Då har det gått en hel vecka sen jag bestämde mig för att göra något åt dom där extra kilorna som jag ofrivilligt har samlat på mig.

Köpte en ny snygg digital våg i början på veckan för att se hur illa det var (och det var ILLA!)

Resultatet då? Ner 1,7 kilo : ) Ja, det låter faktiskt lite för bra för att vara sant men det kan säkerligen stämma. Jag var inne i den perioden av månaden då vi kvinns blir svullna, griniga och läcker. Det brukar ge 1-2 kg extra. Håll tummarna att det fortsätter att gå neråt. Nästa fredag är det dax för vägning igen.

Just nu är Jag och Latin är i vår utvecklingstrapp där normala ekipage är mellan 4 och 6 år. Hur kommer det sig då? Jo för när Latin var fem år och vi precis börjat hoppa lite klubbtävlingar, fick han Erlichias.

Det upptäckte vi när han stannade i en kombination och jag hamnade i hindret. Björne som jag tränade för då sa att han inte hoppade som han brukade och att jag borde kolla upp så det inte var något tokigt med honom. Jag åkte till en veterinär utanför Karlskrona och lät henne göra böjprov. Han var inte halt men väldigt muskelöm. Hon tog blodprov och vi åkte hem för i väntan på svar. Provsvaret visade höga titrar = en Erlichias infektion. Åkte tillbaka till veterinären och Latin fick en 10 dagars behandling med tetracyklin (osäker på stavningen)

Sen var Latin dålig i nästan ett år. När han väl började bli bättre då blev han halt. Åkte då till Stenestad och böjde och röntgade vänster ben plus manke och rygg. Hittade inga fel, ett nytt blodprov och det visade på lika många titrar. Göran behandlade Latin i tio dagar till och sen fick jag helt andra rekomendationer. Han skulle skrittas 1 timma om dagen i 3 månader. Det var då jag körde in honom.

Latin var väl nästan 7 år innan han började kännas bättre, inte bra men bättre i alla fall. Han var stel och seg. jag försökte börja hoppa igen men krachen satt för djupt i mig å jag var livrädd.

Det var då vi började nosa på dressyren.... : )

Så när Latins jämnåriga började ge sig ut på dressyrbanorna så kämpade jag fortfarande med att få Latin framåt. Han var så seg vissa dagar att det nästan började växa mossa på honom. Sen hittade jag aldrig någon bra dressyrtränare som kunde hjälpa oss.

Det är ju lite på grund av detta som jag lånade ut honom, han var TRÅKIG att rida och ännu värre att tävla. Vi kom alltid sist ( det händer att vi gör det nu me )

Jag skickade Latin på träningsläger i småland under två veckor sommaren 07 och sen har det bara gått framåt. Äntligen har jag börjat rida och inte bara åkt med och jagat på Latin att springa fortare. Men han är som en trotsig tonåring. Vill han inte så ställer han sig gärna på bakbenen. Idag i skogen var han jättejobbig. Kan inte förstå hur han kan tro att bara för att vi rider ut och det är kallt och hårt så är det ok att inte gå i form osv.

På vägen hem gick allt mycket bättre men jag fick passa honom så han inte smet undan.

Undra om det är en bra kombination, världens lataste häst - världens lataste ryttare ; )

 

Martina

17 januari 2009 20:47

Kommer ihåg honom som en riktig segis. Du och jag skulle rida ut. Du på travaren du hade ett slag och jag på Latin. När du försvann framför oss i ngn slags trav/galopp så la Latin in handbromsen och bara stannade. Jösses! Det ska ju vara full gas då tycker man, men inte Latin inte! Han stannade hellre och luktade på blommorna hihi! KRAMAR

 

Ann-Louise

18 januari 2009 07:36

Så tråkigt att han blev sjuk och att det sitter i så. Tror du inte att han fortfarande har problem eftersom han inte vill gå fram och stegrar. Låter ju som han inte mår så bra ännu.
Hoppas att ni hittar fram till glädjen fullt ut igen.

http://hastochhund.bloggagratis.se

 

ylle

18 januari 2009 11:22

Hej Natalja, kul att Du hittade till min ponnyblogg!!! Välkommen åter! Ylle

http://ponnyflickornasblogg.bloggagratis.se

 

Caroline

18 januari 2009 11:27

Du tar verkligen hand om din gosse. Tänk vilka framsteg ni gjort genom åren. Det märks att ni känner varandra. Ha en bra dag. kram

 

Natalja

18 januari 2009 22:35

Ja, det kommer jag ihåg, Martina : )
Lina (som travaren hette) kastade sig iväg i full fart men Latin tyckte inte att det var någon ide att stressa. Det är ganska stor skillnad på honom nu ; )
Kram


____________________________________________

Hej Ann-Louise
Tror visst att han kan känna av Erlichiasen ibland, det varierar från dag till dag. Att han inte går fram beror mer på att han är bekväm av sig och han vill helst att jag ger honom långa tyglar : ) Han vill helt enkelt inte alltid vara duktig dressyrhäst och "böja på nacken"!


____________________________________________

Tack Caroline!
Även om det tar tid så går det framåt : )
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I veckan hade vi besök av Hovslagaren. Han tyckte vi skulle plocka av skorna på Walle. Näää, tänkte jag, jag får ju snart börja rida igen!!Men min Hovis är en klok gubbe som själv gjorde en stor operation för några år sen och han tyckte jag skulle ta...

    Den här våren blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. En misstanke ledde till ett besök på vårdcentralen som sen skickade mig till gynmotagningen. Tre veckor senare operation...Läkarna hittade en gigantisk cysta på ena äggstocken. De har a...

När stressen tar över och sätter kroppen i obalans finns det en hel uppsjö av metoder att bli lugn igen. Jag har jobbat mer eller mindre aktivt mot detta i snart två år. Det är en lång tid och jag känner mig inte helt 100 än. Jo tankarna har jag gans...

VAB för 4:e veckan!!!       Hästarna vilar sig i form....       Å det gör jag med      Men det ska vi strax ta å ändra på!! Har insett hur viktigt bloggen faktiskt är. Både för mig och andra    Så nu kör vi igång igen!!Häng ...

    Vi klarade nyår helskinnade!! Det är väl enda nackdelen med lösdrift, att det blir lite bökigt att få in alla hästar under tak vid tolvslaget.  Jag hade klurat ett tag på hur vi skulle lösa det hela och min plan fungerade.  Jojje och Fr...