Har helt medvetet låtit bli att blogga.

Försöker hitta lugnet och ta bort det som stressar mig.

Ganska svårt med tanke på min livssituation   
Idag vabbar jag och har därför en massa "sofftid" över.

Det sjuka är att detta kommer nu när mycket på gården börjar bli klart.

Nu finns det tid att njuta och koppla av men istället får jag andnöd och hjärtklappning.

Men det är tydligen så kroppen gör. När den har tid att känna efter så kommer symtomen fram.

Jag är påläst nu efter tre besök hos beteendevetaren på Previa.
Som det känns nu så behöver jag inte gå dit igen.
Även om stressattackerna kommer lite då och då så kan jag hantera det och mota "olle i grinden".

En stor orosbov har varit Walles ben och skor.
Jag fasade för hovslagarens besök och tänkte att det kommer aldrig gå!
Visserligen har vi tränat på att lyfta det där trassliga benet men jag kan ju fortfarande inte hålla det kvar.

Min hovslagare är en klok man och utan varken brems eller hårda ord fick Walle fyra nya skor.

Visst hade han lite bekymmer med vänster bak, men det gick! Riktigt bra dessutom.

Dagen efter skoningen kom Helen ut med Corfia.
Min danska dam som jag pratat med sa att om det inte handlar om liv och död så ska jag inte utsätta mig för det som skapar oron och ångesten. Därför sadlade jag lilla Frami och vi tog en härlig tur i skogen med trevligt sällskap.

Sen bestämde vi en ny ridtur 2 dagar senare och OM det kändes ok så skulle jag ta Walle. Jag skulle inte sitta upp direkt och vi skulle bara skritta. Dagen kom och magen min var alldeles lugn, jag till och med längtade att få sitta upp. Walle blev överlycklig när han fick hänga med ut. Även om jag nog hade kunnat sitta upp direkt utan att skaka så följde jag planen och gick med honom. Han stökade lite, blev ju en aning uppspelt av dambesöket. Sen vid bestämd plats satt jag upp. Utan andnöd eller skakande ben. Walle var lugn men ville då absolut inte gå först.

Vilken lycka!! Var lite sugen på att trava men även då hejdade jag mig och följe planen.

Fick det även bekräftat sen att det är bättre att ta små steg framåt än att det kommer bakslag.

En annan sak som tär på mina tankar är den steniga ridbanan.
Jag har sett den som ett stort misslyckande!

Förra helgen kom pappa hit och här väntade en grävmaskin.

I många timmar slet vi med att gräva upp och sen gräva ner alla stenar. 
Han jämnade till ytan och sen paddades sanden.

Två dagars arbete i bilder.

Det finns en hel del sten kvar som vi får plocka efter hand men visst kan man säga att den nästan är färdig!
Lite staket rund bara sen kan vi börja jobba i vår alldeles egna paddock!

Ska planera in en ny ridtur på Walle, kanske med lite trav denna gången    

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I veckan hade vi besök av Hovslagaren. Han tyckte vi skulle plocka av skorna på Walle. Näää, tänkte jag, jag får ju snart börja rida igen!!Men min Hovis är en klok gubbe som själv gjorde en stor operation för några år sen och han tyckte jag skulle ta...

    Den här våren blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. En misstanke ledde till ett besök på vårdcentralen som sen skickade mig till gynmotagningen. Tre veckor senare operation...Läkarna hittade en gigantisk cysta på ena äggstocken. De har a...

När stressen tar över och sätter kroppen i obalans finns det en hel uppsjö av metoder att bli lugn igen. Jag har jobbat mer eller mindre aktivt mot detta i snart två år. Det är en lång tid och jag känner mig inte helt 100 än. Jo tankarna har jag gans...

VAB för 4:e veckan!!!       Hästarna vilar sig i form....       Å det gör jag med      Men det ska vi strax ta å ändra på!! Har insett hur viktigt bloggen faktiskt är. Både för mig och andra    Så nu kör vi igång igen!!Häng ...

    Vi klarade nyår helskinnade!! Det är väl enda nackdelen med lösdrift, att det blir lite bökigt att få in alla hästar under tak vid tolvslaget.  Jag hade klurat ett tag på hur vi skulle lösa det hela och min plan fungerade.  Jojje och Fr...