Jag kom faktiskt inte på någon bättre rubrik   

Stoppade in grå häst i släpet redan kl 09 i morse, styrde kosan mot ridhuset i Öljersjö.

Möttes av 100 traktorer utanför, men Jösses! Vart ska jag nu parkera?
Det visade sig bara vara 3 traktorer och jag hittade till slut en ruta att stanna i.

I ridhuset var det knökafullt. Jag hängde in sadeln och de andra prylarna innan min högra hand Sandra dök upp.

Lastade ut WalleBalle och gick in i ridhuset.

Vid en nogrannare inräkning var det bara en häst i ridhuset.

En väldigt tjusig dressyrdam som kallas Siiv.

Sandra gick ett par varv för att kolla in stället.

Även om det var 4:e gången han är i det ridhuset så var det så mycket att spana på just denna dag.

Siiv var klar och gick tillbaka till stallet. Walle gnäggade lite fint efter henne men mer blev det inte.

På med sadel och ryttare så bar det av.

Skrittade lite hit och lite dit.

Sen travade vi både åt ena och åt andra hållet.

Längst ena långsidan var dörren öppen lite. Inte själva sarjen men den stora dörren ut.

Utanför stod en traktor som fick sig en rengörande dusch.

För att inte skrämma slag på Walle varje gång högtryckstvätten satte igång, undvek jag att passera denna dörröppning.

Red serpentiner och volter och han reagerade inte en enda gång på varken ljud eller öppning.

Däremot var ju solen som sken in farlig och vi fick försiktigt gå över ljusfläcken innan han avslappnat kunde trava över den.

Passade på att öva lite galoppfattningar, tre i varje varv och det blev rätt varje gång. Han har lite svårt att hålla galoppen mer än två varv så det tänjer vi på lite varje gång.

Men förutom det var han fantastiskt fin att rida idag.

Så mjuk och fin i traven   

Tyvärr glömde jag kameran hemma så det blidde inga bilder (förutom dessa två som Sandra tog med sin mobil)

Innan han var helt utpumpad bytte vi ryttare och jag plockade fram några bommar.

Han fick skritta över dem ett par gånger innnan det blev trav.

Sen la jag upp en av bommarna på klossar så han kunde skutta om han ville.

Han utförde uppgiften med beröm godkänt så det blev mycket klapp och beröm.

När jag gick ut med prylarna till bilen insåg jag att det var lite för spännande utanför för att lasta unghäst.

Traktorn som tvättade sig hade förflyttat sig ännu närmare, typ 5meter från släpet och bara ett par meter därifrån höll en gul maskin på att tömma gödselstacken.

Jag flyttade bil och släp till andra sidan och så lastade vi där istället, i lugn och ro.

Man får vara lite smart och inte göra det svårt för sig.

Det blev ju massa miljöträning ändå.

Gå förbi traktorn som duschade och sen förbi både hästar. släp och stall.

Galet nöjd med dagens ridpass. Min fina häst, min egna prestation och all hjälp jag får av Sandra     

Äntligen helg!!
För mig som går hemma hela dagarna spelar det inte så stor roll vilken dag det än är.

Alla ser lika dana ut.

Upp tidigt, ge alla hungriga mat.
Bajs, blöjbyte och så nya kläder.

Leka - sova - äta å så lite blöjor igen.

Så rullar det på... Skillnaden när det blir helg är att Roger är hemma och jag kan få en liten stund med hästarna.

Nina kom i vanlig ordning vid nio och hästarna stod troget och väntade på oss.

För att inte skaffa för mycket vinterpäls har båda hästarna med täcke nattetid.

Det underlättar när man ska rida för de är ju betydligt renare.

Vi gav oss ut i höstsolen och passerade skogsmaskinerna som härjat i veckan.

Walle var tuff och gick först.

Sen kom vi ut på ängarna och började trava.

Men oj, jag upptäcker då att jag glömt säkerhetsvästen.

Den låg kvar hemma på höbalen!
Hoppsan! Jag kände mig helt plötsligt naken men försökte att inte tänka på det. 

Upp en runda i skogen sen tillbaka och då blev det galopp längst åkerskanten.

Vi valde en kortare runda för att skona Latins ben men han gick riktigt bra idag så vi tog en extra sväng.

Där passerade vi en stillastående grävmaskin och det blev både mer trav och galopp.

Båda var sååå fina och Latin drog till o med ifrån på slutet.

Hemma igen, jag överlevde utan väst, men jag tror inte jag gör om det igen.... frivilligt   

Sen fick de gå ner till "Åkes hage" och njuta av dagen.

Jag är inte bäst, jag är inte ens bra!

Men jag har hunnit leva ett par år och har under dessa år kommit i kontakt men en hel drös hästar.
Min egna bruna pålle och jag har hängt ihop i 18 år och vår resa har ju inte varit lätt som en plätt.

Med erfarenhet kommer man långt och för varje häst jag sätter mig på blir jag en erfarenhet rikare.

Om jag haft tid och möjlighet att utveckla detta så hade jag gladeligen jobbat som beridare/instruktör på heltid.
Att kunna hjälpa någon annan är bland det roligaste jag vet.

I alla fall om det funkar   

Igår var jag i Öljersjö och slängde ett öga på Maria och hennes Prince.

De har ju haft världens otur vad det gäller sadlar och tyvärr är det inte slutstrulat än..

Sen har han en sjukdomshistorik som gör det hela lite värre.

Hur som helst får man göra det bästa av situationen och försöka hitta guldkornen i ridningen, annars kan man lika gärna lägga av.

Prince var lite seg men ändå ganska arbetsvillig och kämpade på bra.
Maria däremot var piggelin men va hjälper det det när sadeln placerar en fel.

Hon hade svårt att sitta avslappnat och komma till ridning.

Man kanske inte tror att 2,5 centimeter kan ställa till bekymmer men tro mig, det kan det verkligen göra.

Till slut blev det så bra det kunde bli med dessa förutsättningar och då får man vara nöjd.

Idag åkte jag istället åt andra hållet.
Mötte guldhästen Angelo och matte E-K vid Jämjöbanan.

Matte har upptäckt att det funkar kanon att rida på hacket men när det blir bett i munnen blir det istället en maktkamp mellan häst och ryttare. Så vill man ju inte ha det.

De fick börja med att rida ett par varv åt varje håll o alla gångarter med hacket.

Sen bytte vi till träns och gjorde likadant.

Analyserade sen vad jag sett och vad E-K kände. Vi var ganska överrens om vad som hände och innan jag ville komma med några konkreta tips ville jag sitta upp ett par varv.

Till min stora glädje fick jag äran att rida min favvohäst   

Det går knappt att med ord beskriva honom, det är enklare att bara kalla honom Guldhäst så förstår man!
Han är så positiv och arbetsvillig att det nästan bubblar ur öronen. Men samtidigt är han lite lat och vill gärna bara göra det han är bäst på.

Han är lätt att samla men när han inte riktigt har orken kommer han lätt bakom lod.

Har lättare för höger varv och det passar ju mig bra för det är mitt bästa varv   

Då får man försöka att rida framåt lite till utan att han smiter iväg.

Galoppen är lite svårare än traven men med lite motivering gör han sitt bästa.

Finaste hästen! Jag njöt av varje sekund i sadeln!!
Han hjälpte verkligen mig att hitta den där rätta känslan.

Jag hade med lätthet kunnat rida honom i timmar men det hade nog varken jag eller han orkat. Å så var det ju inte därför jag kom. det var ju för att hjälpa E-K

Vi bytte ryttare och började fila lite på sitsen.

Det är ju inte så mycket att ändra på för E-K sitter väldigt korrekt och riktigt men eftersom det är ett röligt föremål man sitter på så händer det att man ändrar sin sits och sina kroppsdelar, å då kan det bli lite tokigt.

Se så bra det blev till slut!! Å då handlade det om små små förändringar, små hjälper åt rätt håll.

Det ska inte vara en kamp att rida, det ska vara en dans!

Vi har dansat förr, jag och Angelo.  

Dessa bilderna nedan är tagna för 4 år sen.

Då var det tisdag igen.

Hösten har kommit och idag anlände även hästarnas årliga halmbale.
Den är så STOR att en enda räcker hela vintern.

Sandra befinner sig just nu på varmare breddgrader och jag trodde då att det inte blev någon träning för Walle denna veckan. Men tji fick jag! Jag åkte på ridning själv   

Tvekade en sekund först men sen tog jag mitt förnuft till fånga och ångrar ingenting!!

Så idag har jag och min fölsing åkt på vår första hoppträning tillsammans   

Fast det är ju lite fel att kalla det för hoppning, för vi tog ju inte speciellt många skutt.

Det blev istället bomträning.

Bommar på volt och på medellinjen i skritt, trav och slutligen galopp.

Det gick superbra egentligen men den petiga ryttaren i mig hände upp sig lite på slängtraven som blev när han inte fattade galopp direkt, de plötsliga tvärnitarna för att bommarna flyttat på sig eller bytt färg plus att det ibland blir lite vinglig väg mot målet.
Han tappar väldigt lätt fokus när det dyker upp något annat, därför var det väldigt bra tränig att det passerade människor och hästar förbi paddocken.

Hem kom vi också trots att han blev rädd för två bilar på parkeringen.

Samma reaktion på båda.
De kom bakom honom och först skuttade han in mellan släpet och andra släp. Sen skuttade han tillbaka och framför bilen istället.

Det kändes ju inte så bra så bilar får vi nog ta och öva lite på.

Inga bilder idag, tyvärr men jag har ett par vittnen om någon skulle tvivla på min insats.

Det var SÅ roligt och det kändes SÅ bra!
Jag var inte nervös innan, jag spände mig inte när jag red och jag hade kul!!
Jippiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii!!!

Han uppförde sig bra, stod still när jag sadlade, när jag satt upp och även om han testade gränserna lite så var han över lag mycket sammarbetsvillig.

Vi tänkte ta en liten tur idag, en lugn runda som passar en gammal brun med sköra ben.
Jag var inte ens lite nervös när jag hoppade i ridbyxorna och pulsen höll sig normal när jag stegade ut mot sadelkammaren.

Dagen till ära tänkte jag testa mina nya dojjor också.
Solen sken och flyttfåglarna väsnades.

Inget kunde gå fel!!

Vi skrittade iväg mot skogen.
Latin tog det lite försiktigt ner för backen men sen gick han på ganska bra trots många vassa stenar.

Kom på att vi kunde gå i skogen istället och den modiga unghästen fick träna på att gå först.

Det var bra träning att styra runt granarna och lyfta på benen i lingonriset.

När vi kom ut på vägen igen stod den stora skogsmaskinen där.
Den tittade han inte på, däremot kom farmor och pojkarna på vägen och de såg läskiga ut! Ha ha, typsikt hästar.

Vi red över åkrarna och en bit upp i skogen.
Latin skrittade på riktigt bra när han fick gå i det mjuka gräset.

Walle tyckte ensilagebalarna var otäcka.

När vi sen vände hemåt både travade och galopperade vi i åkerkanten.

Båda var så avslappnade och fina.

Eller ska jag skriva alla fyra kanske....   

Tog en tur mellan träden även på hemvägen.
Å så många frust det kom och det bara raslade ut en massa vitt skum ur Walles mun.

Sakta men säkert börjar jag hitta tillbaka i ridningen.

Kände mig full av energi och lycka när vi satt av hästarna utanför hagen.

Tittar tillbaka bland inläggen och ser att jag inte skrev så mycket om onsdagens lilla äventyr.

Då var jag faktiskt aningens mer nervös.

Jag trodde inte han skulle gå in i släpet för det regnade.

Jag trodde att han skulle vara svår att sadla.

Jag trodde han skulle vara spänd i ridhuset.

men jag trodde så fel!!
Han var kanonduktig HELA TIDEN!!

Walles vita "läppstift" vittnar om att han faktiskt har suttat på bettet och mitt leende skvallar om att ridpasset gick väldigt bra! Han var lite, lite lite seg så jag fokuserade på att få fram honom.

Vill inte att han blir kort och "på stället"

Här kommer en liten film

Är så glad för denna fina unghäst (trots att jag emellanåt pissar ner mig av nervositet, ha ha)

Idag öppnade Hööks i Karlskrona.
Jag och Sid åkte mot staden för att handla mat och passade då på att besöka invigningen.

MEN det var några andra som hade tänkt samma tanke.... vi kom inte ens in i butiken med en barnvagn.

bild från dagens BLT/Sydöstran

Kön ringlade sig igenom hela butiken, folk var som tokiga!
Den första känningen jag ser är haflingerägaren E-K, hon står i kön precis vid dörren och ska handla ett par supersnygga skor (som för dagen var väldigt prisvärda)
Jag förklarar mitt problem å hon kommer på den lysande idén att hon kan ha vagnen om jag vill kolla in skorna.

Hittar ett par som passar och ett tar även ett par matchande chaps till.

Sen fortsätter E-K köa med mina skor i shoppingkassen.

Jag hinner prata med både den ena och den andra känningen innan hon kommer ut med världens smile.

Vi fick skorna ÄNNU billigare!!
De 100 första i kön fick någon typ av extra rabatt.

De var snygga, de satt bra och kändes supersköna!

Skor och chaps för 312 kr! Vilket fynd!!!

I helgen tog vi en spännande tur i skogen.
Nina på Latin och jag på Wallemannen.

Vi träffade på en hel drös med älgalusar och en tokig volvoförare.
Förutom det gick rundan alldeles lysnade.

Båda hästarna var pigga och framåt.

Latin visade lite aj aj i hovarna på vägen hemåt.
Många vassa stenar på vägen som han inte gillade.

Å det bästa av allt var att jag varken var nervös eller spänd när jag satt upp.

Sen kom det lite spända ben och ökad puls beroende på vad vi mötte på vägen, men inget som jag inte kunde kontrollera