Direktlänk till inlägg 10 oktober 2009
Fy, bläk och urk... va jag mådde dåligt i morse!
Har inte varit så här nervös sen jag tävlade hoppning sist
Jag sprang på toa ett par gånger och stirrade omkring hela morgonen så det är otroligt att jag ens kom iväg till tävlingsplatsen. TUR att det var på hemmaplan där jag hittar annars hade jag väl garanterat kört vilse också.
De senaste gångerna har jag lyckats med så pass bra planering så jag med lätthet hinner rida fram utan att stressa.
Började morgonen med att släppa ur de andra hästarna i stallet och eftersom allt var färdigpackat, var det bara att borsta Latin och lasta honom.
Körde mot Lyckeby och för att kunna andas över huvudet taget, sjöng jag så högt jag kunde till Robbie Williams!
Parkerade och gick för att startanmäla....eller det gör man väl egentligen inte nu för tiden utan man säger väl bara hej, jag är här! Visar vaccinationsintyg och betalar (om man inte gjort det tidigare)
Sen hann jag se ett ekipage innan jag gick tillbaka till parkeringen.
Latin, snäll som vanligt, står där jag ställer honom. På med stövlar, sadel, hjälm mm
Ledde bort honom till det lilla ridhuset. Hade tänkt att skritta ute en sväng först men då började det regna!
Jag gick istället in i ridhuset och skrittade där en bra stund innan jag försökte börja rida.
Han var stel i hela halsen och bogarna. Var inte särskilt pigg heller men gick ända ganska bra framåt.
Hade dom korta sporrarna och koncentrerade mig på att bara värma upp honom.
Emellanåt gick han bra, men med lite (läs MYCKET) dåligt tryck bak.
Galoppen var bättre men jag kunde inte alls komma ner i sadeln och rida. Mina sittben var försvunna!! Hade jag glömt dom hemma tros? Latin såsade och jag lånade ett spö för att få fart i honom.
Vågade inte lägga en enda volt på framridningen, livrädd att han skulle tappa takten!
Så var det min tur och jag tog mig in i det stora ridhuset.
Försökte rida väl det första varvet, men det kändes väldigt försiktigt = mesridning!
Fick startsignal och pang så var vi igång. Vi klarade halten lite på sne, la första volten. Jag var helt passiv hela första halvan av programmet. Vågade helt enkelt inte rida.
När vi kommit till skritten kunde jag slappna av lite mer.
Även om han tappade takten ibland så var det inte på långa vägar så "illa" som det var i Torestorp.
Jag tror knappt han gick på tygeln, i så fall var han väldigt öppen i formen!
Men som Martina sa, "Han var i alla fall stadig i den formen han gick i!"
Fick BARA 5or och 6or i genom hela protokollet och slutade på en nionde plats av 14 st på 56,7 %
Inga procent att skryta med men jag var helt överlycklig att jag ens hade överlevt detta programm!
Fick kommentarerna, faller framåt, blir lång i formen osv och det stämde till punkt och pricka!!
Jag red ju inte över huvudet taget! Jag åkte häst men jag störde honom inte heller!
Ställde in honom i släpet en stund innan LAn började. Sen var vi på ruta 1 igen. Han hade stått i släpet i två timmar när jag lastade ur honom för andra gången.
Tog de längre sporrarna till denna klassen men inget spö. MÅSTE kunna rida honom framåt ändå.
Började skritta fram och nu var hals och mun mycket bättre.
Jag satte mig på rumpen och försökte börja rida. Nu var jag inte så nervös längre. Det var ju inga 10 meters volter i detta LA programm.
Galoppen kändes mycket bra och han frustade i den förvända galoppen!
I LBn kom inte frustet förrän i första galoppökningen. Det känns som han inte hade lossnat innan dess.
Nu kom frustet på framridningen och verkade lovande.
Det blev min tur igen och vi gick in i ridhuset.
Nu var det mer fart i honom och jag kände att nu! det här kommer att bli bra.
Han tappade takten efter volten, visade ingen mellantrav. Blev ostadig, gick över tygeln, bytte i galoppen, drog framåt, blev lång i formen osv osv...
Men ett, ibland två steg gick han kanonbra!!!! Ibland glänste han till och ingen var lyckligare än jag när jag red ut från banan med ett betyg på 54,9 %
Tror jag kom näst sist på det.. Men det gör inget
Jag är så glad att jag kunde vara med, att vi inte blev utvisade. Jag tror inte att jag slutade andas och han kändes glad!!
Nästan lite busig till och med (eller bara irriterad på sporrarna) Traven var mycket finare men galoppen blev kort och stutsig. Bakdelsvändningarna var HEMSKA. Fick 6or på båda skänkelvikningarna med kommentaren "bra tvärning".
Fick en känsla om hur jag ska rida honom i programmet... ska jobba vidare med den i hopp om att en dag stå på prispallen!
Jag var en av de sämsta ryttarna, rent resultatmässigt, idag men efter avslutade ritter kan jag garantera att jag var gladast!
Hade tyvärr ingen kameraman med mig idag, så det enda jag kan erbjuda i bildväg är tre foton på en trött men nöjd Latin. Hemma i stallet igen! Gummibanden är urplockade och svetten har torkat in!
Får inte glömma att GRATTA gammeltiken Xera som idag fyller hela 9 år idag!
Beroende på hur man räknar så är hon i 60 års åldern sett i hundår.
Inte konstigt att hon böjar bli grå om nosen
Det är alltså exakt nio år sen jag kom hem och möttes av nykläckta valpar i sängen!
Hur detta gick till kan du läsa om HÄR!