Direktlänk till inlägg 16 maj 2010
Som de flesta vet jobbar jag på kontor. Det är ju ett väldigt stillasittande jobb och eftersom jag hanterar många siffror om dagarna är det huvudet som får jobba mest. När man har lite för mycket att göra blir huvudet lätt fullt och man mår inge vidare.
Jag har länge sett fram emot denna långhelg, en chans att ladda batterierna och tömma huvudet.
Målet var att bli fysiskt trött och inte psykiskt trött, å det har jag verkligen lyckats med i helgen
I fredags kom världens bästa Christina med ett gäng koner och skulle få ordning på mig som kusk
Jag spände för Latin och värmde upp med en tur i skogen. Sen fick jag en genomgång i hur en körtävling fungerar. Hon hade kommit på den smarta idén att jag skulle grooma för henne först, så får jag liksom se allt innan jag ska in!
Det började inge vidare, jag körde nästa ner ALLA koner och tempot var på tok för lågt. Vi höjde farten och snävade till svängarna, hoppsan... då fungerade det minsann!! Jag körde inte ner en enda kon sista vändan å då var det tajt, bara 15 cm till godo per sida!! Stort tack till Christina!! Nu vet jag hur jag ska träna. Det är ju bara circus en månad kvar innan tävlingsdebuten!
I lördags blev det en tidig morgon. Roger tog sin lilla busbil och körde till Emmaboda, jag körde till stallet med flickorna i bagaget för att släppa ut hästarna. Men jag mockade inte eller red, när jag ändå var där utan jag tog vovvarna i koppen och GICK grisarundan
Det tog väl en timma ca, sen körde jag hem, pustade ut innan jag körde vidare (utan hundar den här gången) och masserade ett par hoppehästar i Lyckeby.
Ingen rast och ro, vidare till skogen och hem till körtränare Christina. Fina Wouter fick sig en omgång massage. SEN körde jag hemåt och på vägen passerade jag ett gult fint hus. Ett DRÖMHUS
Jag vill haaaaaa...
Å får jag inte det... ja då vill jag ha detta DRÖMHUSET
Gissar dock att båda dessa objekt får fortsätta att vara drömhus tills jag blir miljonär eller liknande
Hem kom jag till slut, inte för att det är något fel på vårt hus, förutom att det ligger vid en europaväg och inte har varken stall eller hage...
Ny hundpromenad på ca 1 timma (hundarna måste tro att jag har blivit galen)
Bytte sen till ridkläder och körde vidare till stallet.
Hemskans va mycket körande det blev fram och tillbaka
Mockade och sånt som hör till, plockade in pojken och gjorde honom klar för en uteritt. Vi fick sällskap av Malin och hennes tokiga Fux. Ja idag var Bella värre än värst! Hon var ÖVERALLT och ingenstans. Vi tog långrundan med mycket benlyft över kalhyggena och långgalopper vid medelhavet. Men det gjorde inte Bella tröttare... Jag däremot började känna mig rätt mör när jag kom hem.
Somnade i soffan som en klubbad säl..
Sov lite längre idag. Tog vovvarna i koppel efter frukost och funderade på vart vi skulle gå. Gick ner till byn och över E22an igen. Upp mot Ramdala Mark. Vi gick och gick och gick. Sen chansade jag och svängde in på en grusväg, förbi ett hus, in på en skogsväg och vips såg jag ett välbekant torp!! Eller ja, jag har sett torpet en gång tidigare, men nu visst jag i alla fall vart vi var!
Fortsatte in i skogen och såg att vi hade gått i lite mer än en timma och vi var så långt borta man kan vara på Vinbergavägen.
Plötsligt blir Lexie helt vild.. hon värdrar något och vill in i skogen. Jag får be henne lugna sig och då ser jag, bara en meter eller två från oss... ett litet rådjurskid.
Säger åt hundarna att sitta.
Lilla BambiBäbis lägger sig sakta ner och blir näst intill osynlig.
Bäst att smyga vidare innan den får lukt av oss...
Vi fortsätter och nu styr vi kosan söderut igen.
Vovvarna är lika pigga fortfarande, inte ens 10 åriga Xera har trappat ner på tempot.
Vi håller ett högt tempo, målet är att bli trött! Passerar massor av hundar och jag tycker faktiskt att mina flickor uppför sig mycket bra (med tanke på hur dom brukar göra när vi möter andra) Sista hunden vi passerar är en lös hane som springer ut från gården. Han brukar vara lös och vi har mött honom många gånger innan. Han är dock obehagligt nära denna gången och Xera reagarar som den beskyddande mor hon är. Han nöjer sig med att lukta på fotspåren och vi kan gå vidare.
Hela vår lilla runda tog någonting mellan 2 och 2½ timma, enligt kartan var det ca 1 mil. Å den milen kändes i hela kroppen
Jag tog en kort lunch innan jag körde till stallet.
Fullt ös medvetslös!!
Latin var ovanligt söt idag!
Han såg så oskyldig ut på något vis.
När jag ledde in honom tyckte jag att han var sååå stel.
Därför tog vi ett uppmjukningspass på ridbanan.
Skrittade fram länge och red sen lite mer än en timma.
Idag behövde han värmas upp i 40 minuter, sen kunde jag börja samla och rida på riktigt! Han gick superbra även idag, det var bara en gång jag fick morra lite på honom. Det var efter ett galoppjobb, han fick en skrittpaus, sen ansåg han att det var klart. Så när jag kortade upp honom och ville trava, la han i handbromsen och bet fast i bettet. en snabb reaktion från mig, så var han igång igen. Galoppen var den som annars imponerade idag. traven var si så där. Kort och lite stum. Kanske var det jag som inte orkade, valde därför att rida lätt större delen av ridpasset. Det blir bara fel när jag inte kan hjälpa honom med takten...
Nu är jag riktigt trött i hela kroppen och kommer garanterat att sova jättegott!