enkelt för mig och tog bara med mig hjälm, träns och ett spö in i hagen.

Fångade Latin och klädde på honom tränset. Hjälmen satt redan på plats.

Hittade en lämplig uppstignings plats och satte mig tillrätta på den brune valacken.

Vi gick bort till den bortre delen av hagen, hade tänkt att stänga in de små men samtidigt tycker jag det är nyttigt för Walle att vara med när jag rider Latin. Tur att jag tog pisken med mig, den hjälper oss att hålla klåfingringa unghästar på avstånd   

Walle är inte så farlig, han står mest i vägen. Men den lille svarte, han vill hela tiden bita Latin i haserna när jag rider. Konstigt för han gör ju aldrig det annars!!

Det blev ett 25 minuterspass med många övergångar och skolor. Otroligt va lätt det är utan sadel men samtidigt svårare att hålla balansen. Nyttigt!!

Allt funkade väldigt bra, han var enormt lyhörd och det blev inga missuppfattningar alls.
Så roligt att kunna rida så mjukt och smidigt på en så gammal och stel pensionärshäst!
Tror nästan jag får be Roger filma oss igen, för en sak är i alla fall säker.... han rör sig 10 gånger bättre än för 2 år sen. Å då gick han ändå på Butta!

Oj, jag höll nästan på att glömma   

Det är ju den 10:e oktober, det är Xeras födelsedag!!

Gammeltackan fyller ju 12 år   

Tro det eller ej, jag har hunnit med att pyssla med alla tre hästar idag PLUS en bonusPålle.

Började dagen med att köra till Annie och hennes fina unghäst.

Vi tänkte prova på lite tömkörning å det gick alldeles lysande   

Det var en glad och sammarbetsvillig ponny som vi jobbade med och allt flöt på bra.

Efter lunch var det mina egna pojkar som fick lite kvalittéts tid med matte.

Jag skulle bara gå ner och mocka på logen men Walle stod där vid staketet och tittade på mig med en vädjande blick.

Gick o hämtade lina, träns och pisk.

Tänkte han kunde få springa lite i linan, det är ju ganska länge sen nu.

Lite trix innan tränset var på men sen flöt det på.

Kunde tyvärr inte fota honom "in action" det fixar liksom inte min mobilkamera.

Men lite stillbilder kan vi alltid bjuda på.

Kan man klia av det här tros? funderar Walle på.

Fast det var ju inte så farligt att ha på sig....   

Han var superduktig!!! Höll sig fint på volten, travade på i en härlig takt och stannade på kommando!

Åh va jag gillar min långbenta grå   

Sen fick jag syn på en väldigt rund liten ponny.

Lika bra att låta den springa några varv också.

Det var minsann inte lika lätt.

Jojje stannade, vände, rusade och såg ut som om det var det värsta han utsatts för...

Men jag väntade ut honom och till slut funkade det riktigt bra!

Han kunde till o med skritta utan att hitta på något tok.

De stora smög förbi i bakgrunden   

Sen gick det ett par timmar... å innan solen gick ner fick även Latin röra lite på sina lurviga.
Eftersom det är älgjakt idag så undvek jag skogen.
Istället blev det ett 30 minuters pass i hagen.

Vi började med att skritta.
Gjorde en del tempoväxlingar, gjorde halt, igångsättningar.
Red ett par skänkelvikningar endast med hjälp av sittbenen.
Ville få till det så där perfekt så vi fortsatte med öppnor och slutor.
Åh så fin han var!! Han flöt fram och lyssnade på minsta lilla vink.
Innan jag testade trava så gjorde jag även ett par bakdelsvändningar.
Oj så svårt vi haft för det innan, nu kliver han runt som ingenting.
Man kan säga att min kommunikation med Latin har gått från att skrika som en militär på kasserngården till att viska i ett biblotek. Fantastiskt!!

Traven funkade lika bra den. Jag red bara korta sträckor och gjorde istället en massa övergångar.
Galoppen likaså, red på en åttvolt och galopperade i bågarna och trav "i mitten"
Han var så bärig och mjuk.
Konstigt nog så kändes vänster varv bättre! Vi har alltid haft lättast för höger   

Mörkret närmade sig och jag började känna mig nöjd. Latin var absolut nöjd!
Gjorde en sista halt (på långa tyglar) och testade om jag kunde få honom att rygga bara genom att vinkla bäckenet framåt och röra sittbenen framåt.
Vad händer?? Jo han tar ett och två, ja till och med tre steg bakåt!!!

Så häftigt!!!!!   

Det enda jag saknade var skummet i munnen, det lös med sin frånvaro. Något felades och jag tror det var svikten i traven. Den får vi hoppas att vi hittar innan helgen. Då är det CR-kurs igen   

Jag tycker det är bra med tävlingar som inte ligger för långt borta, som inte startar i ottan och som är över inom rimlig tid.

Dagens tävling var precis sån!
Jag hade starttid 13:03 och körde mot stallet vid kl 09:30 (rena sovmorgonen)

Flätade lilla damen och lindade henne fin!
Halv elva lastade vi och hon gick snällt upp i släpet.

Väl framme på tävlingsplatsen hade vi gott om tid. Hann visa vaccinationsintyget, gå på toa och kolla läget på både framridningen och på banan. Sen lastade vi ut en varm donna som ville ha koll på allt och alla.

Jag hoppade i stövlar och krånglade på kavajen. Bella fick sadel på ryggen och när allt var på plats begav vi oss till framridningen. Hon skötte sig fint hela vägen runt stallarna och in i det mindre ridhuset.

Malin gick ett par varv med henne där inne innan jag svingade mig upp i sadeln.

Hon kändes pigg och framåt utan att vara springig.

Skrittade fram i  15 minuter, sen travade jag lugnt och fint i 10 minuter innan jag började rida lite mer riktigt.   

Hon svarade så fint och var så avslappnad och lösgjord redan från början.

Båda galopperna var fin fina och redan halv ett var vi redo att gå in på tävlingsbanan.

Skrittade henne en stund igen för att hon inte skulle bli trött, sen jobbade vi lite med skänkelvikningar och övergångar. Hela tiden hade jag den där trevliga ridkänslan då allt fungerar.

ALLT funkade verkligen, det var inget hon blev arg för eller försökte komma undan ifrån.

Till slut var det vår tur att komma in och vänta utanför banan.

Även där kändes hon len som en silkesvante....

Änteligen var det vår tur och jag red in för att visa banan innan startsignalen.

Både travade och fattade galopp innan visselpipan ljöd.

Samlade ihop mig och tankarna sen påbörjade vi programmet (LB:2)

(poäng och kommentarer i kursiv stil)

Uppridningen satt fint! Hon var stadig och lyssnade fint! 6  -  Spänd

Första volten flöt på bra, inga missar. 7  

Red över ridbana, lite vingligt. 6  -  lite spänd trav 

Nästa volt kändes ok. 6  -  ngt rak innesida

Traven fram till diagonalen flöt på. 6  -  spänd trav

Mellantraven kändes riktigt fin!! 7

Skritten, ja den var lite vinglig men inga taktfel. 6  -  kort skritt

Sen kom vi till vänster galopp... det gick inte alls    4  -  fel galopp
Volt, fattade fel galopp 100 gånger! Vände tillbaka för nytt försök och fick en felridning - 2, 1  -  omslag

Försökte rida ur strulet i mellantrav. 4  -  spänd mot hand

Traven till nästa galopp var ganska struttig! 6

Ny galopp, bättre. 6  -  spänd

Volten, oj den funkade!! 7

Men va gör hon på ökningen, hon byter!!! 4  -  omslag

Mellantraven brukar vara vårt paradnr, nu var det bara pinsamt! 5  -  spänd trav

Trav fram till halten vid dommaren, ja jag var glad att jag fick stopp på henne! 6

Sista chansen fram till sista halten...  6  -  spänd

ÄNTLIGEN färdig, halt! 7

Ja, vad ska man säga... Så kan det gå (när inte haspen är på!)
När hästen blir så här spänd och fullständigt stänger av alla ryttarhjälper, då blir det inte höga poäng på de allmäna intrycken.

Jag fick följande:

Gångarter  -  6 

Framåtbjudning  -  5

Lösgjordhet  -  4

Ryttarens sits  -  5

Korrektheten  -  5

med kommentaren : En häst som för dagen visar bristande lösgjordhet och är för rak i vä sida.

Procenten slutade på 52,67 och det är 11 % sämre än förra tävlingen.

Men jag/vi hänger inte läpp för det! Bella är Bella och vi är väl egentligen glada att det ens går att lasta henne och rida henne någon annanstans. Hon har ett rykte om sig att vara GALEN så att vi ens kan genomföra en tävling är en vinst i sig! Det är bara att fortsätta jobba vidare!

Det är ju bara så tråkigt att hon och vi inte får visa upp henne när hon är som finast!

Men men den dagen kanske kommer, då allt stämmer även på tävlingsbanan.

Å det är ju klart, någon måste ju komma sist   

RESULTATLISTOR

ps. jag kom ju faktiskt bara näst sist