Förr när det var tyst här på bloggen berodde det ofta på att jag inte hade direkt något att skriva om.

Nu har jag liksom FÖR mycket att göra så jag inte hinner skriva   

I fredags fick hästarna ledigt.

Liten Theo har blivit alldeles prickig så vi tillbringade kvällen på Jourcentralen.

Däremot pratade jag med veterinären på morgonen angående Latins ben.

Han tyckte att det såg bättre ut och att svallköttet hade minskat och ändrat färg.

Jag frågade ut honom angående Lotagen och varför han inte tyckte att vi skulle använda det.

Svaret jag fick var att när man kemiskt tar bort svallköttet (eller skär bort det) backar man läkningsprocessen med dagar, ja veckor.

Han sa att såret var ett djupt sår på det värsta stället man kan tänka sig och det är näst intill omöjligt att undvika svallkött på det stället.
Eftersom det är kallt och Latin är en gammal häst med dåligt cirkulation vill han inte störa läkprocessen genom att börja använda Lotagen. Jag har ingen erfarenhet av sånt här och det han säger låter vettigt.

Jag ska inte skrubba bort skorpan som bildas över svallköttet heller.
Såret skapar den bästa miljön själv för att kunna läka.

Han tjänar ju inget på att inte skriva ut lotagen utan tvärt om.

Däremot tycker han att Latin ska röra på sig, promenad eller ridtur. 20-30 minuter om dagen.

Så då var jag inte helt fel ute som red honom i onsdags.

Jag skrittade honom en kort runda i skogen i lördags och då kändes han verkligen superfin! Han klev på bra och var mjukare i kroppen. Travade ett par steg och även där var han bättre, kändes helt jämn och hade en härlig framåtbjudning.
Det var visserligen mörkt och han var lite småtittig men det brukar ju inte ta bort några knackigheter.

Idag passade jag på att ge mig ut i dagsljus.

Tyckte att jag satt lite snett i min dressyrsadel så jag ville testa hoppsadeln idag.

Oj, jag fick knappt om gjorden   

Han har visst blivit lite tjock, he he

Som vanligt ser han väldigt taggad ut innan ridturen.

Han blev hur som helst väldigt glad av att få komma ut idag också.

Skrittade på fast inte med samma fart.

Jag satt inte alls bekvämt i hoppsadeln, hu vilka korta stigläder.

Men jag kände mig inte sne i alla fall.

Vi skrittade ner till ängarna och där frågade jag om han ville trava.

Nä, det ville han inte så han slapp,
Vände när vi kom fram till skogskanten och då kunde han tänka sig att öka tempot.

Traven kändes inte alls ok så det blev skritt på långa tyglar hela vägen hem.

Det positiva var ändå att benen var smala och skapet börjar se normalt ut igen.

När Latin var färdig så fick den grå hänga med ut på tur.

Han fick träns på sig för att få något att pyssla med.... det hjälpte föga.
Han är en unge med myror i brallan. Håller sig fokuserad och koncentrerad i 5 sekunder, sen ska han titta, smaka, känna och lukta på ALLT.

Lite vingligt men han följer åtminstone med nu   

Men sen när vi vände och skulle gå hemåt igen, DÅ stannade han!!

Ha ha, trotsig unge!

Det tog sin lilla tid att komma hem, han stannade ungefär vart tionde steg.

Sen när vi var hemma fick han fnatt och hoppade rätt upp i luften.

Buse, då fick han en tillsägelse.

Roger fotade oss innan vi gick tillbaka in i hagen.

Han börjar se MAFFIG ut   

Han ville för övrigt INTE gå in i hagen, suck! Förr skulle han inte gå ut, nu ska han inte gå in.... dessa ungdjur!

Sist men inte minst, så här rofyllt såg det ut i kväll när de fick sitt kvällshö.

Halmen är nybäddad och vattnet fyllt till kanten.

God natt små djur!

Åh va jag är glad över min hö-bonde!
Han kommer på exakt avtalad tid och har alltid tipptopp hö/hösilage.

Allt detta till ett vettigt pris och dessutom hemkört.

Idag kom han med tre nya balar.

Smidigt, jag behöver bara peka lite vart han ska ställa dom!

Nu har jag bestämt att det är hög tid att börja göra någonting med ALLA hästarna.

Jojje är ju 5 i år och Walle ska ju snart ridas in (kanske inte riktigt än, men tiden går ju ruskigt fort!!

Började med den lilla svarta.

Han fick träns på sig och sen sprang han ett par varv i lina på gårdsplanen.

Så duktig var han   

Han fick färresten prova sitt nya träns och bett, det satt som en smäck!

Sen var det bara att byta häst och då tog med Latin OCH Walle.

Gick med dom ner till vändplanen och tillbaka. Walle skötte sig i ca10 minuter, sen började han bita i longerlinan, skulle kolla alla träden längst vägen, gräva i snön osv osv

Allt detta medans den äldre bara gääääääspade!! !

Jag lovar och svär att idag blir det inga bilder på något otäckt sår!   

Har mailat bilderna till veterinären men än har jag inte fått något svar, får väl ta och ringa till honom i morgon.

Däremot har jag beställt både höleverans (kommer i morgon) och hovslagaren (kommer om en vecka)

Funderar på om jag skulle beställa lite kraftfoder och kanske ett träns när jag ändå håller på   

Min lille pojk börjar bli stor och idag har han hjälp till att packa hösilage.

Tack vare att vi packade höet redan på eftermiddagen så hade jag massor av tid på mig när jag gick ut till hästarna.

Började med att mocka och fylla på vatten.

Sen fick hästarna kraftfoder och jag passade på att borsta av dom.

När de ätit upp tog jag med Latin ut och tvättade av hans ben.

Det såg faktiskt ännu bättre ut men det hade kommit ut gulvitt klet igen. Bläk!

Skapet är svullet och han rör sig såååå stelt.

Jag tänkte ta en promenad med honom men så tänkte jag att om han bara skrittar så borde det kvitta om jag går brevid eller om jag sitter på.

Sadlade och hängde på hacket. Sen gick vi ner mot skogen. Ville inte sitta upp på honom direkt utan lät honom skritta 10 minuter utan mig på ryggen.

Valde en lämplig uppstigningsplats och så fortsatte vi en bit till in i skogen.

Öronen var spetsade och de korta håriga benen klev på som om de skulle med tåget.

Jag lovar att han var lika glad och nöjd över ridturen som jag var!

På vägen hem växlade han upp och ville trava.

Där marken verkade jämn och platt fick han trava på ett par steg.

Oj vilken fart! men ack så stel.

Innan han fick gå ut i hagen igen, smörjde jag svallköttet med Aloevera gelen.

Bytte sen honom mot Walle som snällt följde med ut och runt traktorskjulet.

Vi hälsade på soptunnorna och luktade på hinken jag har till att tvätta Latin.

Allt var så spännande och lite läskigt... men nyfikenheten tar överhanden och det är inte mycket som han inte vågar lukta på!!!

Däremot ville han inte gå med IN i hagen igen!!

Walle februari 2012

I fredags när jag tvättade rent Latins ben, lossnade det en bit svallkött!

Blurk! Det såg inte nice ut men antar att det är bra.

Sen blev det lördag och pang bom svullnade hela benet upp!
Lindade då benet med en fleecelinda och gick en promenad med honom.

I söndags, tidigt på morgonen, var han fortfarande väldigt svullen och lindan fick sitta kvar lite till.

Har varit iväg med jobbet på Kick Off i helgen så när jag väl kom hem var jag lite nervös över hur Latins ben skulle se ut.

Till min stora glädje så var benet smalt och det hade inte runnit speciellt mycket vätska heller,

Däremot blir det något slags skorpa över svallköttet.

Tvättade rent benet och tog några kort på blaffan.

Har skickat bilderna till veterinären för att få hans åsikt.

Jag tycker att svallköttet har minskat, eller så är det bara jag som vant mig att se det   

Nedan följer lite äckelbilder.

Klicka för att se större bilder.

27/1                        11/2

Hoppas jag snart kan sluta lägga ut såriga ben och istället bara visa fina ridbilder....

Men det verkar som det dröjer.

Tror inte det är någon nakdel att han rör sig nu, men jag tänkte ändå fråga veterinären när jag pratar med honom.

Oj, jag vet knappt vilken dag det är idag! Än mindre vilken dag det var igår   

Men i morgon är det i alla fall fredag, det har jag stenkoll på!

Kommer nästan inte ens ihåg när jag bloggade senast eller vad jag skrev.

Som tur är kan jag tjuvkika innan jag skriver vidare, he he

Liten snabbgenomgång av veckan.

Måndag: Latin uppförde sig märkligt på kvällskvisten.

Han stod i hagen och slog på ett träd med ena frambenet.

Sen gick han till ett annat träd och gjorde likadant.

Jag tog in honom på logen för att kolla honom och även där bankade han med frambenen.

Så här gjorde han i våras när han förmodligen ätit för många gamla ekollon, så jag tänkte direkt på kolik!!

Testade att ge honom en näve kraft och han stoppade in det i munnen men tuggade inte.

Mycket märkligt.

Jag tog med honom ut ur hagen och longerade honom 5-6 minuter.

Oj så stel han var!!
Sen såg han lite piggare ut och han slutade veva med frambenen.

När jag gick ut senare var han helt som vanligt!

Tisdag: Hästarna har äntligen börjat äta inne på logen igen!!

Onsdag: Latins vita strumpa var alldeles röd! Vet inte om Latin har rört på sig mycket eller om han slagit i benet eller kliat såret mit något. Det hade i alla fall kommit ut en massa vätska och benet var ganka svullet igen.

Jag tvättade rent benet, torkade det noga sen lindade jag benet och smörjde svallköttet med AloeVera gelen.

Även om det fortfarande ser grisigt ut så är det faktiskt mycket finare än innan.

Svallköttet har minskat och hela klumpen känns mjukare. Det går åt rätt håll!!

Valpen eller Lexie som hon egentligen heter, fyllde 70 år! Tänk va tiden går fort   

Torsdag: Tog av lindan och hoppsan så smalet benet var där under.

Däremot så är han väldigt svullen i skapet nu.

Han rör väl inte mycket på sig nu.

Så när hästarna fått sitt kraftfoder tog jag med Latin ut och gick en promenad på 15 minuter.

Han tyckte nog det var kul att få komma ut lite för han traskade på och spanade sin omkring i skogen.

Måste ta och ringa Hovis!!
Vi har gått över tiden pga Latins ben men ingen av hästarna har toklånga fötter.

Jojjes är ju alltid värst. Tror inte det finns mycket att ta på Walle men det är lika bra att han kollar alla när han kommer.

Redan igår kunde jag lägga höet på logen och alla hästarna var kvar inne och åt!
Äntligen!!

Inte för att jag tror de inte överlever att äta utomhus,

men det är ju synd att logen endast ska användas till toalett lite då och då.

Det märks att det har varit kallt och att hästarna fått mer hösilage för denna gången räckte balen en dag mindre.

Annars räcker de exakt lika länge trots att jag inte väger höet.

Men så har jag ju packat ganska många höpåsar genom åren så jag har väl en inbygd våg, he he

I morgon fyller "unghunden" hela 10 år!
Galet va tiden går fort   

Det känns som om det vore igår Xera var dräktig!!

Lexie på dressyrtävling