Direktlänk till inlägg 2 april 2015
Denna veckan har verklige inte varit någon höjdare vädermässigt.
Undra om himlen också gråter över Lexie
I tisdags tänkte jag ta en tur på Spöket.
Kanske inte så smart med tanke på att han och de andra två hade hängt på logen i två dagar pga vädret.
Han började skutta jämfota redan när jag sadlade.
Redan där borde jag dragit mig ur...
Men nu är jag inte sån längre utan jag löser det här, på ett eller annat vis.
Fick tänka om och göra om planeringen.
Istället för att sitta upp utanför och rida till höger, ledde jag honom ut från gården och gick åt vänster.
Han småstegrade nog 10 gånger innan vi ens kom till stigen.
Sen fortsatte den vilde hoppa, stanna, frusta, vifta på framben, slå bakut, springa, backa.... osv..
Vi stannade då och då och chillade (som Sandra har lärt oss)
Passade då på att ta detta foto
Man ser att han är rätt allert!
Just här stannade vi för att han slog mot en grindstolpe. Tycker inte man behöver kicka bara för att det är något läskigt i kanten. Vi stod still, backa lite och sen fram igen.. å han lydde minsta vink.
När huvudet började komma ner och tungan kom ut var han redo att gå vidare.
Hittade ingen lämplig uppstigningssten och tur var det för strax kom vi fram till fyra eltrådar.
Inte såna man gör staket av utan de som hänger i luften mellan höga stolpar.
Nä, det var ingen ström på men de var likväl lite krångliga att ta sig över.
Walle tvekade men till slut gick han försiktigt med höga benlyft.
Sen kom det nog 50 frust och han såg riktigt cool ut.
Jag satt upp och red vidare mot solnedgången.
Han var rätt taggad och hade lite bråttom. Jag blev då istället ännu segare och tänkte på allt det där jag fick öva på i helgen.
Paralella fötter, lätt hand, avslappnad rygg och fast mage.
Å det funkade, jag fick en avslappnad och framåt häst som visade mycket trevlig trav.
När han blev lite ivrig, dämpade jag tempot lite och det gav effekt.
Så när vi nästan var hemma, ja det var nog bara 5 meter kvar till gården så ville han vända bortåt.
Om det var för han såg något farligt eller om han tyckte vi ridit för lite... det vet jag inte
Hem kom vi i alla fall.
Helskinnade och båda två samtidigt.