Direktlänk till inlägg 16 september 2011
Latin har sakta men säkert förvandlats från en tävlingshäst till en tålig skogsmulle.
Idag tog han sista steget och går numera barfota.
Ja, han var ganska väl förberedd på detta eftersom han började med att plocka av en baksko, sen hjälpte jag honom med den andra... Sen tog det bara ett dygn så hade en framsko åkt så när Hovis kom igår var det bara en stackare som fortfarande satt där den skulle.
Vadan detta? Latin brukar ju inte tappa skor i samma takt som äpplen.
Jo så här var det. Min ordinarie hovslagare blev sjukskriven hastigt och lustigt veckan innan jul. Jag fick snabbt leta igenom Blekinge efter en ersättare och hittade en glad gosse vid smålandsgränsen. Han skodde Latin fram tills i juni.
I vintras klev Latin ur två framskor pga av snömassorna. Det var i skritt under ryttare så jag vet exakt hur det gick till. Sen Latin blev dålig förra året så uppmanade veterinären att inte låta det gå en dag för länge mellan skoningarna för att han inte skulle bli lång i tårna på framhovarna. Så jag har hållt 7-8 vekor STENHÅRT!
När vi drog igång flyttlasset vecke 28 så trampar han av sig en framsko, när han går i hagen!! Det har ALDRIG hänt tidigare under Latins 16 åriga liv. Det var då bara 3 veckor sen den sattes dit och Latin är ju knappast känd för att vara speciellt vild i hagen...
Sagt och gjort, precis i den vevan började min gamla Hovis jobba igen och det passade ju väldigt bra med en mjukstart i form av en tappsko. I och med flytten så hann det gå lite mer än en vecka innan det blev tid för hovslagaren och han tyckte då att båda fram behövde nya skor. Så fick det bli och bakfossingarna förblev orörda.
Då är det inte så svårt att förstå att bak börjar ramla nu, de har ju suttit på 11 veckor!!! Denna sommaren har dessutom bjudit på mycket nederbörd och markerna har ständigt varit fuktiga = spröda hovar som lätt går sönder.
Å det var precis det som hände den där högerfoten. Den gick sönder och skon ramlade av!
Eftersom Latin kommer att få långsemester tills jag är redo att klättra upp i sadeln igen, beslutade vi att han skulle få gå helt barfota. Funkar det inte så får vi slänga på ett par skor fram men med tanke på att han klarar "vildhästlivet" inom alla andra delar så fixar han säkerligen detta också.
Hovis varnade mig för att hovarna kan se lite tråkiga ut innan de vänjer sig vid att vara barfota och det minns jag från perioden när jag hade foten i gips. Då provade vi att ta av bakskorna. Hu, de såg inte fina ut till en början men de rättade till sig (lagomt till det var dags att sätta på skorna igen)
Vi hade tur med vädret och gårdsplanen passade utmärkt som skoplats även denna gången.
Även lille Jojje fick sina fötter fixade. Roger höll i snöret och allt gick lysande! Jag har nästan dagligen lyft fötterna på honom så han börjar bli van, men att han skulle uppföra sig SÅ bra hade jag knappt vågat hoppats på!
Stackars Hovis, det måste kännas i ryggen när man får så små patienter