Direktlänk till inlägg 10 januari 2011
Måndag igen och gissa om jag var slut i bollen efter en lång arbetsdag? Det är skrämmande vad snabbt man slappar till sig när man är ledig. Efter en god tallrik med ärtsoppa begav jag mig till stallet. Eftersom jag tänker smita norrut lite längre fram i veckan, bytte jag tjänster med Malin och tog hand om lilla Bella (som tack får hon ta hand om Tiinen ett par dagar, bra va!) Mockade och packade hö innan jag tog in kärleksparet. De är verkligen oskiljaktiga och gick så nära varandra in trots den hala marken.
Sadlade Latinen och slängde på pelhambettet.
Svingade mig upp likt Tarzan och gav oss iväg i mörkret.
Underlaget var helt perfekt.
Lagomt mjukt och broddarna gav ett toppengrepp.
Inga långa tyglar eftersom Mr Tiin var laddad till tusen.
Som uppvärmning blev det lite skänkelvikning, en snabb sluta följt av en kort piaff.
Vi fortsatte vår väg längst fyllevägen och traven liknade mest passage. Han höll en tjusig resning på nacken och lyfte svansen som ett segel.
Innan vi nådde vår vändpunkt (ville inte fortsätta hela rundan runt utan vände vid fotbollsplanen) hann vi med ett par galopppiruetter och några byten.
Inte illa för en skrittrunda
Det är nästan overkligt hur otroligt fin han känns nu. Han svävar fram det lilla han får trava. Även om han skuttar och skyggar för nästan allt så finns det ingen spänning i honom eller några stela ben.
Visst får jag hålla i honom en aning men det är ingenting som känns tungt eller jobbigt.
Det är bara att hålla tummar och tår att han är på väg tillbaka så våra skrittrundor till slut blir riktiga dressyrpass.
Bilder från mars 2009