Direktlänk till inlägg 2 oktober 2014
Jag är inte bäst, jag är inte ens bra!
Men jag har hunnit leva ett par år och har under dessa år kommit i kontakt men en hel drös hästar.
Min egna bruna pålle och jag har hängt ihop i 18 år och vår resa har ju inte varit lätt som en plätt.
Med erfarenhet kommer man långt och för varje häst jag sätter mig på blir jag en erfarenhet rikare.
Om jag haft tid och möjlighet att utveckla detta så hade jag gladeligen jobbat som beridare/instruktör på heltid.
Att kunna hjälpa någon annan är bland det roligaste jag vet.
I alla fall om det funkar
Igår var jag i Öljersjö och slängde ett öga på Maria och hennes Prince.
De har ju haft världens otur vad det gäller sadlar och tyvärr är det inte slutstrulat än..
Sen har han en sjukdomshistorik som gör det hela lite värre.
Hur som helst får man göra det bästa av situationen och försöka hitta guldkornen i ridningen, annars kan man lika gärna lägga av.
Prince var lite seg men ändå ganska arbetsvillig och kämpade på bra.
Maria däremot var piggelin men va hjälper det det när sadeln placerar en fel.
Hon hade svårt att sitta avslappnat och komma till ridning.
Man kanske inte tror att 2,5 centimeter kan ställa till bekymmer men tro mig, det kan det verkligen göra.
Till slut blev det så bra det kunde bli med dessa förutsättningar och då får man vara nöjd.
Idag åkte jag istället åt andra hållet.
Mötte guldhästen Angelo och matte E-K vid Jämjöbanan.
Matte har upptäckt att det funkar kanon att rida på hacket men när det blir bett i munnen blir det istället en maktkamp mellan häst och ryttare. Så vill man ju inte ha det.
De fick börja med att rida ett par varv åt varje håll o alla gångarter med hacket.
Sen bytte vi till träns och gjorde likadant.
Analyserade sen vad jag sett och vad E-K kände. Vi var ganska överrens om vad som hände och innan jag ville komma med några konkreta tips ville jag sitta upp ett par varv.
Till min stora glädje fick jag äran att rida min favvohäst
Det går knappt att med ord beskriva honom, det är enklare att bara kalla honom Guldhäst så förstår man!
Han är så positiv och arbetsvillig att det nästan bubblar ur öronen. Men samtidigt är han lite lat och vill gärna bara göra det han är bäst på.
Han är lätt att samla men när han inte riktigt har orken kommer han lätt bakom lod.
Har lättare för höger varv och det passar ju mig bra för det är mitt bästa varv
Då får man försöka att rida framåt lite till utan att han smiter iväg.
Galoppen är lite svårare än traven men med lite motivering gör han sitt bästa.
Finaste hästen! Jag njöt av varje sekund i sadeln!!
Han hjälpte verkligen mig att hitta den där rätta känslan.
Jag hade med lätthet kunnat rida honom i timmar men det hade nog varken jag eller han orkat. Å så var det ju inte därför jag kom. det var ju för att hjälpa E-K
Vi bytte ryttare och började fila lite på sitsen.
Det är ju inte så mycket att ändra på för E-K sitter väldigt korrekt och riktigt men eftersom det är ett röligt föremål man sitter på så händer det att man ändrar sin sits och sina kroppsdelar, å då kan det bli lite tokigt.
Se så bra det blev till slut!! Å då handlade det om små små förändringar, små hjälper åt rätt håll.
Det ska inte vara en kamp att rida, det ska vara en dans!
Vi har dansat förr, jag och Angelo.
Dessa bilderna nedan är tagna för 4 år sen.