Vet inte vem av oss som varit segast idag, jag eller Latin

Nä, jag har inte så hemsk träningsvärk som jag väntade mig. Red trots allt halva träningen i lördags utan stigbyglar och använde benen mer i söndags än vad jag har gjort de senaste 3 åren.

Känner mig istället mör och en anings stel i kroppen. Det känns i ryggfiléerna, benen och sidfläsket.

Tog på mig full ridutrustning och körde till stallet efter dammsugning, tvätt och en snabbdisk.

Latin stod och sov i ena hörnan av hagen.

Jag skulle nästan gissa att han stått där hela dagen, för han var "morgon-tjock" i benen fortfarande.

Plocka in honom och Maggan och lät honom knapra på höet medan jag fyllde tvättmaskinen med skitiga benlindor.

Pratade bort en stund men sen ställde jag ut Tiinen i gången och började med att frisera hans långa, stripiga man.

Slängde ett getöga på skavet så fort jag tog in honom och svullnaden hade gått ner.

Tvättade av det och smörjde det igen.

Klippte bort lite tofsar i öronen (märks att han börjar bli gubbe när det växer i öronen, ha ha)

Sen gick jag igenom hela Latins muskulösa hästkropp med gummiborsten. Jag fick beröm av Helena att han var så fin i kroppen just nu. Musklad men han fick inte bli tjockare!

Han gillade det supermycket och överläppen var så lång och han gjorde hela tiden roliga miner.

När han var genomgången, la jag på täcket och gick ut med honom en sväng. Ville att han skulle röra sig lite innan han skulle in i boxen igen. Han klev på bra i skritten och det lät väldigt jämt och fint. Provade att springa ett par steg men då stapplade vi fram båda två. Latin tyckte jag sprang för sakta och hade fullt skå med att bara andas!!!

Förstår inte att jag har så svårt för det, både på och nedanför hästryggen. Jag håller andan och gissa om jag blir spänd!?  

I morgon är vi förhoppningsvis Fit for Fight igen. Tanken är skritt ute 30 minuter och en kort genomgång på banan... men först och främst måste Latin kunna gå utan att få ont av skavet.

Ha ha, när jag tänker på det Kerstin sa om deltagarna i "Lets Dance".

Undra om hon jämförde Latin med Magnus Samuelsson (världens starkaste man)  Det tror jag!!

Sov gott, för det behöver jag just nu!!

Det har varit en relativt datorfri helg och därav väldigt dåligt med uppdateringar här.

Jag gjorde en kort och intensiv resa till Anna i fredags kväll.

Anlände runt 20:00 och resten av kvällen fylldes av fnitter, hästsnack och god mat och dryck.

Jag brukar säga att det är Annas "fel" att jag idag äger en styck brun häst vid namn Latin.

Det var ju av henne jag köpte Lilla Latin för 13 år sen

Efter att ha sovit ruset av mig, fick jag bekanta mig med hennes trevliga ston, Flamma och Amelia.

Båda fick sig en härlig massagestund och sen var det lilla Adams tur. Klockan tickade iväg och innan jag och Silver vände hemåt åt vi världens godaste äppelkaka  plus en bit kladdkaka *mums*

Nerförsbacke hela vägen hem i regnet. Stannade till hemma strax efter 15 och slängde i mig lite mat.

På med ridbyxor och vidare igen. Till stallet i ilfart för att plocka in Latin innan han blåste iväg.

Det var regnigt och vindarna var lite väl för friskade!

Latin frös inte men det syntes att han inte uppskattade den kalla vinden. Han fick stå i boxen med BoT värmaren och ylletäcket medans jag kopplade på släpet och packade bilen med hjälm, stövlar, handskar, spö och sporrar.

Bar ut sadel och lindor till stallet.

Latin hade tagit ett lerbad men som tur var hade det torkat bra så det var bara att borsta bort.

Försökte få de vita bakbenen lite vitare men det var helt omöjligt. Lindade benen när de nästan var rena och sadlade. Ja, det är sällan han får åka släp med sadel men idag ville jag verkligen inte stå på en blåsig och regnig stallbacke och försöka få på grejerna. Täcket över sadeln och ut i busvädret. Latin gick snabbt in i släpet och vi körde mot stan.

Det blåste vääääligt mycket över de öppna vidderna. Jag höll ca 60 km/h och retade säkert en hel del medtrafikanter. Mycket riktigt ösregnade det när jag kom fram till ridskolan. Kikade på klockan och såg att det var tid att lasta ur. På med hjälm och stövar, tog tränset i handen och lastade ut Tiinen. Vi sprang in i ridhuset och tränsade där. Av med täcke och upp i sadeln.

Trots en ganska stressig dag, hade jag 25 minuter på mig att rida fram.

Skrittade på lång tygel och jag fick uppfattningen att Latin var väldigt glad att få vara inomhus en sån här dag.

Han kändes väldigt pigg och fin och den här gången kände jag ingen nervositet för att rida för Kerstin.

Ekipaget innan oss, Lilla Fia med sin Lilla Calypsen (ja, dom är faktiskt små, inte som höghuset lilla Lina  ) fick göra en intressant övning som vi så småningom också fick smaka på.

Jag kortade tyglarna och började jobba honom lite i skritt innan jag började trava. Det var inga problem för mig att rida lätt med stigbyglarna idag. Fattade galopp och han gick så bra att jag bara log! Vilan i fredags gjorde verkligen susen.

Ja, så var det vår tur och efter en kort repition av förra gångens presentation, kom Kerstin ihåg oss.

Jag berättade om vår trevliga tävlingsdag där vi blev utvisade! Hon, som många andra, tyckte det var märkligt.

Det vi fick jobba på var i första hand takten. Sen fick han ju inte under några omständigheter hänga i handen. Jag har ju gjort mitt bästa för att stoppa detta och hon tyckte att han såg både mjukare och mer balanserad den här gången. Han hade en mer ärlig framåtbjudning och då hade jag ändå de kortaste sporrarna man kan tänka sig. Han rundade nacken bättre och var mycket mer uppmärksam på mina hjälper.

Kerstin jämförde Latin lite med "kändisarna" på "Lets Dance". Hon sa att alla är inte lika smidiga och får anpassa sig efter det. Är han stel får jag mjuka upp honom och stärka, sen kanske vi kan dansa tango

Övningen Fia fick göra var väldigt bra. En stor mittvolt med koner på de öppna delarna. Vi skulle hålla oss på volten, sen vid konerna lägga en volt utåt och på den delen mot väggarna, en volt inåt.

Jag hade svårt att komma ner i sadeln och släppte iväg honom för mycket. La upp stigbyglarna och då gick det bättre.

Felet var att Latin (fast jag kan nog inte skylla på honom egentligen) la för små volter och det klarade han inte. MINST tio meter men gärna 11 meter skulle vi sikta på.... ofta blev det 8 meter.

Det gällde att hålla tungan rätt i mun när hon sen ville att vi skulle rida öppna en bit längst långsidan, sen komma in på volten igen. Jag red lite på fel håll, glömde volter och var allmänt förvirrad. När väl bitarna föll på plats, funkade det mycket bättre.

Galoppen var riktigt bra!! Hon sa att jag hade en bra känsla för takten där (eller sa hon det för att känslan för takt i traven är KATASTROFAL) Gjorde en hel del övergångar och han var så positiv och arbetsvillig!

Vi avslutade med skänkelvikningar och fler volter. Kestin berömde oss för att det hade hänt en massor sen sist och det är ju bara 2 veckor sen!!! Jag var modig som vågade släppa taget som hon sa och låta honom bära sig själv.

Jag var jättenöjd och även om Latin var sjöblöt och hade fått jobba på ganska hårt, såg även han väldigt nöjd ut.

Skrittade av honom, sen sprang vi ut till släpet igen och körde hemåt i stormen.

Som ni kanske förstår, var jag alldeles dötrött när jag kom hem strax innan nio. Jag slängde mig i soffan och kom inte ur den förrens det var läggdax!

Söndag förmiddag ägnade jag lite tid att knåda ett gäng hästar i Lyckeby. Även här tickade klockan iväg och vips fick jag bråttom iväg. Tog svängen förbi ÖoB för dom säljer ut en massa hästprylar billigare.

Köpte en flaska fårskinnstvätt och ett dressyrspö. Jo, jag har redan 3 st spön, men det här var bara 1 meter långt och jag tycker nästan att de andra jag har är FÖR långa. Märkte det på Kerstin-träningen att jag höll under handtaget för att på det sättet göra det lite kortare.

Sen hem i 290 km/tim, på med kaffe och fram med lite mackor. På med riduniformen och iväg igen.

Lika pissigt väder idag så jag körde samma upplägg som gårdagen. In med Latin, på med BoT + Ylle(täcket alltså... inte Ylle ) Fick mig en kalldusch av regnet på vägen ut med alla grejer... tur att man torkar ganska fort när man rider!

Gråa lindor igår så då får det bli vita idag. Svart schabrak för att matcha min svart HD tröja. Sadlade även idag hemma och lastade mina brune pojk. Han verkar inte alls ha något emot att åka släp igen, trots träningen igår.

Fick uppleva ett skyfall på vägen mot ridklubben. Hastigheten sänktes genast till 50 och nu höll även övriga trafikanter samma låga hastighet. Hade jag tur eller hade jag tur när regnet precis gav upp när jag fått fötterna i stövlarna, så jag kunde lasta ur och GÅ in i ridhuset utan att bli blöt!

Samma goda framförhållning idag, hade till och med 35 minuter på mig att värma upp idag. Skrittade länge på lång tygel, ja det var nog minst 20 minuter.

Latin var lika framåt och mjuk idag. Jag däremot kände en viss släng av träningsvärk i benen

Traven var trevlig men jag tyckte han var lååång i formen. Tänkte på det Kerstin sa igår, att jag inte skulle rida LA just nu, för han hade LC-LB form just nu och hon tyckte inte att jag skulle trycka ihop honom än.

Lät honom vara lite lång och låg och gav mig på galoppen istället. Där kom han upp sig mer och jag såg bara till att han var kvick och inte hängde i handen. Fick mjuka upp halsen lite och han svarade bra!

Sen fick jag på mig hörsnäckan och träningen började. Berättade även för Helena om vår utvisning och ja, hon hade inget nytt att säga i ärendet.

Jag sa inget om gårdagens träning men jag nämde att jag tyckte han var lite för lång nu. Hon höll med och tyckte vi skulle få ihop honom och få igång bakbenen.

Började rida på en volt och traven var lite för "stor", han tog alltså lite för långa, långsamma kliv.

Jag fick korta och korta UTAN att dra i tyglarna. Ja, det är tydligen ett problem jag har.. jag drar hela tiden i honom! Sen märkte Helena även att jag inte kunde skänkla. Jag kunde inte sitta på rumpen och ta ut benet för att skänkla... utan att tappa balansen och då bromsa honom.

Så det fick jag öva på. DÅ hade jag istället svårt att få någon form på honom och jag blev spänd = han blev spänd.

Då tilldelades Latin ett gummiband som fästes mellan frambenen och igenom bettringarna och vidare till sadeln.

Sen fick jag fortsätta... utan att behöva fokusera så mycket på vart huvudet var, jag kunde rida framåt och ställa och svänga. Eller kunde jag det egentligen? Jag blev stum och höll i! istället för att röra på bettet och få upp manken på honom.

Jag drev och drev och ju mer jag försökte ju sämre blev traven.

*suck* Latin gjorde helt rätt men med mig som pilot var vi på väg att störta flera gånger.

Han blev bara finare och finade för varje varv men jag var trött i kroppen och hade svårt att hålla fötterna i stigbyglarna, speciellt den vänstra.

Vi avslutade träningen med att rida igenom LB:2.... och hade någon dömt denna ritt hade jag fått 25 %!

Ååååh va jag slarvade med vägarna, höll i honom och glämde helt vad händer och skänklar egentligen är till för.

Hu, Helena måste ha undrat hur vi ser ut ute på tävlingsbanorna.

Detta visar ju också hur svårt det är att rida ett program riktigt. Om man inte klarar det hemma på en träning utan publik.... hur ska man då klara på tävling med publig OCH fjärilar i magen???

Vi gjorde om det, med ett hål kortare stigläder och nu var jag superkoncentrerad! Det gick bättre men vi fick lägga varje volt 3 gånger. Jag kan verkligen inte rida en volt

Sista travökningen längst långsidan mot läktaren... den var nästan en riktigt ökning!!! Har aldrig känt att han har bjudit så och faktiskt längt steget *lycklig, men samtidigt nedstämd*

Kände mig så ynklig och lite smått värdelös. Helena tyckte inte att jag skulle vara så hård mot mig själv.. men jag känner att jag måste vara det för att det ska bli bra!! eller hur? Kan ju inte fortsätta att hafsa runt i LB och ändå komma sist för att jag inte kan skillnaden på ytter och inner skänkel.

Skrittade av Latin och försökte memorera allt Helena hade sagt.

Det går lätt att sammanfatta helgens båda träningar... Sätt dig på rumpan och BROMSA inte hästen !!

Latin hade inte torkat när jag kom hem. Han behöver nog bli av med lite päls snart.

Lindade av och borstade av honom. När jag tog borsten under magen, ryckte han till och ville inte sätta ner vänster framben igen. Konstigt!! Tog en närmare titt mellan frambenen och fick syn på en stor svullnad och en del småsår.

Gummibandet hade skavt hål på honom  

Visst är han känslig i huden men att det skulle gå hål, det trodde jag inte. Tvättade av honom där och smörjde honom. Stackars liten!! Å så snäll han är som inte protesterade någonting.

Nu hoppas jag att det läker snabbt och inte gör ont så vi kan jobba vidare mot helgens kommande tävling!

och den här gången jobbade vi tillsammans!!

Inte som förra gången då vi jobbade mot varandra  

Längre inlägg kommer på söndag (om jag inte blåst bort tills dess)

Det kommer att bli en intensiv helg för oss, mig och Latin.

Först tänkte jag att han kanske skulle må bäst av att vila lite till, men eftersom han blir bättre och bättre för varje ridpass så får han gå istället. Att dessutom få den bästa hjälp man kan få på hemma plan är ju bara ett plus!

På lördag rider vi 18:00 för Kerstin Brusewitz

På söndag rider vi 16:15 för Helena Warme-Erlandsson

Kom iväg tidigt till stallet, det hade inte ens hunnit bli mörkt än.

Tog in Latin och borstade av honom. Han har slutat fälla nu så snart är han luddig. Får nog ta och klippa honom snart. Annars får han stå halva nätterna svettig och det är inte nyttigt för honom.

Lindade benen och sadlade. Tog det vanliga tränset, ett kort spö och inga sporrar.

Skrittade fram länge. Red på långa tyglar och la 10-15 meters volter med jämna mellanrum.

B-vitaminerna hade nog runnit ner i vänster knä nu i alla fall, för han gick på riktigt bra.

Han var visserligen stum i halsen och munnen men jag försökte hålla tålamodet i schack och INTE hålla i honom hårt. Får inte bära honom!

Efter skritten red jag länst fyrkanspåret, travade långsidorna genom hörnet, saktade av på kortsidan och la en 10 meters volt i skritt. Sen trav och fortsatte längst långsidan. osv osv

När det funkade kunde jag fortsätta i trav även på volten. Om han var på väg att tappa takten, saktade jag av och tog volten en gång till i skritt.

Galoppen var ganska tung och jag försökte bara få honom mjuk och låta honom bära sig själv. Han kändes stum i framänden och när jag red i höger varv och la volter, lyssnade han inte alls på min ytterskänkel och när den sen blev en innerskänkel... dissade han den också : (

Latins motto idag: En gång handikappad, alltid handikappad.

Mina korta knubbiga ben gjorde så gott de kunde, men mina ponnysparkar hjälpte inte.

Jag tog spöet till hjälp men han blev mest stimmig och jag fick ta tag i bettet istället.

Lite, lite bättre blev han efter varje varv så jag försökte hålla humöret upp och vänta ut honom.

Även om jag inte höll hårt i honom så fick jag ta tag i honom ett par gånger.

Då lyssnar han faktiskt riktigt i minst en halv långsida. Sen är det samma visa igen.

Red ganska länge idag och efter att ha galopperat på en åttvolt med ett enkelt byte i mitten, blev han riktigt fin. Jag passade då på att avslutade med skänkelvikning i skritt.

Jag var inte helt nöjd med honom trots fin avslutning för det kom inte en enda frust från honom.

Däremot gödslade han två gånger plus att han försökte fly från mig ett par gånger. Det tyder på en spänd häst som inte kom till arbete.

Om jag då rannsakar mig själv så var jag knappt varm, var inte mör i benen så JAG har inte ridit tillräckligt aktivt. Visserligen var tanken med detta ridpass, lugn och mjuk, men rida ordentligt måste man ju ändå! 

Tror/hoppas att en vilodag i morgon gör susen  

Sen fick han stå med nackmagneten och BoT värmaren medan jag mockade och gjorde klart resten.

Har beställt en svagare magnet som han ska ha i hagen. Tror verkligen han behöver det och den jag har är inte gjord för utevistelse.

Känner att mitt ben inte uppskattade allt bankande på en brun mage.

Och brun rumpa gillade inte spöet. Det blir "sträck" av minsta lilla pet!

Va enkelt det hade varit om han bara gjort som jag ber honom utan pistolhot!

Tänk om man skulle skaffa sig en arbetsvillig häst... Nä, en långsam stel Pålle har sin charm också.

Dessutom gillar jag att ha något att jobba med.

Tänk om allt hela tiden var helt perfekt.... Va tråkigt det skulle vara!