Direktlänk till inlägg 12 november 2014
Stängt för säsongen!
Ja, i måndags var det slut på gräshage.
Det är alldeles för blött i marken nu så risken att hästarna trampar sönder hagen är lite för stor.
Dessutom kommer korna att flytta hem vilken dag som helst å då blir det ingen ström kvar i staketet.
Eon har även varit här och påannonserat att de ska byta ett par stolpar och en transformator i hagen.
Lika bra att ha hästarna i tryggt förvar i skogshagen.
Latin tjurade ihop direkt. Hela dagen stod han vid grinden mot gräshagen och längtade...
men igår hade han accepterat beslutet och kunde till o med äta natthöet inne på logen.
Igår var det även dags för lite hoppning igen.
Roger var iväg i Växjö på kurs så vi fick byta tid för att hinna vara med.
Sen tog jag en annan väg till ridhuset PLUS att jag parkerade åt andra hållet.
Stackars Walle, bara en massa nytt.
När vi kom upp i ridhuset var det inte tomt som det brukar utan där var det 3 andra hästar, som galopperade runt!!
Sandra gick ett par varv innan hon satt upp....
Sen gick ju de andra hästarna och Walle blev väldigt upprörd över att bli kvar själv.
Jag fick leda honom ett par varv så han kom på andra tankar.
Han lugnade sig och Sandra kunde fortsätta att rida fram.
Han var verkligen jättepigg och lite på tårna.
De började trava över kavaletti. Sen galopp.
Det funkade fin fint och han taxerade bra över bommarna.
Sen hopppade de ett litet kryss, som sen blev ett räcke.
Har en liten film på det.
Konstigt när hindret ändrar form så där
Så långt var allt som vanligt men sen var det en avlång platsmojäng som ställde till problem.
En så kallad vattenmatta var näst intill livsfarlig.
Å den ville Moa att han skulle hoppa över.
Det ville inte Walle som snabbt blev Waldemar.
Jag tog inte tiden men det kändes som en evighet innan vi fick över honom och då fick jag ta tyglarna (Sandra kvar i sadeln) och gå före.
Vi gick över ett par gånger, sen fick de prova själva å då tvekade han igen.
Det gick inte bättre med lite fart, han gick över men var tvungen att stanna och titta innan.
Han låste sig helt i huvudet och kunde absolut inte trava och hoppa över det där farliga blåa materialet.
När han åtminstone hade skrittat över det ett par gången skulle de ta ett skutt över sockerbitshindret.
Men bensinen var tvärslut! Han kunde knappt trava
Tänk så trött man kan bli av nya saker....
Vi valde att avsluta och lät honom istället skritta av medans hindrerna plockades bort.
Innan vi gick ner till släpet fick han lukta och gå över vattenmattan ett par gånger till.
Han insåg att den inte var så farlig, nä den var ju nästan liten rolig.
Men om han tänker hoppa över den fler gånger återstår att se