Direktlänk till inlägg 17 september 2012
Det hände något fruktansvärt igår! En katastrof, en olycka... ja det är stor sorg här på Lycke!!
Min digitalkamera är döende!
Den går att få igång, men den tar inte fokus sen stänger den av sig
Förstår ni vad detta innebär?
Inga fler fina ridbilder här på bloggen, bara sunkiga mobilfoton.
Det är så tragiskt, vi som varit vänner i vått och tort (kanske just därför den nu ger upp)
Innan den bestämde sig för att lämna in, hann jag ta ett par kort på min fina grå efter lite lastträning.
Får se om jag kan få ut bilderna ur den trasiga manicken...
Som sagt, jag lasttränade lite igen.
Tänkte se hur det funkar utan den goda hinken med mat.
Fyllde fickan med morotsbitar och visst hängde han med in första gången.
Och andra, ja till o med tredje. Men sen började det ta emot, han var inte alls lika intresserade av att stå där när det inte fanns något gott (förutom lite morotsbitar)
Jag tog ett varv runt stugan och sen in igen, backade ut och in... osv.
Han blev mer och mer svårövertalad så jag bestämde mig för att bara gå in en gång till, sen avsluta.
Det funkade. Sen fick han vara med när jag stängde lemmen och det var ingen fara.
Innan han fick gå in till Tiin o Jojje, tänkte jag ta med honom till logen för att hämta en höbale.
Kan ju säga att det inte bara var släpet han inte ville gå till, han var väldigt ovillig till att gå ner till logen också.
Får helt enkelt hantera honom mer utan Latin och den lille svarte.
Hur jag går vidare med lastningen återkommer jag med, men jag tror inte det blir mer lastträning just nu.
Nästa steg blir att stänga och åka en sväng.
Om jag ska skriva något om huvudpersonen, den sure Latin, så är det nu ett år sen skorna åkte av.
Ja tänk att han har gått barfota ett helt år och det funkar!! Fantastiskt!
Jag är och kommer garanterat fortsätta vara förbryllad hur det kan funka så bra att ha denna före detta dressyrhäst på lösdrift!
En liten bild från slutet av 1996. Ja det är nästan en evighet sen
Latin till vänster är ca 1,5 år och till höger ser ni hans halvbror Millington Greyleg.
Å det är inte bara Grålles färg som påminner om lilla Walle, nä de är ju faktiskt ganska nära släkt.
Grålle och Walles mamma Amelia är båda efter den fina hingsten Highlight.
(bild från Millegarne)