Direktlänk till inlägg 11 februari 2010
Valet av ridväg börjar bli enkelspårig. Det finns i princip bara en runda man kan rida nu om man inte vill rida och vända någonstans eller plumsa i meterdjup snö!
Grisarundan är plogad till största delen å där det inte är plogat passar det bra med en galopp. Den fick det bli... och sällskap fick vi i form av Bella + matte
Jag kände mig lite loj och halvt oseriös så istället för att försöka göra mig till och låssas att jag är dressyrryttare slängde jag på hacket och skippade både sporrar och spö. Hade någon sett vår färgkombination idag så hade vi direkt blivit nominerade till "Årets sämst klädda dressyrekipage"
Vi skrittade iväg och det kändes lite segt idag, eller långsamt.
Vinden var isande kall så vi började trava ganska tidigt för att inte frysa ihjäl.
Travade så där sakta det bara går när två springare går brevid varandra.
Latin var mjuk i steget och det kändes som vi flöt fram.
Han var däremot stel i halsen till höger! Lite långsam i reaktionerna också men det var jag också idag så det gjorde inget, ha ha!
Till en början var ingenting farligt, inget snorklande eller skutt åt sidan.
Vi kom fram till snövägen och jag skulle fatta galopp. Meeen det gick inte riktigt. Från den där mjuka fina gick han över till någon märklig katapulttrav. Jag kunde inte rida lätt, än mindre sitta på honom. Å varför gick det inte fatta galopp stående i lätt sits?? Jag skrattade så jag höll på att kasa av. Tillslut förstod han vad jag menade och skuttade iväg i en luftig galopp.
Tätt, tätt bakom kom Bella. Latin tyckte att hon var lite väl närgången och blängde till på henne (inte för att det hjälpte mer än en sekund)
Efter galoppen började det hända saket. Allt var farligt och liknade tydligen vildsvin!! Latin spande och Bella var överallt på vägen. Har aldrig sett en häst flytta sig så snabbt från punkt A till punkt B
Stiglädrerna kändes helt plötsligt jättelånga och det gick knappt att rida lätt. Den där mjuka hästen jag hade i början av rundan liknade mer en jordbävning.
Men vi tog oss hem och hästarna såg väldigt nöjda ut när vi hoppade av.
Tror dom gillade vår lätt oseriösa runda utan större krav.
Hästarna behöver komma ut och bara va ibland.
Det är så lätt (speciellt dressyrryttare) att man blir FÖR petig och krävande!
Man måste släppa loss och ha lite kul också! Har vi roligt på hästryggen så har hästarna betydligt roligare.
Stretchade Latins framben och kunde göra vad som helst med dom! Så loss han var i bogarna, YES!!! Härligt att se!
Sen följde de vanliga rutinerna....
Nästa lördag, den 29 februari är det årsmöte på klubben och nu på lördag är det dressyrmöte angående Lagen ponny/häst och div I/II
Det känns som vårterminen är igång på riktigt.... det är bara något vitt överallt som får en att tro att det är juletider, inte mitten på februari!!
Min söta lilla häst