Direktlänk till inlägg 7 november 2008
Om du tar en hoppsadel, lägger den på en lämplig häst. Sitt upp och se till att du har hoppläder.... rid framåt och ställ dig i lätt sits.
Hur länge klarar du att stå i lätt sits utan att hålla i dig någonstans?
Du får inte fuska och ta tag i manen eller hålla i dig i tyglarna. Vilken gångart är svårast? (jag frågar mest er dressyrryttare eller hobbyryttare, ni hoppryttare som eventuellt läser detta har säkert benmuskler i stål och står väl utan problem i en vecka eller två ; )
Jag kan motvilligt erkänna att jag har inte orken eller balansen att stå i lätt sits speciellt många meter!! Vaderna är de första som börjar protestera, sen kommr låren och ryggen på delad andra plats. Skritt är svårast, traven är knepig och galoppen funkar. Är det inte uruselt? För många många år sen, i min ungdom, red jag fälttävlan. Då kunde jag utan problem stå i lätt sits en hel förmiddag. Nu viker sig benen på mindre än en minut.
Om jag kräver att min häst på ca 500 kg ska bära sig i rätt form och röra sig på ett visst sätt, visst kan han då kräva att jag håller ordning på mina kilon.
Hur ska jag kunna rida korrekt när jag har en fysik som en pigg 80 åring?
Idag tränade jag på balans och bärighet utan våld och vaselin!
Latin är en tung häst att rida och man får ingenting gratis.
Red iväg på långa tyglar och red så halva rundan, i alla gångarter.
Min första tanke var att denna pigga häst skulle fara iväg i 190 km/h på lång tygel.... men nej. Han blev istället MYCKET lugnare.Visserligen var traven kantig och ojämn, galoppen kort och aningens på sne, men han höll koll på alla sina ben i skogen. Jag bad honom "ta hand om sig själv" och det skötte han snyggt. när det lutade för mycket neråt, så saktade han själv av till skritt och sen trav igen när han tyckte att underlaget tillät det . Försökte så gott det gick att stå i lätt sits. Han kom igång med ryggen och gungade på så fint. Efter en stund kunde jag till och med påverka farten med min sits!
När vi kom ut på asfalten o Åby, skrittade vi en bit. Latin hade då hunnit bli riktigt svettig. Kom sen till grusvägen som så småningom kommer ut vid stallet. Kortade upp tyglarna och fick lätt ihop min "tax"
Han svarade framåt direkt och munnen var fin fin.
Jag var trött i hela kroppen och kände mig som en disktrasa. Satte mig på min rumpa och red sista biten hemåt så samlat som det gick. Växlade mellan galopp och trav och han var med på noterna. La ner honom sista travsträckan och tryckte på honom lite framåt. Han tog signalen rätt och längde på stegen, utan att tappa hakan... nej jag menar utan att tappa formen eller takten.
Saktade av och han fick långa tyglar. Tänk en helt runda utan att ha blivit ovänner en enda gång. Det är ett STORT steg framåt!