Direktlänk till inlägg 2 augusti 2012
Kuckeliku sa grävmaskinen när den kl 07:00 började tömma gödselstacken!
Fast fotot är taget långt senare.... Roger fick själv kliva upp i ottan medans jag och Theo sov till kvart över åtta!
Lyx-morsa är jag med världens snällaste unge! Vaknar han tidigare. tex vid femtiden, då får han en ny blöja och en slurk vatten, sen somnar han om!!
Tänk va smidigt det går när man har en stor maskin till hjälp. Hade vi tömt det där gödset och grävt dräneringen för hand så hade det tagit minst ett halvår och innan dess hade vi nog tröttnat och gett upp!
Nu tog det en förmiddag och en kaffepaus, sen var skiten väck och geggan borta!
Under tiden var hästarna i gräshagen och åt hö! Konstig kombination men så blir det när gräset inte räcker.
Jag smög in och iaktog mina pojkar en stund.
Har ni sett va Walle har vuxit. Inte bara på höjden utan även bredden!
Fast han tyckte nog att jag var konstig som smög runt med kameran bakom dom.
Spanade även in Walles coola ben. De är liksom melerade på något vis.
Här är Latins bakben. Härligt att se dom så smala och fina!
Han har väl i princip varit tjock i bakbenen i större delen av sitt liv. Det tar jag som ett tecken på att han mår rätt ok nu
När grävis hade åkt hem och middagen var uppäten, var det dags för en ridtur. Eftersom de lovat regn och åska i natt så ville jag ha tillbaka hästarna till vinterhagen igen. Gjorde ett tvärkast i de vardagliga rutinerna och istället för att ta Latin och Walle ihop så tog jag Jojje och Walle. Lämnade Latin i hagen.
Oj, det ställde till det i huvudet på de små. Stannade den ena så gick den andra. När jag fått den första att vänta ja då gick den andra och tvärt om! Sen var ju allt dessutom dö-farligt efter att grävmaskinen hade varit där.
Walle såg inte Jojje som någon trygghet alls. Istället klättrade han på mig och helst hade han nog velat att jag skulle ha burit ner honom till logen.
Till slut kom vi fram till vinterhagen (under tiden sprang Latin i hagen och SKREK) å då upptäcker de gruset utanför dörren. Tror ni småpojkarna vågade gå in? Nääää, men med en morot i skjortärmen så fick jag till slut in dom på rätt sida staketet. Sen var det bara att göra Latin redo för ridturen.
Han var helt hispig och uppförde sig inte alls som en gammal trygg valack!
Jag fick morra lite på honom när han trippade ut ur hagen. Men det tog inte många sekunder innan han var sig själv igen. Dock höll jag i honom ifall han skulle få ett återfall eller två.
När han var påklätt och jag uppflugen, gick vi med tveksamma kliv ner förbi småpojkarna. De hade redan vant sig vid gruset, men Latin blev så där stimmig igen.
Jag hoppas inte Jojje tänker rulla sig i det bara, han blev vit på mulen bara av att lukta på det!!!
Innan vi kunde ge oss iväg var Latin tvungen att spana in grushögen som låg på vändplatsen.
Den kunde ju anfalla om han inte var på sin vakt
Han var väldigt pigg o framåt hela rundan runt! Kul! Ja han vara till o med aningens svettig på halsen och under sadeln när vi var tillbaka efter ca 40 minuter.
Det var nog tur att de fick sova i vinterhagen. Vid elva tiden kom regnet och åskan (därför skriver jag klart detta inlägg idag, fredag) Jag skickade ut Roger i regnet för att kolla vart de valde att vara. Då stod de utanför logen men ingen av dom verkade oroliga. Skönt å de gick säkert in på logen sen för att torka till, äta lite och kanske ta en lur.