Direktlänk till inlägg 27 oktober 2013
Ja tänk!
Det är redan två år sen denna lilla kramgoa parvel föddes!
Nu väntar vi bara på att han ska bli storebror
Det är visserligen inte beräknat förrän nästa helg men snälla bäbis... du får gärna komma när som nu!!
Innan gårdagens kalas drog igång tog vi en liten skogspromenad, ja det är ungefär så mycket jag klarar av utan att gnälla. Det var lite rått ute och så mycket höst det kunde vara.
Theo hittade en massa svampar, men jag tror inte någon av dem var ätbara.
Vi gick en sväng runt hästarna också för att kolla läget.
De var som vanligt väldigt nyfikna och hängde med en bit.
Lexie blev lite småtjurig när husse kopplade henne en stund.
Eftersom skogen kryllar av jägare och hundar den här årstiden är det lika bra att ha henne i ett snöre.
Hästarna är oerhört sociala nu, förmodligen för att de har "semester"
Jojje söting
Walle knasboll
Å så gamlingen... ja han är väl fortfarande den som är minst social.
På vägen tillbaka mot huset passar Roger, Theo och Lexie på att kolla på något i ladugården.
En charmig gammal byggnad.
Tänk sen om hundra år när allt är renoverat och klart. Då är detta dörren in till verkstan/sadelkammaren.
Medans de andra var kvar där inne vankade jag vidare runt bygnaden och bort bakom hönshuset.
Där väntade brun ivrigt på att jag skulle öppna till gräshagen.
Hästarna gick med raska steg upp mot gräset men min flotta unghäst stannade kvar hos matte en stund.
Snygg är han och nu har manken vuxit ifatt korset igen... tror det är dags att mäta honom igen