Direktlänk till inlägg 19 november 2015
Visst är det nästan lite overkligt att tiden går så enormt fort.
Idag är det redan 4 år sen jag hämtade hem den här lilla krabaten.
Har inte ångrat mig ens en sekund att jag köpte just Walle.
Däremot har jag många gånger tvivlat på mig själv, om jag verkligen ska klara av ett yrväder nu när jag blivit en feg småbarnsmorsa.
Speciellt nu när det är mörkt, blåsigt och oftast väldigt blött.
Bagge/hjortinsidenten har inte gjort situationen bättre.
Fick ett mail häromdagen angående dressyrträning för min gamla tränare.
Jag såg genast en ljusning och nappade på detta.
Tog med mig alltid lika glada och positiva E-K som en trygghet.
Walle klev ombord utan att tveka. Stod lugnt och fint i släpet hela vägen.
Väl framme i Orranäs kände han getlukten och blev direkt spänd och lite halvstressad.
Vi hängde med in i ridhuset för att värma upp medans ekipaget innan oss red.
Han reagerade på allt!! Han skuttade, han kastade sig, han slog bakut, han hoppade jämfota...
Ja han bjöd på alla skolor över mark!! Kan säga att jag kände mig ganska spak och inte alls sugen på att sitta upp.
Men när den andra hästen var klar och han fått jogga lite till så klev jag upp i sadeln.
Han var spänd men inte tittig och han hoppade inte till för minsta sak heller.
Vi fick börja jobba i skritt och fick bra tips hur man kan få en spänd och okoncentrerad häst att fokusera.
Sen kom traven och till slut frustet (följt av tio till)
Vi skippade galoppen även om han gärna hade provat och i slutet kunde han kliva på bra framåt i en härlig takt.
Jag satt lite lätt framåtböjd med ärmbågarna på vift.
Tittade utåt i alla hörn och andades förmodligen på tok för lite.
Har så svårt att slappna av och börja rida när jag blir rädd och osäker.
Han hade lite svårt med hörnpasseringarna och blev ojämn i bjudningen emellanåt.
Men med tanke på hur han härjade till en början så är jag supernöjd med resultatet i slutet.
Han var avslappnad och positiv.
Vi fick bra kritik och nyttiga tips.
Ser redan fram emot nästa träning!!