Direktlänk till inlägg 6 april 2011
Det blev ingen ridning igår.... Jag fick mina nya glasögon (så nu ser jag ut som en ÄKTA tant!) och ville inte provrida dom i värsta regnvädret. Jag tror förresten inte att Latin heller hade gått ut frivilligt i det vädret. Han gillar INTE när det regnar i öronen...
Idag var det uppehåll och inga stormbyar = bra ridväder
Dock tänkte jag smita hem i tid för att se "Arga snickarn", he he, mitt nya favoritprogram. Konstigt, förr när jag red varje kväll så tittade jag aldrig på tv, nu har det blivit en ful vana... men kan jag hålla mig till ett program i veckan så är det väl överkomligt
Efter att ha handlat en säck hundmat på vägen till stallet, anlände jag 18:42. Ska man vara hemma kl 20:00 så gäller det att vara strukturerad!
Började med att mocka, det gick på ett ögonblick. Latin hade lagt allt i två prydliga högar och i mitten en lite vårflod. Sen tog jag ut skottkärran samtidigt som jag fyllde på vatten. Sen packade jag hö och till sist gjorde jag klart hinkarna med kraftfodret. Allt detta hann jag på 20 minuter.
Sen hämtade jag Romeo och Julia i hagen och ställde dem i varsin box. Latin började genast mumsa på höet, jag tog av det dammiga täcket och började borsta honom. Det blev en snabbrykt och sen åkte sadeln på. När hjälmen var på huvudet och tränset på plats, gick vi upp på ridbanan. Kikade på klockan, kvart över sju!
Skrittade fram i 15 minuter, först långa tyglar sen i form. Började lite smått att trava, saktade av vid kortsidorna. Det var ingen mes-ridning. Latin har aldrig varit arbetsvillig och det är inget undantag bara för att han är sjuk-pensionär.
Jag anser att han måste gå i form och bära sig själv om han ska få trava, annars sliter det för mycket. Tog tag i yttersidan och red honom rakt längst fyrkants-spåret utan att gå ut i hörnen. När han flöt på mer och började mjukna, provade jag att fortsätta i trav förbi kortsidan. Även om han inte svävade fram så gick han mycket bättre än sist vi red på banan.
Tog en skrittpaus, vill inte fresta och överanstränga några framben. Sen testade vi ett par galoppfattningar. Yes! Det här passade herr´n!
Han klev in i fattningarna med största engagemang. Å för ett liten ögonblick, kände jag att det var riktig ridning!! Han bar sig själv, ingen tyngd i handen och jag kände mig hemma i sadeln igen!! Vi klarade ett varv sen började han tappa och jag saktade av, skrittade ett par steg, sen ny fattning.
Åh, så roligt det var! Trots att vi kanske galopperade 6 x 39 sekunder så kändes det som ett vanligt dressyrpass!!! Han var så mjuk en stelbent brun häst kan vara.
Hoppade traven och skrittade av honom med att skritta ut en liten runda.
Han var nöjd, jag var ÖVERLYCKLIG! och klockan var inte ens åtta än!! Klädde om på Latin och gjorde klar för hemfärd.. Landade hemma på hiet 20:04!!
Uppdraget lyckades