Direktlänk till inlägg 17 augusti 2014
Lektionerna för Sara är guld värda!
Alla hade säkert inte uppskattat det hon är inne och petar i och många hade säkert inte ens märkt någon skillnad.
Jag gör det och jag VET att det är de där små detaljerna som gör ridning till ridning.
Att styra en häst är inte svårt, att starta den eller stanna djuret kan vem som helst lära sig.
Men att med microskopiska hjälper flytta ett djur på 600 kg är en konst.
Det var den gamles tur att lufta pälsen och eftersom jag vill spara på hans ben så får han åka ner till banan.
Testade att låta honom åka smalt. Han har haft problem med det i det gamla släpet. Tappade liksom balansen när han inte kunde stå brett. Bojsläpet har en mjuk mellanvägg så han kan stå brett om han vill utan att jag behöver flytta undan mellanväggen.
Har ju bara haft släpet ett år nu så jag tänkte det var dags att testa.
Han gick in snällt i alla fall men oj va litet det ser ut helt plötsligt!!
Walle måste vara hälften så bred som Latin, ha ha!
Ska man jämföra mina två hästar så är de som natt och dag.
Den här gamle är mer den där lugna typen medans den grå ibland är överallt och ingenstans.
Så här laddar Latin innan träningen.
Ingen risk att man skulle behöva lina honom innan, inte för att springa av sig i alla fall....
Förresten, har jag visat hans nya fina sadel?
Vi gillar den lika mycket båda två!!
Latin fick ett nytt (begagnat OSträns) i onsdags men på träningen håller vi oss till hacket.
Det är ju ändå det han trivs bäst i.
Å nu när han inte tävlar längre så behöver vi inte trilskas med olika bett.
Så var det vår tur. Började med att skritta...
Sen pratade vi.
För att sen fortsatte att skritta.
Va, skrittade ni ett helt ridpass??? tänker kanske ni.
Ja, det gjorde vi och oj va det var nyttigt.
Trodde till o med att jag skulle få träningsvärk men det slapp jag.
Vad är hemligheten?
Jo, det handlar om min position i sadeln.
Min tajming.
Mina rörelser och koordination.
Min följsamhet och förmåga att guida hästen.
När JAG gör rätt... då gör hästen det.
Alla hästar jag ridit på detta vis har fungerat bättre än bäst (förutom en)
Kan man inte få till detta i skritt, hur ska det då fungera i någon annan gångart?
Sen gör det inte så mycket om vi sparar Latin genom att bara skritta.
Hans framtid är ju redan förutspådd, frågan är bara hur länge han fungerar.
Anledningen till att jag fortfarande rider honom är ju att han blir ännu stelare om han inte går alls.
Han behöver röra på sig för att hålla kroppen igång men får inte överanstränga sig.
Ju mer jag kan rida honom i rätt form utan tvång, ju mer lär han sig att gå korrekt och kommer då spara sina framben.
Nu kan man ju tycka att jag suttit på honom ganska många timmar, finns det så mycket mer jag kan ändra på?
O JA!! Inte nog med att jag har en massa gamla olater, jag har även skaffat mig nya!!
Å dem upptäcker Sara med sina hökögon. Tror inte någon annan tränare som jag ridit för förr hade noterat detta. De hade inte ens vetat vad det gör för skillnad att ändra på detta heller.
Ett exempel.
Du rider i vänster varv och ska rida en öppna längst långsidan men du får inte riktigt till det.
Hästen böjer inte i bålen där du vill, den tvärar fel eller gör ingenting alls.
Vad är fel?
I mitt fall så föll Latin inåt mot mitten, det har han aldrig gjort förr.
Jag fick svar på vad jag gjorde för fel.
Tänk er att man har en muskelring runt bålen någonstans mellan bysten och naveln.
Om man skulle sätta ett par ögon på den här ringen så ska de ju titta inåt ridbanan medans övriga kropp under naveln är riktad rakt fram. Så långt var det rätt men var ögonen på samma nivå?
Nej, mitt "inre öga hade kasat ner", jag vek mig alltså i sidan och det fick Latin att falla innåt.
Hade det varit ett vanligt dressyrpass för en vanlig tränare så hade man rättat detta genom att lägga till skänkeln och stoppat hästen från att gå inåt. Man hade aldrig upptäckt vad det var som gjorde att hästen inte utförde skolan korrekt (för man hade garanterat skyllt på hästen i första hand)
Det är alltså väldigt vanligt att vi ryttare sitter och ger dubbla kommandon.
Ett omedvetet felaktigt och en medveten rättning.
Tänk om vi istället hittar den korrekta positionen, då slipper vi korrigera och förvirra hästarna.
De flesta hästarna är ganska snälla och gör så gott de kan när vi petar och drar o dem. Det är ju oftast inget som skadar dem på något vi men vi gör ju dem oerhört mycket mer okänsliga.
Alla vill väl ha en känslig häst som lyssnar på små hjälper?! Ingen vill skrika SVÄNG i en megafon.
Jag vill det i alla fall och märker så oerhört stor skillnad på min gamla pansarvagn till häst.
Han lyssnar ju bättre nu på mina skänklar idag (trots den stora gräsmagen) än vad han gjorde när jag red med mina långa hjulsporrar....
Alla ryttare har ett val. Jag har gjort mitt. Jag har valt Centrerad Ridning.
(oj, mitt inlägg blev skämmande likt ett valtal, ha ha ha!)
Några bilder från sommaren 2008
En slimmad Latin i toppform.
Långa sporrar, kandar och pisk.
Då tyckte jag att detta var ett lyckat ridpass, trots att vi båda var blöta av svett och helt slut när vi var klara.
Ser han glad ut?
Ser jag nöjd ut?
Nje, inte direkt....
Det går ju inte riktigt att jämför ridningen på honom nu för även om det säkert hade gått att nå samma resultat på hacket och utan sporrar så klarar hans kropp inte av den formen längre.
Men titta på denna galoppbild från förra träningen.
Det är 6 år senare... Hästen är 19 år nu och är egentligen utdömd som ridhäst.
Utan CR hade han inte varit ridbar alls, det är jag övertygad om!