Tönk, just idag är det exakt tre år sen jag red min första lektion i Centrerad Ridning för Sara.

Då som nu stökar alla instruktioner till det i huvudet men när poletten ramlar ner, ja då inser jag hur rätt det är.

För tre år sen var det Latin som fick hänga med till Milos ridbana.

Jag minns det som igår hur glad Latin blev när han märkte att vi skulle träna.
Att han sen fick skritta på lång tygel i 45 minuter gjorde att han älskade denna träningstyp DIREKT.

Med tanke på hans skummiga mun så gjorde han allt annat än att gå å såsa.

Nu har Latin lämnat över stafettpinnen till Walle och det är han som får hänga med på min resa, vare sig han vill eller inte   Nu tror jag visserligen inte han har något emot det, snarare tvärtom!

Vad hände egentligen på träningen i söndags,

vad var det vi upptäckte på teorin och vad var det som funkade så bra???

Jo, på teorin eller det avsuttna passet som Sara kallar det, så fick vi bland annat sitta  i fyra olika sadlar.

Jag fastnade för en islandsmodell där jag hamnade helt rätt. Behövde inte spänna eller flytta några kroppsdelar för att hamna i rätt position.

Då sa Sara att jag skulle resa mig upp, men det GICK INTE. Jag tappade helt balansen. Visserligen har inte våra sadelbockshästar någon mage som tar emot underskänkeln men alla andra verkade kunna resa sig utan problem.

Jag tappade helt balansen och föll framåt.

Vi diskuterade då vad som felades och hur jag skulle bära mig åt istället.

Det gick så där... provade sen i min egen sadel och det gick bättre.

Så på ridpasset i söndags letade jag upp känslan från sadelbocken och gjorde likadant.
Å kvar var skänklarna!! Kvar var balansen och likaså sitsen!

Jämför jag bilderna från i lördags med de få jag har från i söndags så ser det inte ut som samma ryttare...

å inte samma häst heller.

Nu var det visserligen fokus på helt olika saker men ändå. Min kropp ska ju inte kapsejsa bara för det.

Jag lät mina ben hänga avslappnat längst sidorna med rörliga vrister och knän, stigbyglen på fotens balanspunkt, lösa knän och innanlår som vilade mot sadeln.

Istället för att resa mig rätt upp så reste jag mig framåt, med en stabil bäckenbotten och bål.

Inga hälar som gnager i sidan på hästen. Inga flaxande underskänkar eller knipande knän.

Å då funkade allt.... klockrent!!

Och med det fungerade allt annat automatiskt.
Jag fick rätt drivning framåt, rätt handställning och hästen bjöd framåt i en jämn takt och med bra bakben.

Tänk att de små detaljerna kan göra så stora förändringar.

Fler bilder från sommaren 2012.

Jag red då Latin på dubbla tyglar för att få stopp på mina trixande händer.

De har fortfarande återfall lite då och då men de har blivit GALET mycket bättre!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I veckan hade vi besök av Hovslagaren. Han tyckte vi skulle plocka av skorna på Walle. Näää, tänkte jag, jag får ju snart börja rida igen!!Men min Hovis är en klok gubbe som själv gjorde en stor operation för några år sen och han tyckte jag skulle ta...

    Den här våren blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. En misstanke ledde till ett besök på vårdcentralen som sen skickade mig till gynmotagningen. Tre veckor senare operation...Läkarna hittade en gigantisk cysta på ena äggstocken. De har a...

När stressen tar över och sätter kroppen i obalans finns det en hel uppsjö av metoder att bli lugn igen. Jag har jobbat mer eller mindre aktivt mot detta i snart två år. Det är en lång tid och jag känner mig inte helt 100 än. Jo tankarna har jag gans...

VAB för 4:e veckan!!!       Hästarna vilar sig i form....       Å det gör jag med      Men det ska vi strax ta å ändra på!! Har insett hur viktigt bloggen faktiskt är. Både för mig och andra    Så nu kör vi igång igen!!Häng ...

    Vi klarade nyår helskinnade!! Det är väl enda nackdelen med lösdrift, att det blir lite bökigt att få in alla hästar under tak vid tolvslaget.  Jag hade klurat ett tag på hur vi skulle lösa det hela och min plan fungerade.  Jojje och Fr...