Direktlänk till inlägg 15 juni 2012
I morgon ska jag tävla.
Jag är inte nervös... det tycker jag är lite konstigt
Brukar vara dö-nervös!
Fast egentligen borde jag ju inte vara det för jag har ju tävlat ca 10000000 gånger innan.
Ja det började för ca 20 år sen på min första häst Max.
Vår första tävling var en regional hopptävling och vi hoppade 100 cm och 110 cm.
Modigt att debutera en meter, det hade jag aaaaaldrig gjort i dagsläget!!
Sen blev det en hel del hopptävlingar och dressyrtävlingar och även fälttävlan.
År 1996 köpta jag Latin. Han var ett år då och han skulle bli min nya hopphäst.
Vår karriär tog ett abrupt slut och sen dess har jag försökt mig på dressyr.
Ja, jag säger försökt för jag kan inte på något vis säga att jag har lyckats.
Men jag kan nästan säga att jag är expert på att komma sist! Jag vet alltså hur man INTE ska rida
Ändå kan jag inte låta bli!!
Jag vill varken skylla på mig eller Latin, vi har helt enkelt inte räckt hela vägen fram men vi har haft det väldigt spännande och roligt på vägen. Den enda gången som vi faktiskt lyckades var på vår första körtävling. Då tog vi hem vinsten och lyckan var fullständig.
Men där tog lyckan slut. Inte långt efter det blev Latin dålig och nu blir det inga fler tävlingar för honom.
Då är det tur för mig att jag får låna fina Bella så jag kan göra av med lite tävlings-abstinens.
Istället för att träna inför en tävling så har jag och Latin en annan utmaning framför oss.
Eftersom han inte får överanstränga sina framben men ändå måste röra på sig så inte nacken blir sämre (ingen lätt kombo) så har jag letat efter ett ridsätt som skonsamt håller igång honom. MEN det är 100 gånger lättare att skola om honom än mig!!! Jag vill gärna ramla in i gamla hjulspår och dra lite i tyglarna, sparka lite med benen och framför allt SMACKA!! Jag är en smack-missbrukare. Ja det har gått så långt ibland att Latin till o med blivit imun mot smackningar.
Latin är ingen lättriden häst. Han är ganska långsam, stel och tung i kroppen.
Han arbetar dessutom inte frivilligt och som om inte det vore nog. Han är även väldigt obekväm i traven.
Nu när jag nyligen har varit på en 2 dagars kurs i Centrerad ridning så tänker jag verkligen försöka mig på detta.
För att jag ska lyckas måste jag ta bort allt det gamla och det är som sagt inte det lättaste.
Sadeln fick jag skippa för att han har blivit för tjock.
Tränset borde jag skippa för jag är där och pillar för mycket.
Testade att rida med en enkel repgrimma igår men fuskade och höll balansen i tyglarna lite för mycket.
Nästa gång ska jag prova med en halsring.
Roger filmade oss lite kort igår. Jag vill se hur det ser ut nu och om vi så småningom gör några framsteg.
Det jag fokuserar på nu (och jag är enormt fokuserad ) är för det första takten.
Oj va vi har jobbat med takten genom tiderna. Och nu när jag inte bär upp honom där fram i tyglarna så syns alla små taktfel JÄTTEtydligt.
Det andra är övergångar och till sist svängarna.
På filmen syns det tydligt när jag tappar takten men det syns också att vi kommit en bra bit på övergångarna redan nu. Speciellt från trav till skritt och även skritt till halt.
Notera även att mina händer lever ett eget liv..... än så länge!
Jag fuskar lite och håller mig i en manen. Han är ju rund som en tunna och jag vill inte drutta i backen. Då går jag ju bara sönder, ha ha!
Japp, så ser man ut när man helt plötsligt är nybörjare igen.
Men i morgon hoppar jag i mina vita ridbyxor (om jag kommer i dom..... har inte testa dom än )
och hoppas att jag så småningom kommer att kunna kombinera tävlingsridningen med Centrerad Ridning!!
Förresten!!
Nästa kurs för Sara Sjöberg planeras helgen den 30 juni/1 juli.
Är det någon som är intresserad av att vara med så hojta till OMGÅENDE för vi har just nu plats ledig!!