Hösten är härlig!   

Den lilla ska alltid vara tvärtom   

Latin spanar! (taget efter ridpasset i lördags)

Ståtlig kille!!

Välbehållen 17 åring!

Nu är det höst i Vinberga!

Flyttfåglar?  

Förstår ni nu varför Latin kändes lite.... typ TRÅKIG i jämförelse med detta sto!    

Till er som börjar bli orolig för att jag inte ridit på evigheter kan jag lugnt säga. Jo det har jag!!
Två gånger till och med   

Som jag nämde redan i torsdags så tog vi en skogsrunda, jag och snubbelkungen.

Mycket konstigt att han var helt tvärt om mot i tisdags!!
Jag har nu funderat på anledningen och tror faktiskt att det var nackmagneten som gjorde honom lite FÖR avslappnad. Tack vare något kusligt djur ute i mörka skogen fick jag lite spänst och energi på slutet i alla fall   

Igår passade jag på att rida under dygnets ljusa timmar.

Jag hade varit hos Fialotta och Brione innan och hade STORA förhoppningar på Latin.

Kan väl börja med att avslöja att han var inte ens i närheten av henne!

Men riktigt SÅ höga förväntningar hade jag inte heller....

Vissa dagar är man bara mer peppad att rida än andra.

Det gick ganska bra, men jag var inte helt nöjd.

Får inte till ridningen till 100 %, vet inte vad det är som felar.

Känner jag efter så har jag lite ont här och där också.

Något är fel men denna gången är det inte hästen.

Idag har hela hästhögen bara fått vara hästar. De har gått i gräshagen och solat!

Tre hästar och en ko!?   

Oj, höll ju på att glömma lilla Walle! Han fick springa några varv i linan i lördags.

Helt otroligt va han är duktig, gjorde precis va hans matte bad honom om!

Avlsutade med att gå en sväng runt gården, då kom dock lite unghästtrots fram.

Han skulle inte gå med och växte fast som en tjurig shettis.

Är jag bara lika envis som han (och lite till) så vinner jag   

Först kom solen!

Sen kom betongbilen!

Å vips har vi ett stallgolv   

ps. jag har ridit idag också men mer om det i morgon      

Måste börja med att berätta om den dummaste av dom dummaste.

Nä, det handlar inte om mig.... utan om huvudpersonen Latin!
Runt halv fyra idag tänkte jag ge hästarna sin ranson kraftforder och samtidigt mocka, fylla på vatten och packa hösilage. Fyllde hinkarna och tog med höpåsarna. Möts av en häst, en grå häst som väldigt gärna vill ha mat.

Men det var bara en häst!

De andra stod bakom hönshuset och ugglade.

Jag riste lite i hinken och Latin svarade med ett mullrande gnägg.

Sen började han gräva! Hallåååå, tänkte han gräva en tunnel bort till logen eller hur tänkte han där?

Vinterhagen är ju som ett stort A i formationen.

Logen ligger vid den första "foten" och hönshuset vid den andra.

Så för att komma från den delen där Latin o Jojje stod till logdelen där maten och Walle var, måste de gå bort i hagen en bit innan de kan vända åt rätt håll.

Helt plötsligt verkar Latin ha glömt bort hur man gör för han verkade inte ha några som helst planer på att gå bortåt. Å inte heller Jojje, nä de stod där och glodde medans Walle var inne SJÄLV på logen och åt med stor aptit!

Jag passade naturligtvis på att umgås med honom på tu man hand. Borstade honom och kammade manen.

Han är så go min lilla yngling. Alltid lika kelig och mysig.

Lite då och då hörde vi Latin mullra utanför....

Meeen det var inget som störde oss   

Oj, vilken lång man Walle har!

När "stallet" var klart så lämnade jag Walle på logen med en ny hög med hösilage och några mumsiga äpplen.

Roger ramlade hem strax efter kl 17.

Vi åt middag i lugn o ro och när hundarna varit ute en sväng var det dags för en kvällsritt.

Kollade termometern för att få ett hum om hur mycket kläder som behövdes.

Hoppar ut och upptävcker till min fasa! DET ÄR JU MÖRKT!

Oj, vad gör jag nu?

Vart är mina reflexer, pannlampan och hur ska jag hitta hästen?

För säkerhet skull tog jag med "hund-promenad-pannlampan" och hittade i alla fall ner till sadelkammaren.

Jo då, jag hittade en reflexväst och tre halvdåliga benreflexer. Alltid nått.

Hittade till slut även en reflexbrösta som jag aldrig använt för den är för liten för Latin och pannlampan (som var stendöd)

Sen var det hästen. Tog på pannlampan och stegade in i hagen. Jo han stod kvar bakom hönshuset så jag tog ut honom det hållet. Lite besvärligt att borsta en brun häst i skummet som hade jobbat flitigt på att skita ner sig.

När han kändes rätt ren så försökte få på alla reflexer.

Klippte sönder den där bröstan, då gick det i alla fall att använda den.

Eftersom det är första gången på 100 år som jag rider i mörker så tog jag det säkra före det osäkra och valde tränset med jaktkandaret på. Tänkte mest om jag skulle ha oturen att möta familjen vildsvin i skogen....

Till slut kom vi iväg och det var en väldigt pigg brun häst som letade grisar från steg ett.

Han var knappt öm vid stenarna och travade mer än gärna på skogsvägen.

Kom på en massa fördelar med att rida i mörkret också.

Dels måste du titta åt det hållet du ska till och kan inte titta ner.

Eftersom man kanske inte pysslar med så mycket annat kan man istället gå igenom hur man sitter i sadeln. hur man andas och vilka onödiga muskler man spänner.

Hela rundan flöt i samma rasande tempo. Latin kändes kalasfin och var så säker på hoven trots mörkret.

Han snubblade inte en enda gång eller klev fel.

Så trots chocken över mörkret, bristen på reflexer och en grisletande häst så blev det en mycket givande ritt.

Nästa gång ska jag vara lite bättre förberedd!

å så en liten bonusbild på Theo-Pojken.

Han har ställt sig upp själv för första gången idag   

Eftersom jag är så virrig och uttrycker mig ganska flummigt har jag lite svårt att förklara vad Centrerad Ridning handlar om.

MEN jag har hittat en tjej på Youtube som är väldigt bra på att förklara (trots att det är på engelska)
Hon har varit på ett symposium och så här förklarar hon vad hon upplevde.