Direktlänk till inlägg 6 juni 2009
Lyssnade på vädret i morse och då hotade dom med regn nästan överallt i hela Landet förutom vid kusten.
Vi bor vid kusten = SOL! men istället fick vi friska vindar.
Man kan mäta vinden med en styck hästsvans!
7 meter / sekund
Eller nästan 8 meter / sekund
Latin följde snällt med in och blev faktiskt glad när han såg släpet.
I ett nafs stod han där, redo att åka.
Den traditionella bajshögen måste självklart läggas dit!
Nu kör vi : )
Väl framme i Lyckeby gjorde jag Latin iordning och linkade iväg till ridhuset. På vägen dit blängde han på den otäcka trähästen.
Hittade som tur var en lämplig pall att klättra upp på.
Skrittade igång en mycket pigg Latin. Han klev på med lååånga kliv och kändes väldigt fin och mjuk. Jag hann värma upp i 10 minuter innan det var dax att träna.
Fick på mig öronsnäckan och Helena tyckte det var roligt att jag var igång igen. Jag förklarade hur jag hade ridit och att min vänstra fot var ur funktion. Jag hade dressyrspöet med mig och så fort jag tog ett steg framåt, fick jag börja använda det.
Prio ett idag var att samla honom. Jag rider honom för lång och oengagerad vilket gör honom lat och långsam. Han måste korta sig och komma under sig.
Fick vända spöet som i torsdags och idag reagerade han mer på det (eller så hanterar jag det lättare idag)
Men oj oj oj va jag fick bromsa!! Det handlade inte om att banka på och hålla igen på samma gång utan att fånga upp energin.
Jag skulle tänka piaff!!
Korta energiska steg med böjning och ställning på volten.
Helena tog en longerpisk och hjälpte igång bakbenen.
Vi gick ett varv i skritt runt fyrkantsspåret och fick nästan känslan av lite tramp emellanåt. Latin började frusta och lossnade riktigt fint.
Tillbaka på volten i trav och mer långpisk bakifrån.
Jag hade fullt skå med att fånga upp all energi men till slut gick det riktigt bra. Upptäckte då att jag hade travat en 10 minuter i sträck!!! å jag som sa att jag bara orkade i max 2 varv.
När jag hade fått ihop honom en halvmeter och han gick i balans, lättade jag lite på handen och genast svarade han och klev på.
Vi fick jobba på riktigt ordentligt!! men vi behövde det och framför allt vi KLARADE DET! I slutet sa hon, så lägger du ner honom och rider lätt, ha ha!!
hon skojjade bara ; )
Jag försökte sänka förväntan på oss genom att inte ha vita lindor och schabrak idag. Tänkte vi skulle se lite vardagliga ut.. men inte blev vi skonade varken av det eller pga ett fd brutet ben. Hon var på oss som vanligt, om inte VÄRRE! Vi fick verkligen veta att vi levde... men vilka resultat det ger : )
Då är det värt att få lite skäll.
Det får mig att tänka på hur vi tar kritik olika beroende på hur vi mår.
När man mår bra och är positiv så tar man lättare kritiken på ett bra sätt. Man kan sätta sig in i vad som är fel och göra ett försök till att bättra det.
Är man istället (som jag var veckan innan jag tog av gipset) deppig och nedstämd... då tar man allt mycket hårdare, ser ingen ljusning och allt känns hopplöst.
Så tänk på det nästa gång. Hur är din sinnesstämmning?
Hur är det med människorna omkring dig?
Om någon säger något negativt, är det för att den personen kanske är på dåligt humör, eller är du på dåligt humör... eller är det så enkelt att det är sant det den personen säger ; )
Jag fick som sagt en hel del kritik idag, men det var ju sant... vart enda litet ord.
Å jag är lika glad för det : ) Nu vet jag vad jag ska jobba med och nästa gång ska det här inte vara något problem. Då får vi jobba på något annat.
Synd att Roger inte var med och filmade för det här passet hade jag gärna sett med egna ögon.
Han är å roar sig i Mantorp i helgen på BugRun (bilträff)
Efter träningen fick jag skynda hemåt.
Var bjuden på Examens kalas!!