Direktlänk till inlägg 5 april 2016
Passar på att sätta mig vid datorn när jag ändå är hemma med en sovande febrig pojk.
Tiden vill liksom inte räcka till å då blir det saker som att blogga som får vänta.
I lördags, tidigt som vanligt, kom Helen och Corfia.
Jag har bearbetat denna ritt i mitt huvuvd hundra gånger. Försöker hitta en lösning och en förklaring på varför hästarna är som de är.
Hade hovis tankar och råd med mig när vi skrittade iväg..
Båda hästarna var rätt coola till en början men vi kom inte långt innan Walle bangade.
Då tog Corfia över och gick på utan problem.
Vi skrittade ganska läge och hästarna var ganska sega men med en hög reaktionsförmåga.
Jag kallade dem för snigeldynamit för det var precis så de var. Segade och sen plötsligt hoppar de till!
När vi kommit så långt så det kändes lämpligt att börja trava blev Walle så där arg igen.
La öronen bakåt och högg mot Corfia.
Jag sa till honom och sen försökte jag ingnorea det.
Det funkade och vi kunde trava på i ett bra tempo riktigt länge.
Ja vi travade på så mycket att vi fick skippa galoppen.
Men vad gör det när traven var en 10:a!!
Vi fortsatte genom skogen och där de stökade som mest sist, traskade båda på utan problem.
Walle var före ibland och brevid ibland, utan att vara arg.
Sen kom vi ut till ängarna. Där känner sig Corfia säker och hemtam medans jag förknippar öppna ängar med brall och bus.
Provar man inte så vet man inte... Så vi fattade galopp och det kanonbra!!
Rätt galopp i ett hyftast lugnt tempo utan skutt.
Tog även en galopp till efter rishögarna med Walle i täten.
Ett sneskutt, annars helt felfritt.
Duktiga djur!! Ritten gick över förväntan.
Hemma igen fick Walle gå ut i gräshagen där de små redan väntade.
I skogshagen var det nämligen fullt röj.
Roger, hans bror och far tog ner döda träd och sågade upp de som redan vält.
Hästarna har varit flitiga trädgnagare och många mindre träd har strykit med.
Jag anslöt senare och plockade sten och smågrenar.
Gissa om jag var mör i kroppen framåt kvällen!!?!
En annan som blev mör var Frami!
Den lille stackarn fick en stor grå häst efter sig när han plötsligt fick ett busryck.
Full galopp - tvärstopp - och plötsligt hade han en grå häst på ryggen.
Walle reste sig när Frami stannade och hamnade med frambenen på varsin sida av Framis hals.
Då satte Frami av i trav med Walle hängade över ryggen.
De tog sig genom halva hagen innan han kom av. AJ, det såg inte alls skönt ut.
Jag skällde på Walle och stängde in dem i skogshagen.
I söndags tänkte jag och Nina rida en sväng.
Walle var riktigt seg medans Frami var piggelin.
Tyvärr har de fyllt på med massa smågrus på vägen och Frami ömmade en hel del.
Kanske dags att sko även han.
Han var även stel i bogen efter Walles påhopp så vi tog en lugn runda med mest skritt.
Igår fick de vila och istället försökte jag få bort så mycket vinterpäls som möjligt.
Högen på marken vittnade om att det lossnat en hel del... men i pälsen var det knappt synbart
I morgon blir det träning igen