Direktlänk till inlägg 24 augusti 2013
ÄNTLIGEN vad det dags för CRkurs igen och trots att jag inte kan vara med så har jag sett fram emot denna helg.
Kul att träffa alla igen och väldigt intressant och lärorikt att titta på de andra.
Det kan man inte riktigt göra när man är med själv. Det blir så mycket fokus på sin egna träning att man kan inte ta in mer. Då hade huvudet garanterat spruckit!
Här har vi Nina (min arbetskamrat) och hennes arab Junior.
På sista bilden sitter Nina på två bollar. Detta för att hitta hennes sittben. Jag har också blivit utsatt för detta tortyrredskap men oj vilken AHA-upplevelse det blir sen när bollarna plockats bort.
Tittade självklart även på Lillan och henns Chess.
Det som är så fantastiskt med vår tränare Sara, är att även om hon menar samma sakt till oss alla så anpassar hon ord och förklaringar så det passar varje individ bäst. Genom att lyssna vad hon säger till andra får mig att tänka och titta och tänka AHA, trots att jag bara står på marken.
Hon har en hökblick och ser direkt vad som felas och vad som förbättrats.
Å nog märks det på deltagarna att det är två månader sen förra kursen.
Alla har nog lagt till men någon ny liten olat eller tappat lite balans/bålstabilitet.
Det är väl fördelen med att inte rida alls, man kan inte göra fel
Innan jag vände hemåt för att äta och låta kursdeltagarna äta och ha teori hann jag kika på islänningarna.
De ser så smidiga och behändiga ut så när höjdrädslan ökar om några år får det nog bli en sån!
Ska ner en sväng till i eftermiddag/kväll och fylla på med lite mer inspiration och energi!
Perfekt när det är så nära hemmifrån.... knappt en kilometer bara!!