Direktlänk till inlägg 10 mars 2015
Istället för att snurra runt granarna i skogen tog jag mitt gråa spöke och stoppade in honom i släpet.
Näe, det är fel att skriva stoppa in, han går ju helt själv in, trots att det är 2 månader sen sist.
Duktig kille!
Vi följde E22:an mot Kalmar men färden stannade efter bara ett par kilometer.
I jämjö finns en ridbana, nej två ridbanor, mitt i "city".
Bra miljöträning om man vill ha mycket trafik och liv och rörelse.
Vi har varit där två gånger tidigare.
Tränsade Walle och dagen till ära fick han testa det nya tränset.
Repgrimma ovanpå det och så traskade han ut.
Rätt lugn, men kunde inte låta bli att spana och speja!
Vi började med att gå runt i den stora paddocken och titta på allt farligt... men det var inte så farligt denna gången! Han tittade inte alls så mycket som han gjorde förra gången.
När han tittat klart och tyckte att han kunde få beta istället, bytte jag grimskaftet mot longerlinan.
Min smarta pålle visste direkt vad jag tänkte göra och han började traska på runt mig.
Då kom det ut två människor ur fabriksbygnaden mitt emot och Walle blev då en studsande gräshoppa med hög hals och svansföring. Han tyckte han var supersnygg
Det tog en stund innan han kom tillbaka till normal trav igen och då kunde han även testa på lite galopp.
Han skötte sig mycket bra, förutom svansföringen så kastade han sig någon gång mest bara för att testa om det gick. Vi gjorde ingen stor grej av det och då var det inte så spännande.
Underlaget är lite tungt och efter ett par varv syntes det att han blev trött i bakbenen.
Vi förflyttade oss till ett oanvänt område och travade.
När han var någolunda avsprungen så gick vi in till dressyrbanan och skrittade av där.
Som ni förstår så stannade jag på marken hela tiden.
Hade inte planerat att rida och så här första gången för året var det nog tillräckligt för MrGrå att bara springa i linan
Innan vi gick ut från banan kom det två mopeder. Oj så läskiga de var. Walle hade helst klättrat upp i mitt knä, men när de var ur synhåll lugnde han sig.
Duktig pålle gick lika snällt in i släpet igen och så begav vi oss hemmåt igen.
Nöjd yngling berättade sen för den gamle vad han varit.
Nöjd häst å nöjd matte!