Direktlänk till inlägg 17 november 2012
Ja, hovslagaren har nog rätt i att det bor en liten åsna i Walle.
Vi tog en promenad, han och jag, utan trygga Latin eller busiga Jojje.
Det går över lag väldigt bra men helt plötsligt stannar han och vill inte gå med.
Oftast är det inte för att han är rädd eller vill gå hem, nä det är för att han vill ÄTA!
Gissa vem som lärt honom det?
En gång tänkte han nafsa mig i ärmen men jag var snabb som ögat och sa till honom.
Då blev han lite sur och viftade med ett framben, men mer än så blev det inte.
Han går lugnt bakom eller brevid mig, har inga spring eller bus fasoner. Det tycker jag är väldigt skönt.
Puss på mulen!!