Direktlänk till inlägg 9 januari 2010
Ägnade ett par timmar denna blåsiga lördag i Lyckeby, närmare bestämt i "Karlssons stall" Där står Fias lilla söta Calypso och hon fick sig en genomknådning. Det är svårt att förstrå att denna lilla donna (hästen alltså) fyller 22 år i år. Hon har en fysik och energi som en 5 åring!
Efter massagen följde jag med bort till ridhuset. Meningen var att jag skulle känna på henne även i ridhuset
Jag trodde ju naturligtvis att det skulle vara fullt där. Ingen rider väl frivilligt ute i det här vädret, men nej då. På plats fanns bara Tove och hennes nya stjärna Orlando. Läs om dom i Toves BLOGG
Honom har jag också knådat med inte sett honom "in action"
Mmmm... måste nog övertala Tove om att han passar bättre som dressyrhäst
Ser han stor ut? Då kan jag bara säga JA, han är stor!!
Jämför med dörren nedan
Trots sin storlek rör han sig med en lätthet och dansar fram med sina långa vita strumpor. Snygg häst som dessutom är väldigt välriden och lydig (perfekt dressyrhäst med andra ord, hi hi)
Det syns att dom gillar varandra, Tove och Orlando
Fotade skälvklart även Fia och Calypsen när dom värmde upp.
Syns det att hon var galopphäst i sin ungdom?
Nä, det finns inte mycket kvar av den karriären i henne. Nu är hon dressyrhäst på heltid och om allt fungerar så får vi nog se dom i LA6 i vår, minst!!
Johanna med Pluto red förbi kameran och råkade fastna på en bild
Sen var det då min tur att kliva upp på denna lilla häst.
Det kändes lite nervöst, jag har ju bara ridit Latin sen jag ramlade av Mr B (ja förutom Lilla Lina!!) Otroligt va man blir feg med åren, förr klättrade jag upp på vad som helst, nu undviker jag gärna det....
Uhh.... stackars lilla häst!!
Inte nog med att jag var stor och lång på henne. Jag hade ju noll koll på ridningen också. Det blev lite bättre i slutet men va svårt det var. Minsta lilla fel jag gjorde märktes å när jag missade ytterskänkeln gick det inte svänga, ha ha!
Det är nyttigt att rida andras hästar, helt klart, om man inte bryter benen
Lämnade detta hästcentra och körde hemåt till min Latin. Ja, jag stannade visserligen på vägen för att äta lite. Klockan hade hunnit bli så mycket att jag inte hann rida i dagsljus men men, pannlampan funkar ju!
Hängde fram sadel och träns sen gick jag ut i hagen för att fånga min luddiga häst. Vad gör den token då? Jo han skuttar runt mig i en serie bocksprång och får fart på både Ture och Bella. Latin har inte alls lust att bli fångad utan sringer runt mig med svansen i vädret.
Mitt tålamod är minimalt så jag blir arg som ett bi (tro inte att det hjälpte) men jag lyckades ta först och främst ut honom ur hagen och sen in i stallet.
När jag sadlat gick jag och bytte träns. Ville inte rida ut på det vanliga om han tänker vara så tokig!!
Valde istället pelhamstången och tog även sporrar på mig för bättre kontroll.
Sen började vår resa genom snölandskapet. Han var SÅ fjollig! Kallade honom för "Snorkfröken" för han lät som om han snorklade så fort han såg något farligt (typ heeeela tiden) Jag hade fullt skå bara att sitta kvar i de halkiga termobrallorna. Nu ångrar jag lite att jag sa till Tove att Latin kunde få lite av Orlandos rörelser. Nu rörde sig ALLT för mycket!
På grund av ishavsvindarna tog vi den lilla mysiga stigen från Grisarundan bort till Medelhavet. Det blev mycket galopp på de snöiga vägarna. Jag kikade lite på alla spårt omkring oss och kunde konstatera att det springer rätt mycket älg i skogarna men inga spår av vildsvinen i alla fall!!
På vägen hem hade hans tok-energi omvandlats till en bra trav och en härlig framåtbjudan. Ja, han kändes riktigt fin
Trots att det var hur kallt som helst och vilken levande varelse hade frysit ihjäl direkt, så frös jag varken om tår eller fingrar. Latin var till o med svett!
Så ett tips, håll dig i skogen när det blåser och önska inte mer rörelse än vad du kan hantera *asg*
ps. jag är i ruggigt dålig form just nu.... men det ska vi ändra på nu!!