I lördags var det dags för den grå dressyrhästen att lyfta på benen.

Med tanke på hur han reagerat för bommar tidigare trodde jag han skulle vara livrädd och göra allt för att slippa hoppa (men det är ju min hjärna som är inställd på ständigt katastrofläge)

In i släpet på ett ögonblick, resan gick bra men det var lite läskigt att gå ut på ett nytt ställe.

Framför allt eftersom det både fanns andra hästar där OCH några andra läskiga djur.

Här han fått span på de där små med horn, GETTER!
Han studerade dem noga trots att de säkert är 50 meter bort.

Sen tänkte han dra till skogs! Ha ha, vi fick söka skydd i ridhuset isället.

Där hängde visserligen en döfarlig mössa på ett hinderstöd.

Bommarna låg på marken och jag ledde runt honom ett par varv.

Sen fick han springa själv och det var minsann ingen tvekan där inte.

Han visade en fin och spänstig trav och plockade inte fram galoppen förrän det blev lite högre och Marika gav galoppkommandot.

Då var det full fart och upp med knäna.

70 cm tog vi oss över och det fick räcka eftersom det var första gången.

Å vi fick in honom i släpet igen relativt snabbt, klart man måste tjura lite först.

Idag tog vi en runda i skogen.

Det fick bli en ny väg för det härjar stora maskiner i skogen runt huset.

Walle satt fast i longerlinan till en början men enligt piloten var han mycket lättare att svänga nu.

Vi passerade Ulrikas hästar och en traktor.

Några andra hästar och travade på en bra bit.

Det är perfekta vägar på andra sidan skogen.

Nästan inga bilar och ett jämnt underlag.

Eftersom hela rundan är ganska lång och då hade vi hamnat mitt i röjnigen så vände vi och red samma väg tillbaka.

Travade på en bit till och Walle hade en härlig framåtbjudning.

Sen ringde Sandras telefon precis när vi travat klart.

För att inte tappa fokus på Walle satt hon av och svarade (viktigt samtal)

Walle stod snällt och väntade till hon var klar, sen lånade vi uppsittningsstenen hos Ulrika.

Han är så duktig och står så stilla när hon sitter upp.

Jag satt ju på Latin och gjorde inte mycket nytta.

Sen tog vi loss linan så fick de gå "lösa" hem.

Det var skönt för oss alla, speciellt mig. Blir ju lite sne av att hålla koll på lina och unghäst samtidigt som jag försöker styra brun pansarvagn mellan träden.

Innan vi var hemma fick vi gå förbi den där röda skogsmaskinen.

Walle hoppade till men inte mer. Duktig gosse!!

Hemma igen!
Ha ha, de var en rolig kameravinkel!
Se så liten han ser ut!!

Så jag hoppade av Latin och tog ett nytt foto.

Nu ser han mer ut som sig själv   

Har man inget stall så funkar gårdsplaner alldeles utmärkt!

Kan bara hästarna stå still så funkar det mesta.

Annars brukar vi hålla till inne på logen och ha dem uppbunda, men all träning inför tävlingslivet är bra.

Ute på tävlingsplatserna finns det inga stallgångar heller.

Sakta men säkert tar han över mer och mer....

Men så länge Latin har en hov med i spelet så får bloggen behålla sitt namn.

Det var det här med att svänga!
Hur tränar man in det på bästa sätt?
Vi har smygit in det när vi ridit ut i skogen för då kommer det mer naturligt.

Men visst hade det varit trevlig om det går att svänga en grå häst även på ridbanan   

Vi har försökt att tömköra Walle en gång tidigare.

Han förstod inte riktigt vad vi menade men protesterade inte för det.

Då ledde jag honom och Sandra höll i tömmarna.

Vi hade tömmarna i grimman.

Idag tog jag ut Walle ur hagen, placerade honom utanför sadelkammaren.

Borstar och provar sen Latins kördäckel.

På innersta hålet passar den rätt bra.

Jag tog bort svanskappan, behöver ju inte ha mer remmar än nödvändigt.

Sen satte jag fast tömmarna.

Behöll grimskaftet och försökte sen få honom att gå brevid mig.

Näää, han vara gick runt och runt och runt.

Så jag tog bort grimmskaftet, tog bort tömmen ur den ena tömmringen och lät den istället gå genom snabbkopplingen på sidan.

Istället för grimskaftet tog jag ett litet spö, som hjälp att visa vart vi skulle.

Å då ramlade poletten ner.

Vi höll oss runt gårdsplanen eftersom Siddan sov i vagnen.

Gick hit och dit, stannade och svängde.

Kunde till och med gå mellan släp och ladugårdsvägg, även om det är lite läskigt.

Han stannade någon gång men ett smack och en påminnelse om spöet fick honom att kliva vidare.

Det räckte att jag höjde spöet så fattade han vinken. 

Så roligt att jobba honom idag. Han förstod direkt vad jag ville och han var SÅ arbetsvillig!!

Klev på med raska steg och suttade på bettet.

Nu får han vila torsdag-fredag å sen blir det löshoppning på lördag, för första gången!!

Latin fick en behövlig vårrykt.

De har båda täcken just nu och fäller mängder av vinterpäls.

Vill ju inte stänga in all lös päls under täcket å så hade han rullat sig väldigt flitigt så de kroppsdelar som inte är täckade var vääääldigt smutsiga.

Aven den lille halvt bortglömde Jojje fick smaka på piggborsten.

Å va han njöt, speciellt när jag tar fram på bogen.

Som vanligt när hästarna väl är rena och fina.... så är jag skitigare än skitigast!!
Dammig och hårig från topp till tå   

Nu känns det vääääldigt fattigt att lägga ut gryniga bilder från ett dammigt ridhus efter att ha visat dessa superfina proffsfoton    Men eftersom Mr Grå var så duktig tänker jag göra det ändå!
Sen var det inte bara han som var superduper duktig. Hon som satt på skötte sig alldeles lysande.

Å jag höll mig i skinnet, ha ha!

Fick in Walle i släpet på ett kick! Han backade ut en gång helt och två gånger tog han ett par steg ut, sen stod han still och då stängde jag. Det regnade så jag tänkde så klart att han skulle bli rädd för allt och alla, speciellt stora lastbilar som skvätte vatten på släpet. Blev han det? Näääääääääääää!

Gick lugnt ut ur släpet och upp till ridhuset. Det märktes att han gjort det förr, även om det bara är en gång tidigare så är han numera VÄRLDSVAN enligt honom själv.

På med sadel o träns å så linade jag honom i skritt o trav.

Han var lugn och sansad hela tiden så Sandra klättrade upp efter ett par varv på volten.

Även det tog han med ro och knatade runt.

I början när jag longerade honom hade han en väldans fart men nu var han lite segare.

Vi får jobba lite på det där med kondis och framåtbjudning.

Eftersom han var så cool knäppte jag loss ekipaget och lät dem prova sina egna vingar!

Lite segt och aningens svårsvängd men himmelens duktig för att blir RIDEN själv för första gången!!

När vi ansåg oss vara klara för dagen gick vi ner till släpet i grimman men behöll sadeln på.

Walle såg pigg och glad ut hela vägen och visade upp sig för två damer.

Väl framme vid släpet tog jag av sadeln och då gick luften ur å han såg döööööödens trött ut.

Pust, nu får vi väl aldrig in honon!

Gjorde ett försök men han stannade och bet i grimskaftet. Jag sa till honom, då kom Waldermar fram och han tjurade ihop. Ville inte gå framåt!

Jag hämtade repgrimman och satte den över den andra, ett litet tryck i den och sen vet jag inte vad som hände för vips så var han i släpet!!

Det tog nog inte ens 5 minuter.

Hemma igen! Ser ni Walle-lille i fönstret?

En bläs håller koll liksom!

Å så backade han ut, lugnt och fint.

Vi stanande vid logdörren och jag borstade till pälsen lite å la på ett regntäcke igen.

I natt tror jag han sover riktigt gott!

Efter mycket putsande, flätande och rytande var hästarna fina nog att ställas framför kameran.

Jessica från  www.jjsfoto.se kom med solen och hade ett hästjobb framför sig.

Latin sov sig igenom fotograferingen medans den yngre skulle bita, slicka, putta, dra och pilla på ALLT hela tiden!!

Här är ett par smakprov från gårdagen

Mina fina pojkar   

Ett stort tack till Jessica som stod ut med oss i hela två timmar   

Ja ha! Nu ska jag försöka ta min trötta, vimsiga mammahjärna och komma ihåg vad vi pysslat med den senaste tiden.

Får se nu.... jag skrev sist om träningen med Sara. Det var den 2 mars.

5 mars kom hovslagaren.

Tog lite på Latin eftersom han sliter lite snett när han är ute och rör på sig.

Jojjes hovar verkades i vanlig ordning mest och Walle då?

Han har slitit helt jämt och det lilla som fanns att ta bort fick sitta kvar så han har något att gå på.

Vi pratade om treårstestet och kom fram till att han skulle skos någon vecka innan visningen.

Än så länge får han gå barfota.

Senare var det träning för Sara igen och nu var det Latins tur.

Det blev en 45 minutare i skritt med fokus på liksidighet.

Jösses så sne jag var å dessutom väldigt duktig på att kompensera det hela.

När inte vänstersidan orkade med, la jag huvudet på sne till höger.. Dessa kroppsdelar!!

Den 6 mars stoppade jag SJÄLV in Walle i släpet, var dö-nervös hela vägen till Rosenholm där Sandra väntade.

Han tyckte det var superspännande att komma till ett nytt ställe! Visade upp sig för alla brudarna men höll sig på mattan och hängde snällt med Sandra upp till ridhuset.

Visst var det lite läskigt att gå in i ett mörkt ridhus men han tog det hela med ro och jag kunde lätt longera honom i skritt och trav.

Sen tog vi fram två bommar och det såg ni på filmen nedan.

Innan vi var klara kunde han trava över två bommar utan att de bet honom i benen.

Hälsade även på det farliga hörnet innan vi gick tillbaka till släpet.

Sen tog visst det duktiga slut. Walle hade inte alls någon lust att gå in i släpet.
Eller jo, han gick hela vägen in men lämnade bakhovarna på lämmen och innan vi petat in dem backade han ut igen och sen ville han inte mer.

Å när vi försökte vara lite strängare så visade han direkt mer humör.

Håller man i snöret kan man resa sig och försöker de peta med spöet ja då viftar man med bakbenen.

En timme höll vi på sen vaknade lillknatten och vi fick ta en paus.

Sid fick mat medans Sandra stod still med Walle.
Efter en liten stund lättade han på trycket och kissade en hel sjö tätt följt av 20 nöjda frust.

Så när jag var färdigmjölkad och kom ut så gick han nästan in i släpet själv.

Vi körde hem och jag lastade ut en lugn och fin pålle.

Den 9 mars tog jag en tur i skogen på Latin och hade Walle med som handhäst.

Båda pojkarna uppförde sig mycket bra! Latin kändes ganska stapplig så det blev bara skritt.

10 mars kom Sandra hit och så körde vi lite markträning för att jobba bort Waldemar.
Ja det är Walles alias när han tjurar ihop som en envis shettis.

Han visar så tydligt vad han tycker och tänker.

När han inte vill så VILL HAN INTE och när något är lite obehagligt och jobbigt så slår han lite med ett ben eller skakar på huvudet. Men när man överlistar honom så tuggar han och flemar.

Det kommer ganska mycket frust och snorklandet är nästan borta.

Han var väldigt lätt att jobba med sa Sandra. Jag provade lite men är ju klumpig som en elefant! så jag lämnar det där till de som kan till jag känner mig mer varm i kläderna.

Flyttar i sidled

Sen fick han springa lite och tog då galopp.

Första gången han galopperar i lina.

Walle gjorde bara ett kast i början när han tyckte att presenningen anföll bakifrån.

Men det slutade med att de båda var vänner.

Å så kom den där överläppen   

och så lite gääääsp

Onsdagen den 12e satte jag bilen framför släpet och hämtade den grå.

Vi tränade på att gå in, ut osv. och när vi var ute tog vi ett varv runt traktorskjulet och ut på vägen där vi sprang/travade för fulla muggar. Tur att ingen ser oss, eller hoppas ingen ser oss när vi tränar, ha ha

När allt kändes bra så stängde jag bakom honom.

Å sen öppnade jag och gjorde om proceduren ett par gånger till....

Den 13e tog jag tag i något som jag fasat för länge!!
Både Latin och Walle har ju varit ganska lösa i magen i vinter och de har inte lyft tillräckligt på svansen alla gånger det kommit en laddning.

Latins svans var inte så farlig som Walles.
Det var verkligen inte skitkul sysselsättning men oj så fina de blev sen.

Å så har vi kommit fram till dagens bravader.

Sandra kom strax innan nio och eftersom hästarna sovit med pyamas i natt så var vi ganska snabbt klara med varsin häst. Kanske inte den bästa dagen att rida ut på för det var mer eller mindre storm!
Vi satt upp och gav oss iväg.

Latin traskade på och Walle hade också bra framåtbjudning.

Vi provade ett annat träns och Walle var inte helt bekväm med bettet.

Han la tungan över ett par gånger och såg allmänt irriterad ut.

Då tilltog vinden och BRAK sa det i skogen. En gran knäcktes och välte!!
Hoppsan! Walle reagerade men inte mer, sen fortsatte vi vår promenad.

Innan vi gick in i skogen hoppade jag av och hissade upp Walles bett ett hål.

Då blev han mer till freds i munnen.

Efter stigen kom vi ut på en mindre grusväg. Där travade en bra bit och båda två skötte sig bra.

Latin var framåt och kändes mycket bättre än förra helgen.

Ut på den lite större grusvägen och lite mer trav.

Passerade Ulrikas hästar och stannade för att växla några ord med henne och Dansös.

Walle är en duktig liten häst, stod som ett ljus!

Hade honom i lina för säkerhets skull.

Vi tog oss in i skogen och över stenmuren som var så besvärlig förra gången.

Walle får verkligen en guldstjärna i uppförande idag.

Han tjurade ihop ett par gånger men vi var förutseende och hade ett litet spö med oss.

Det räckte att Sandra visade det så var han direkt mer framåt.

Det var nog bara en gång han fick sig en klapp å sen gick han framåt.

Nu går de stora pojkarna rena och fina med täcke i hagen och med rastaflätor i manen.

Varför? Det får ni veta nästa gång   

Tack vare den nya serien Ryttareliten som hade premiär i tisdags på SVT1 och mitt inlägg från Falsterbo 2010 har jag på ett par dagar fått flera hundra besökare här på bloggen.

Är det så många som är nyfikna på Royne?

I programmet berättade hans söner om deras relation med pappan efter skillsmässan.

Jag kan förstå att de känner en bitterhet, svek och även sorg.

En skillsmässa är aldrig lätt, oavsett vad den beror på.

Hoppas att de kan hitta tillbaka till varandra för oavsett vad som händer så är blod tjockare än vatten.

Jag har träffat hela familjen ett par gånger utanför hästarna och de är härliga personer allihopa.

Synd att en familj splittras på det här viset, men man vet aldrig vad som lurar under fasaden.

Royne valde en annan väg och får nu stå för konsekvenserna.