Direktlänk till inlägg 21 februari 2016
Veckan gick i rasande fart och trots att jag varit hemma och vabbat två dagar så har det inte gett mer tid till att blogga.
Det har blivit en vecka med mycket motion men mest till fots.
Walles förmodade hovböld gav med sig ganska snabbt men istället svullnade benet upp.
Jag ringde hovslagaren och frågade om det kunde ha något sammanband men han trodde inte det.
Men det tror jag!! Att det dessutom blev kallt och hårt i marken gjorde att han rörde på sig mindre och svullnaden gick inte ner.
När han rörde på sig så blev benet bättre.
Han har inte varit halt eller markerat, däremot var det svullna benet väldigt ömt.
En promenad i tisdags, en promenad i onsdags med Frami och E-K på släp.
En till promenad i fredags och många timmar i sommarhagen både i torsdags och lördags gav resultat och idag var benet fin fint.
Innan det kom ett förvirrat snöoväder igår så tog jag en terapiritt med Frami.
Det var andra gången han var ute själv och vi tog den 3 km långa rundan som han gått två gånger innan med sällskap av Walle.
Han är så duktig och tycker det är såååå roligt.
Vi både skrittade, travade. töltade och galopperade.
Hade tyglarna i bettet hela tiden och det gick kalasbara!
Det är så skönt att han varken bryr sig om väder och vind. Han är inte tittig och alldeles lagomt pigg.
Jag kan rida och tänka på hur jag sitter och inverkar.
Jag är varken nervös eller rädd på Frami.... visst är det konstigt!!??!!?
Han är ju bara så dundersöt. Liknar mumintrollet på något vis.
Idag, söndag, kom Helen och Corfia.
Det är ju minst 7 veckor sen sist men de såg ut som det var igår.
Rundan började bra och jag kände mig rätt lugn. även om jag var dödens nervös innan jag satt upp!
Men en bit in på grusvägen går det en man före oss och det är helt enkelt det farligaste man kan råka ut för om man är häst och är i skogen.
Båda två tänkte vända och springa hem.
Till slut fick Helen sitta av och gå före, annars hade vi väl stått där än...!
Sen gick de där i sirap och letade efter läskiga saker.
Vi fick kämpa för att få lite fart på dem.
Walle var lite kort i traven och gick helst på tvären (med rumpan till vänster)
Men han satte båda galopperna och la även in ett par bocksprång, modell mindre.
När vi kommit hem, alla fyra samtidigt, så fick jag Roger till att fota oss.
Jag har lite svårt att förstå det själv men jag tror att jag har världens vackraste häst!!
Å han var så nöjd efter turen.
Stod och njöt av solen!
Han fick även ett nytt namn idag. Biffen! Det får han heta för han ser så biffig ut just nu
Tripp, trapp och trull står och spanar när Corfia kliver omgbord för hemförd.