Direktlänk till inlägg 6 november 2014
Nu är det höst!
Det är mörkt, kallt och ganska blött!
Om man vill utöva sin åretrunthobby = ridning,
så får man bita i det sura äpplet och ge sig ut i det mörka, kalla och ganska blöta vädret.
Planen för veckan var att köra till ridhuset i morse men barnvakten fick förhinder så jag fick lite snabbt hitta på en plan B.
För två veckor sen fick jag lite smått panik när jag inte hittade någon bra riddag.
Jag hade aldrig ens kunnat tänka tanken på att ge mig ut i skogen... själv! Än mindre i mörkret.
Idag kunde jag i lugn och ro lägga upp en fungerade lösning UTAN att bli nervös eller sluta andas.
Jag tänkte att om jag gör iordning Walle och går rundan med honom i grimman först.
Ganska snabbt tyckte han det var dööötråkigt och stannade typ var 10e meter.
I skogen precis brevid vår gård finns det en liten runda som tar ca 10-15 minuter i skritt.
Den har vi gått många gånger.
När vi gått ett varv tog jag av grimman och hittade en lämplig sten.
Sen satte jag foten i stigbygeln och satt upp.
Å så tog vi rundan en gång till och min fina, duktiga gråa yngling traskade på framåt fast med en lätt snorklande ton. Vi avslutade rundan med att trava på den mjuka skogsvägen.
Han var såå pigg!!
Sen tyckte han det var konstigt att jag satt av och gick hem. Jag hade säkert kunnat rida hem utan problem men eftersom jag tagit av grimman och lagt den vid stenen så ville jag ha med den hem igen.
Hemma på logen igen och oj så trött han var!
Inte i benen men i det lilla lurviga unghästhuvudet.
Nyttig träning för både häst och ryttare.
Ute i mörkret stod en brun häst och tjurade.
Jag tror att Latin var så avis en gammal man kan vara....