Direktlänk till inlägg 11 mars 2010
Jag tänkte vara fin på jobbet idag så jag letade upp min finskor med lite klack. Har gått hela vintern i mina varma goa kängor. Dom är sköna men inte särskilt snygga. Parkerade på Bredgatan och gick hela 200 meter i skorna, sen gjorde foten ont resten av dagen Dumma fot!
Det gör dessutom fortfarande ont plus att den är bonustjock...
Tycker den kan var hel nu, jag behöver faktiskt två fungerade fötter.
För det har jag läst i min nya bok
Någon tipsade om den på Aramis Blogg och jag är beredd att hålla med, den är TOPPEN!! Nu ska man bara hinna med att läsa OCH göra som det står i boken också. Annars gör den ingen nytta!
Vi (jag och Latin) fick sällskap av Malin idag, dock utan Bella. Vi skyndade iväg till Orranäs. Det är ju som vanligt stenhårt och kallt när jag ska rida på kvällen. Tog det vanliga tränset + sporrar & spö.
Började med att memorera programmet undertiden jag skrittade fram.
Kortade upp tyglarna och jobbade vidare i skritt. Ryggade några gånger och sen kom jag fram i trav. Jösses! Något hade hänt!! Ja, hade inte Malin varit med så hade jag nästan trott att det var en dröm. Har aldrig varit med om maken till trav. Helt otroligt!
Tyvärr blir jag väldigt passiv när han går så här bra!! Jag är väl livrädd att komma åt någon knapp så jag råkar stänga av denna trevliga gångart.
Försökte ändå tänka på hur jag satt, hur Latin gick och på så vis började jag rida lite mer aktivt.
Skänkelvikningarna funkade super i både skritt o trav. Likaså galoppen. Den var fantastiskt fin!! Jag sa till Malin att idag kan jag inte sitta och traggla så länge när han går så här bra!!
När jag ridit i cirkus en 20 minuter lät honom pusta ett par minuter sen tänkte jag rida igenom programmet. Han sträckte ut halsen och såg så nöjd ut.
Motvilligt kortade han upp sin bruna kropp när jag tog tyglarna. Han ansåg att ritten var avslutad i och med att jag skrittat på långa tyglar.
Jag fick ihop honom och vi provade att rida igenom MSVC:2
Vi började med inridningen i galopp, halt och vidare i trav. Försökte länga lite på diagonalen... ingen direkt respons, gjorde om det och red lätt = bättre respons. Sen vänster öppna och vidare till halvvolterna. Då gjorde han som i förrgår i första öppnan plus halvvolterna. Tappade bjudning och rätade ut sig.
Frågan är om det är han eller jag som stökar!?!?!
Morrade lite på honom och sen fick fram honom riktigt bra!
Jag satt dessutom kvar i sadeln och skumpade inte så mycket.
Förutom att vi inte har någon vidare samlig och inte mycket längning heller så är det inga delar i programmet som är FÖR krångliga för oss. Skönt!
Den förvända galoppen passar Latin så även den borde fungera utan problem.
Vi avslutade passet med att göra några galoppombyten, men Latin tyckte att jag gjorde lite för klumpiga hjälper. "Kan själv" liksom, "du behöver inte flytta skänklarna bak till svansen"
Så när jag i princip inte gjorde någonting utan bara trampade ner lite i stigbygeln fick vi till riktigt fina byten utan varken skutt eller hopp.
Travade sen av min gummiboll och han fick många klappar och beröm.
Innan vi åkte hem fick han ett päron och en banan!
Det var han verkligen förtjänt av. Ja, jag kan inte riktigt förstå det än.
Fler såna pass vill jag ha, så lovar jag att ALDRIG klaga mer.... över någonting!!!!
ps. varför har man aldrig kameran med sig när det för en gång skull går riktigt bra?